Om det inte finns konsekvensanalyser för det plane rade arbetsområdet i en kommunal översiktsplan (för djupning) som ger underlag för en bedömning av in verkan på människors hälsa och säkerhet samt hus hållning enligt NRL, måste frågorna uppmärksammas i detaljplaneringen. Arbetet med miljöfrågorna i vid bemärkelse bör då vara en naturlig del av planarbetet, som planeringsforutsättning och del av alternativ utveckling.
Lagkrav på MKB finns bara i programfasen, men för att MKB skall kunna fungera som beslutsunderlag måste arbetet följa med under planprocessen varefter alternativ förändras och kunskapen växer.
En MKB krävs då det kan bli betydande påverkan på människors hälsa och säkerhet, miljön och hus hållningen enligt NRL. En förstudie kan ge stöd för denna bedömning av påverkan. Förstudien beskrivs närmare i Boken om JvfKB. I tonplattan nedan ges några rnmregler som bl.a. stöd för diskussionerna under förstudien.
Frågor för en förstudie
Vad?
Vilka förändringar skall analyseras och vilket kunskapsunderlag om befintliga förhållan den och den framtida utvecklingen behövs? Vilka alternativ skall studeras?
Var?
Vilka systemgränser i tid och rum är meningsfulla att sätta för olika förändringar och olika alternativ om MKB skall göras? N .. , ar.
Vilken fråga skall tas först, om den kan utgöra ett absolut hinder, och hur kan utredningen sen gå vidare?
Hur?
Vilka metoder skall användas, med tanke på frågans karaktär, behov av noggrannhet och detaljeringsgrad?
Vilka ska delta under utredningen, när och hur?
Redovisningen av MKB kan tillföras planen på olika sätt. En omfattande MKB kan utgöra ett separat do kument, medan mindre beskrivningar kan finnas i ett eget avsnitt i planbeskrivningen eller som bilaga. Re dovisningen skall vara tydlige urskiljbar, bl.a. av hän syn till allmänhetens deltagande.
I praktiken är det vanlige att detaljplanearbetet be drivs parallellt med att ansökan om tillstånd enligt vattenlagen, miljöskyddslagen m.fl. tas fram. Det kan vara lämpligt att arbetet med MKB sker i samråd mel lan kommunen och den sökande, bl.a. för att kunna utnyttja de möjligheter till samråd som ges i plan processen.
Det ger även ökade möjligheter till en samlad be dömning av projektets inverkan, bl.a. av följd förändringar och s.k. kumulativa (summa) konsekven ser som behöver ett vidare perspektiv. Dessa frågor behandlas i Boken om MKB samt allmänna råd om MKB i PBL som Boverket planerar ge ut under 1996.
För bedömning av vilka planer för arbetsområ den som kan anses ge betydande miljöpåverkan och därför skall en MKB i programfasen kan de i kapitel 9 redovisade riktvärdena för skyddsav stånd användas som indikatorer. Om riktvärdet avser avstånd på 200 m och över, har man med verksamheter att göra som kan ge betydande in verkan genom risker och störningar. Därför bör man för arbetsområden som kräver skyddsavscånd på minst 200 m utarbeta en MKB enligt PBL. Bedömningen rar emellertid ske från fall cill fall, då den ändrade markanvändningen i sig kan ge sådana konsekvenser att en MKB behövs, oav sett störningar eller behov av skyddsavstånd. En förstudie kan ge stöd för att bedöma om en MKB skall göras.
Riskanalys
Riskanalyser kan göras i olika sammanhang, såväl i den kommunala översikrsplaneringen (grova riskanalyser) som i detaljplaneringen (fördjupade riskanalyser) och i projektörens verksamhet (särskilda riskanalyser). Analyserna kan komma att tillföras en MKB för plan eller projektprövning.
En kommunal riskanalys avser att kartlägga var och i vilka sammanhang det i kommunen finns risker för att människor, miljö eller egendom kan skadas genom olyckshändelser.
I ett första skede bör man åstadkomma en över siktlig bild av riskförhållandena och grovt ange:
0 var allvarliga skadehändelser kan inträffa, 0 vilken typ av skadehändelser som kan inträffa, 0 vad som kan drabbas,
0 sannolikheten för skadehändelser, 0 typ och omfattning av skador,
0 vilka faktorer som ökar risken, 0 åtgärder att minska sannolikheter och
konsekvenser.
Med hänsyn till att det i kommunerna råder olika för hållanden geografiskt, beträffande olika typer av ris ker etc. är det en nödvändighet att riskanalysarbetet tar hänsyn till olikheterna när olika åtgärder diskute ras. Samtliga förvaltningar och politiska organ san1t näringslivet i kommunen kan involveras i arbetet så att allmänheten informeras och kunskapen om risker och skyddsbehov i kommunen sprids på många per soner.
78
När det gäller behandling av risker för hälsa och säkerhet i översiktlig fysisk planering har under senare år utvecklats kommunala riskanalyser. Erfarenheter från sådana kan användas då översiktplanen skall redovisa miljö- och riskfaktorer enligt 14 kap. 1 § PBL. Bover ket har tillsammans med framför allt Räddningsver ket utvecklat hur kommunala och regionala risk analyser kan utformas och användas i olika risk situationer.
Boverket rekommenderar kommunerna att arbeta med fem olika riskcyper i den fysiska planeringen, varav flera direkt eller indirekt berör arbetsom råden.
0 Naturrisker.
0 Industri, lager etc.
0 Hamnar, flygplatser, terminaler. 0 Kommunikationer, transporter etc. 0 Risker under beredskap och krig.
Det är en fördel om kommunala riskanalyser utformas så art de underlättar en lämplighetsprövning av föränd ringar i mark- och vattenanvändning, bebyggelse och infrastruktur.
Riskanalyserna bör anpassas cill olika planerings och beslurssiruacioner. Det är angeläget att risk analyser utarbetas och successivt fördjupas un der planeringsprocessen.
Se Boverkets rapport nr 40/1992, Hälsa och säkerhet 4.
I kommunens översiktsplanering bör grova riskana lyser av arbetsområden och av områden i närheten av riskfyllda eller störande arbetsplatser genomföras och redovisas. De bör inte bara avse själva arbetsområdet utan också transporterna till och från området, sär skilt transporter av farligt gods. Dessutom bör ana lyserna vara till hjälp när man skall bedöma vilka verksamheter (och risker) som kan eller inte kan accep teras inom området och hur omgivningarna skall skyd das från verksamheterna respektive transporterna.
I samband med att man upprättar en översiktsplan för ert område i kommunen eller befinner sig i detalj planeskedet kan riskanalyser fördjupa frågor om olyckors konsekvenser för hälsa, miljö och hushållning. Det kan r.ex. gälla at belysa vilka speciella krav som behöver ställas på byggnader, lager, cisterner etc. alernativ processutformning samt hantering och för varing av farliga ämnen.
Särskilda riskanalyser som görs av den sökande kan behövas som underlag för beslut när en verksamhet
skall projekteras och genomföras. Särskilda riskanalyser behövs i allmänhet när en farlig eller störande verk samhet prövas enligt olika speciallagar t.ex. räddnings tjänsclagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor eller lagen om transport av farligt gods. Som nämnts ovan kan dessa analyser användas i en MKB, när så dan krävs för prövning av projektet eller görs i plane ringen av arbetsområden.