Ett samlar urveckJingsarbete rörande kraven på ett lång siktigt bärkraftigt transportsystem har påbörjats. Ett miljöanpassat transportsystem innebär att den samlade miljöpåverkan som uppstår vid tillverkning, använd ning och skrotning av alla slags fordon inte får över skrida vad människor och natur cål. Detsamma gäller bränslen och trafikens infrastruktur (som vägar, järn vägar, flygplatser och hamnar).
Fysisk planering är ett viktigt styrmedel. Tätorterna måste utformas så att alla kan ta sig fram på ett effek tivt och resurssnålt sätt. T ätortens infrastruktur bör anpassas så att landskapsbild, miljö, natur- och kultur intressen påverkas så lire som möjlige. Bl.a. anges i Agenda 2 1 att det är nödvändigt med en integrerad markanvändnings- och transportplanering så art en minskning av transportbehoven främjas.
I Europaunionens femte miljöhandlingsprogram framförs att "man genom förbättrad markanvändnings planering bör minska transportbehovet och möjliggöra en utveckling av alternativa vägtransporter". Stadspla nering sägs kunna bidra till ändringar i resmönscrec. Erfarenheter från bl.a. Holland och Danmark visar hur en integrerad fysisk planering och transportpolicy kan hålla nere biltrafikens tillväxt och skapa underlag for goda kollektivtrafiklösningar.
Boverkets, Naturvårdsverkets och Nuteks gemen samma utredning (Sverige 2010, T vå framtidsbilder av trafik och miljö) visar att vi inre klarar alla uppsatta måJ med nuvarande urvecl<lingstrender. Detta gäller för trafik i allmänhet. När det gäller godstrafik och i synnerhet transport av farligt gods svarar lastbilar för den största delen av det totala transportarbetet för sträckor upp till 30 mil. Dessa transporter väntas öka ytterligare, bl.a. genom specialisering i produktionen.
tJ ---t---+--+---1--�r
1'100 /'!S"O ('78() lff() 2000
Antal anställda i industri och tjänstesektor.
'iO�-+---+---+---+---,,..l---,1'>ok-7"'11---l "/0 1---'1---l---<l---.i.c;_--1---1---1---< 30 t--t--t-�17""---l---l- ---l,---l----,,;"-. lAS.fJn" I zo�- h,.=����-=--.g=�r:=��.--4-_,,,ru.v,:,1 1oi---F"'--'l'='=ä_..F---1---1.---.-,cr-1�---1...,.� ..•.. 5j� 0 � 1no /'?bO 1170 11�0 l1'70
Transporternas fördelning på transportmedel.
Godstransporternas utveckling
Förändringarna inom näringslivet som bl.a. innebär att andelen sysselsatta inom tjänstesektorn ökar medan andelen sysselsatta inom industrin minskar medför även att karaktären av våra arbetsplatser förändras och därmed även resmönstret och transportbehovet. Arbets resorna är relativt korta och är delvis beroende av ort storleken.
De stora företagen har i allmänhet egna interna transportlösningar for råvaror, gods och färdiga pro dukter som skall fraktas till och från anläggningar res pektive lager till underleverantörer och kunder. Ett viktigt inslag i dessa transportlösningar är strategiskt belägna terminaler som ger förutsättningar for effe k tiv samverkan inom och mellan trafikgrenar. Termina ler och lager utgör en del av samhällets och arbets områdenas infrastruktur som måste beaktas på lokal, regional och nationell nivå.
De kortväga transporterna femdubblades under 1950- och 1960-talet och har sedan dess stagnerat kring 7 miljarder tonkm per år.
36
För de långväga transporterna kännetecknas utveck lingen före oljekrisen 197 4 av en kontinuerlig ökning av det totala transportarbetet men framförallt av en kraftig ökning av långväga lastbilstransporter.
Efter oljekrisen stagnerade de totala inrikes trans porrmängderna under ett tiotal år för att öka långsamt i slutet av 1 980-talet och återigen stagnera i början av 1990-talet. Om utvecklingen analyseras med hänsyn till de olika transportmedlens konjunkturkänslighet, kan man se en tendens till ökning av vägtrafikens mark nadsandel medan järnvägen håller sin andel och sjö farten har en klan minskande tendens.
Den framtida godstrafiken kan innebära betydligt större konkurrens mellan landvägs- och järnvägsrran sporter på medellånga och längre avstånd. En industri ger upphov till 1 - 3 bil transporter per 10 anställda och dag. "Just in time" -tillämpningen innebär att lager hållningen på verksamhetsplatserna minimeras och lagret ligger på vägen.
Hittillsvarande utveckling av "just in time" har hu vudsal<ligen inneburit att lastbilar utnyttjas då de små godsenheterna varit lätta att styra i rid och rum. På en större marknad som Europa kan den nya järnvägen sannolikt ta en större andel av denna transportvolym. Inom EU pågår ett målmedvetet arbete med art av trängsel- och miljöskäl öka andelen järnvägscranspor cer.
Lokaliserings- och planeringsaspekter med avseende på trafik
De planeringsforutsättningar med stordriftsideal och funktionsseparering som rådde på 1960- och 1970- talet gav upphov till en ensidig markanvändning. Nu eftersträvas integrering av verksamheter och bostäder. Kontor, mindre serviceverksamheter och vissa slag av lättare tillverkningsindustrier i små enheter är möjliga att integrera med bostäder. En blandning av boende och arbete ger dock upphov till främmande trafik i bostadsområden. Detta medför problem med trafik säkerhet, buller och avgaser.
T illverkningsindustrier med stora godsvolymer be höver även i framtiden lägen med spår- och hamn tillgång. Övriga platser för arbete kommer att kunna välja lokalisering med hänsyn till arbetskraften, kund orientering m.m. Härvid är det nödvändigt att beakta möjligheten att nå arbetsplatser med olika transport medel.
I Holland tillämpas det s.k. ABC-systemet där af färs- och servicelägen klassificeras i tre klasser med hänsyn till tillgänglighetsprofil - hur platserna kan nås med kollektivtrafiken, cykel, med personbil och med
lastbil och vilka kriterier som är viktigast för olika verk samheter.
Ett relativt glest nät av kombiterminaler samord nade med lastbilsterminaler kan komma att byggas upp i olika marknadsområden. Järnvägstrafiken kommer sannolikt att öka bl.a. genom att ett samordnat och effektivt godsvagnshanreringssystem byggs upp över hela Europa. Den lokala godstrafiken kommer att ut göras av lastbilar och mindre transportfordon som görs miljöanpassade.
Den stora användningen av budtjänster med bil framför allt i storstadsområden väntas minska till följd av förbättrade telekommunikationer.
De lokala störningarna från bilcrafik kan i sluten kvarcersbebyggelse med trånga gator ge förhöjda hal ter av föroreningar. Nivåerna kan beräknas med teore tiska spridningsmodeller som tar hänsyn till trafikens flöden och fördelning, gaturummet och lokala klimat förutsättningar.
Ett särskilt problem utgör bullret från trafiken till och från olika verksamheter. För många anläggningar utgör buller från transporterna dimensionerande miljö störning. Buller från de transporter som en verksam het alstrar skall tas med vid bedömning av acceptabla bullernivåer.
T vå aspekter bör belysas vid lokalisering av arbets platser och bostäder nära arbetsplatser:
0 Vilka störningar orsakar transporterna till och från arbetsplatsen och hur kan dessa undvikas.
0 Vid lokalisering av olika verksamheter bör en om världsanalys göras, dvs. hur ligger lokaliseringen i förhållande till verksamhetens upptagningsområde, osv.
Några kommuner har med stöd av lokala trafik föreskrifter infört s.k. miljözoner med krav på en suc cessiv övergång till miljövänligare fordon for bl.a dist ribution. En kommun kan också enligt lagen (1990: 1079) om tillfälliga bilforbud, förbjuda trafik med motordrivna fordon inom i förväg utvalda gator vid risk för eller vid särskilt svåra lufcfororenings situationer.
När det gäller vägvalssryrning vid transport av far�
ligt gods har Boverket tillsammans med Räddnings verket tagit fram rekommendationer for bl.a. fysisk översiktsplanering. De två verken anser att länsstyrel sen bör göra en regional riskanalys for transport av farligt gods samt delge kommunerna resultaten från analysarbetet.
Räddningsverkets och Boverkets gemensamma re kommendationer handlar också om hur man bör ta upp frågan om vägvalssryrning i lokala trafikföreskrif ter, skyltning, kartor över rekommenderade vägar m.m.
40
I detta avsnitt redovisas exempel ur verkligheten som belyser olika typer av planeringssicuationer där frågan om hälsa och säkerhet har aktualise rats.
Exemplen visar att man i praktiken ofta för söker vidta olika åtgärder för att minska riskerna och/eller öka skyddet. En strikt tillämpning av riktvärdena för skyddsavstånd har inte alltid va rit möjlig. Beträffande skyddsavstånd visar exem plen bl.a.
0 att skyddsavstånd är väsentliga planerings instrument, ofta i kombination med andra åt gärder som lokalisering och bebyggelsereglering i närheten av farliga respektive störande arbets områden,
0 att lokala förhållanden och en kommunal riskanalys är av stor betydelse för att komma fram till "lämpliga'' skyddsavscånd i det enskilda fal let,
0 att en tillämpning av rekommenderade skyddsavstånd enligt denna skrift skulle säkerställa såväl verksamheternas utveckling inom arbetsom rådet som en relative konfliktfri lokalisering av bostäder och annan bebyggelse i närheten av ar betsområdet.
Kapitel 5
Exempel
Detta kapitel beskriver exempel ur verkligheten som belyser olika typer av planeringssituationer där hälsa och säkerhet har aktualiserats.
Det viktigaste i exemplen är de resonemang som förts
om miljö, hälsa och säkerhet. Alla exempel är inte goda exempel utan vi presenterar en blandning av intressanta planeringssituationer. Genom dessa vill vi visa hur komplex verkligheten är och vilka bedömningar som kan behöva göras. Resonemangen i efterföljande kapitel bygger delvis på erfarenheterna från de här redovisade exemplen.
Exempel 1
Lokalisering av förskola nära industriområde utan de taljplan, Stallbacka, Trollhättans kommun. Regerings
avgörande 1990-12-20.
Exempel 2
Lokalisering av bostäder på gränsen till skyddsområde för storindustri klassad som riksintresse för industriell produktion och energiproduktion, Stenungsunds kom mun. Regeringsavgörande 1993-10-28.
Exempel 3
Industri kontra kulcurhiscoriskc värdefull boscadsbe byggelse, Höganäs kommun.
Exempel 4
Ucveclding av bebyggelse ldassad som riksintresse för kulcurminnesvården intill LKAB:s malmhantering och SSAR:s j::irn- och sr�lverk, T .11le� komm1111. Regerings avgörande 1989-12-21, nr 13.
Exempel 5
Norra Älvstranden, transporter av farlige gods på järn väg kontra ny boscadsbebyggelse på gammal industri mark, Göteborgs stad.
Exempel 6
Rusksele, integration av bostäder och verksamheter, Lycksele kommun.
Exempel 7
Omlokalisering av bensinstationer Karlshamn, Karlshamns kommun.
Exempel 8
RECI (tidigare LETO), industri med olycksrisker lo kaliserad nära vattendrag och inom skyddsområde för
vattentäkt, Värnamo kommun.