LET O indusrriåtervinning A B som idag heter RECI Industri AB, etablerade en provisorisk anläggning i Margretelun<ls industriområde. Länssryrelsen och Kon cessionsnämnden för miljöskydd gav dispens respek tive lämnade tillstånd för den provisoriska anlägg ningen. 1 981 brann anläggningen och verksamheten byggdes upp på nytt samt utökades söderut.
1 986 gjorde kommunen tillsammans med LETO en riskanalys för hela industrin inklusive eventuell påverkan på omgivningen. Riskanalysen gjordes i sam band med en planerad utvidgning av verksamheten. Med denna riskanalys som underlag föreslogs en rad åtgärder som delvis genomfördes. Som en direkt följd av riskanalysen byggdes en väg norr och öster om anläggningen. Företaget flyttade några cisterner och några cisterngårdar glesades ut. En damm byggdes för
68
D 1 2 1:'.Wl
I I I
..
uppsamling av släckvatten och rör slogs ner i marken för miljökontroll av grundvattnet. Det sprinklersystem som Räddningstjänsten hade föreslagit instailerades dock inte.
Fadagret fattade eld och brann explosionsartat den 20 juli 1 992. Fadagret föstördes och branden spred sig till några cisterner liksom till ett angränsande skogs parti där cirka 1 ha skog brann ner. Kemikalier släpp tes ut och ett stort rökgasmoln bildades vid branden.
Bedömning av m i ljö, hälsa och
säkerhet
När verksamheten startade ingick endast en liren del av fastigheten i skyddsområdet for vattentäkt. 1 986 ändrades gränserna for det yttre skyddsområdet så att
Läge: Planområdet gränsar i öster och söder till Lagan, som
befinner sig cirka 300 m från planområdets gräns, i väster till f.d .E4, numera Jönköpingsvägen, och i norr till planerat industriområde Käl/äng. Planområdet är på 4 1 ha.
Gällande plan: Enligt översiktsplanen från 1987 är området
avsett för industri och service.
hela fastigheten kom att ligga inom dess gränser. Dess utom ligger industrin endast 300 m från ån Lagan. Topografin är flack och marken sluttar svagt mot den slingrande ån. De förändringar av verksamheten som skett sedan starten framgår av bild 3.
De närmaste bostäderna ligger 600 m från plan området. Vid olyckan den 20 juli 1992 var vindrikt ningen sydvästlig och röken blåste bort från tätorten. Röken slog ned cirka 5-6 km från källan.
I samband med bygglovsansökan efter branden 1992 har kommunen och länsstyrelsen bedömt frågan om hälsa och säkerhet. Nytt fatlager med tak och brand-
Figuren visar företagets utveckling på platsen i form av årtal för nytt tillstånd och tillståndens storlek i kubikmeter. Notera att efter brand har nya större tillstånd givits!
300 ZIJD 100
1i//Jkk.. mln1d
6r1tM.d/,w-hj1t-
Vl(m-' I 11,13 �f,t
ir"'"d (
1/�4-f
fi
//sH !Ml
Planförslaget: "Stadsplan för Margretelunds industri
område, östra delen", fastställd 1973-12-07.
Planområdet är en utvidgning av Margretelunds industriområde beläget i norra delen av Värnamo centralort. Området är i planen betecknat med J och får endast användas för industriändamål.
Faktaruta
väggar, automatisk skumsprinl<leranläggning som om fattar samtliga cisterner, fatlager, fathantering, tapp lokal och destillatortorn samt automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten var några av kraven. Där utöver krävdes att omprövning av hela anläggningen skall göras av koncessionsnämnden för miljöskydd. Ändring av verksamheten skall prövas av länsstyrel sen enligt miljöskyddslagen. Hantering av brandfarliga varor skall prövas på nytt. En riskanalys för torrdestilla tionsanläggningen skall upprättas. Hanteringen av klorhaltiga lösningsmedel skall upphöra senast 1 ja nuari 1996. Till dess skall klorhaltiga lösningsmedel lagras separat.
Kommentarer
Planeringsunderlag
Den ursprungliga lokaliseringen tillkom utan noggrann lokaliseringsstudie. 1986 gjorde Värnamo kommun tillsammans med LETO en riskanalys för industrin. Flera förbättringar gjordes till följd av riskanalysen.
Hänsyn till hälsa och säkerhet i planer och
beslut
Lokalisering
Lokaliseringen är den väsentliga frågan i detta exem pel. Fanns det andra områden som var bättre belägna? Lokaliseringen aktualiseras vid starten och bör övervä gas när industrin vill utvidga. Även i samband med en stor olycka och brand kan lokaliseringen behöva om prövas.
Skyddsavstånd
500 meter är riktvärde för skyddsavscånd mellan in dustri och bostäder. I detta exempel är skyddsavscånd till vattentäkt, beaktande av farliga transporter och ut ryckningsvägar m m också viktiga.
Huvudproblemet är att industrin med sina olycks risker ligger intill ån Lagan som är ett viktige repro dukcionsområde för gös och som tillsammans med den nedströms liggande sjön Vidöstern är ett riksobjekt från fiskesynpunkc. Industrin ligger dessurom nära kom munens vattenverk. Anläggningen alstrar en del buller och lukt som stör andra verksamheter i industriområ det.
Utformning, reglering m. m.
Den dimensionerande risken i det här fallet är brand. De krav som brandförsvaret ställer måste väga tungt i planeringen för en så brandfarlig verksamhet. Olyckan 1992 fick begränsade konsekvenser bl.a. tack vare de förbättringar som gjordes efter den tidigare branden i enlighet med riskanalysen 1986, t.ex. en damm för släckvatten.
70
Samordning av planerings- och prövningssystemen
Översiktsplanen för kommunen med fördjupning för tätorten borde belysa kommunens mål för industri området utifrån en aktuell riskanalys.
Det är väsencligt att samordningen inom både kom mun och länsstyrelse och mellan myndigheter vad gäl ler rådgivning och tillståndsgivning, fungerar när en industri lokaliseras eller eventuellt skall flyttas. Vid en olycka bör berörda myndigheter samlas till en gemen sam strategi. Byggnadsnämnden har ansvaret för en samlad bedömning.
Här belyses problem med en successivt växande in dustri som blir for stor for sin lolealisering. Sam bandet mellan lokalisering och eventuella nödvän diga åtgärder for miijö, hälsa och säkerhet poäng teras. Ökade åtgärder behövs när lokaliseringen inte är den bästa.