Risker med hänsyn till miijö, hälsa och säkerhet Det finns fem oljeraffinaderier i Sverige. Av dessa lig ger tre i Göteborg, ett i Lysekil och ett i Nynäshamn. De tre större raffinaderierna är s.k. bränsleraffinade rier medan de rvå mindre producerar tyngre produk ter såsom basoljor till specialoljor och asfalt.
Raffinering av olja innebär att råoljan genom de stillation och diverse konverteringsprocesser omvand las till oljeprodukter som r.ex. LPG, bensin same die sel- och eldningsoljor. Oljeprodukterna består till stor del av alkaner och aromarer. Dessutom ingår additiv i vissa av produkterna. Raffinaderiverksamhet omfattar förutom själva raffineringsprocesserna även lossning av tankfartyg, bergrumslagring, cisternlagring, bland ning av produkter och viss depåverksamhet samt ut lastning till fartyg och järnväg.
118
Utsläppen av svaveloxider från raffinaderier härrör dels från förbränning av internt alstrat eller externt inköpt bränsle, dels från ofullständig återvinning av svavel i svavelåtervinningsanläggningar. Utsläppen av kväveoxider härrör från förbränning i processugnar och i ångpannor.
Utsläpp av Ayktiga kolväten från raffinaderier före kommer i stor utsträckning i form av diffust läckage från processutruscning i alla delar av raffinaderiet. Dessutom förekommer utsläpp vid lagring av såväl råolja som produkter i cisterner. Vidare sker utsläpp av Ayktiga kolväten från vattenreningsanläggningarna samt vid produktuclascning till bil, fartyg och järnväg. Hanteringen av petroleumprodukter ger ofta upphov till luktstörningar. Det är främst petroleumproduk ternas innehåll av svavelföreningar som merkaptaner och svavelväte som är orsal<en till störningarna.
Vattenreningsanläggningarna vid de svenska raffi naderierna består idag av mekanisk, kemisk och biolo gisk rening. Trots detta förekommer betydande utsläpp av toxiska, persistenta och bioackumulerbara ämnen. Även utsläppen av kväve är betydande vid vissa an läggningar.
Höga ljudnivåer alstras vid raffinaderierna. Ugnar, pumpar, kompressorer samt fackling ger de största bi dragen. Även transporterna till och från anläggning arna ger bullerstörningar.
Olika typer av avfall uppkommer, bl.a. oljehaltigt slam från vattenreningsanläggningar och cisterner samt förbrukade katalysatormassor och filterstoft.
Förorening av mark och grundvatten kan uppstå vid spill och läckage av olja, vid produktion, lagring, uclascning och transport. Marken inom processareor na är idag hårdgjord. Det oljekontaminerade slammet från de biologiska reningsanläggningarna läggs på några av raffinaderierna ut på mark för att nedbrytning skall ske, s.k. sludge farming. Olje- och cungmetallhalter i grundvattnet följs upp. Andra eventuella efrerbehand lingsproblem kan ha uppstått vid deponering av kata lysatormassor och aska på raffinaderiområdet med ef terföljande ucläckage av metaller.
Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna
Utsläppen av kväveoxider och svavelox.ider från de olika förbränningsenheterna kan begränsas genom förbrän ningstekniska åtgärder och/eller genom byte av bränsle eller bränslekvalitet samt genom rökgasrening. Även energibesparingsåtgärder har betydelse när det gäller att begränsa utsläppen från förbränningsenheterna. Utsläppen från svavelåtervinningsanläggningarna kan minskas genom att dessa kompletteras med en restgas anläggning (tail gas clean up unit) eller genom kom-
plettering av svavelåcervinningsanläggningen med yt terligare reaktorsceg.
Bästa tillgängliga teknik för att begränsa det diffusa läckaget från processutrustning är regelbundet genom förd läcksökning och kontinuerliga övervaknings system kombinerat med åtgärder för att minska läcka gec. Bl.a. kan befin cliga kontrollventiler bytas mot ven tiler med bälgtätning och läckande pumpar kan förses med dubbla mekaniska tätningar eller tandemtäcningar där ventilgaserna leds till fackelsyscemec. Utbyte av läck ande pumpar kan göras till cäcningslösa pumpar med magnetisk kraftöverföring.
Utsläppen från lagringsciscerner kan begränsas ge nom att flytande tanktak förses med sekundära tät ningar och/eller kompletteras med väderskyddstak el ler genom att cisterner med fast tak ansluts till gas åcervinningsanläggning. Utsläpp från lasrning kan re duceras genom gasåcervinningssyscem. Utsläpp till luft från vattenreningsanläggningarna kan reduceras bl.a. genom övertäckning av öppna ytor. Cisterner för luk tande produkter kan förses med kolfilter. Genom att minimera drifcscörninga.r b n förekomsten av lukts tö tar reduceras.
För att ytterligare reducera utsläppen till vatten kan processinterna åtgärder vidtas för att minska tillförsel till reningsanläggningarna. Dessutom kan renings anläggningarna kompletteras med bl.a. sandfilcer, kol filter och/eller utjämningstankar. För att reducera kväveucsläppen kan den biologiska reningen utökas med kväveredukcionssteg. Kvävereduktion har byggts ut vid ett av de svenska raffinaderierna.
Riktvärden for skyddsavstånd Oljeraffinaderi
ASFALTVERK
1 .500 m
Risker med hänsyn till miljö� häha och säkerhet Antalet asfaltverk i Sverige är idag ( 1 992) cirka 1 50, varav ett trettiotal är mobila. Den årliga produktio nen uppgår till dryge 7 miljoner ton asfaltmassa. I kort het går processen ut på att stenmaterial torkas och uppvärmes i en rocerugn varefter det blandas med bin demedel, (s.k. bitumen) till en asfaltmassa. En aktuell trend inom branschen är att allt fler asfaltproducenter övergår till s.k kallblandningsteknik där scenmaterialet inte behöver torkas eller värmas före blandningen med bindemedlet. Detta är ur miljösynpunkt en synnerli gen positiv utveckling. Produkten användes i huvud sak för asfaltering av vägar och planer och för special ändamål, exempelvis till tak- och golvbeläggning.
Utsläppen till luft består huvudsakligen av stoft som emitteras från roterugnen vid torkningen av sten materialec. Med dagens reningsteknik är den diffusa damningen kring asfaltverk ofta ett större problem än de direkta stofcucsläppen. Diffus damning uppstår luing vägar, planer och stenupplag i samband med blåst, biltrafik och vid annan transport av stenmaterialet (på band- u-ansporrörer o.dyl.). Förutom stoft emitteras även svaveldioxid och kväveoxider. Dessa föroreningar härrör huvudsakligen från bränslet (olja, kol eller gas) och är relativt små. Slutligen kan också mindre mäng der kolväten avges från bindemedlet och från asfalt massan. I regel orsakar kolvätena inga problem men vid tillverkning av vissa specialmassor och vid över hettning av asfaltmassan, då avgången av kolväten ökar drastiske, kan luktstörningar uppstå.
För att undvika att asfalten fastnar i transportanord ningarna på asfaltverket och i flaken på lastbilarna bes prutas dessa med någon form av släppmedel, ofta die selolja. Spillet från släppmedlet kan i vissa fall vara betydande och kan ge upphov till att marken och even tuellt även vatten kring asfaltverket blir förorenade. Övriga vattenföroreningar uppstår endast i undan tagsfall, t.ex. vid läckande bränsletankar eller genom spill vid hantering av bindemedel.
Asfaltverk kan ge upphov till bullerstörningar, dels
genom buller från verket i sig, dels genom buller från
trafik på väg till och från asfaltverket. Mätningar har
visat att buller från asfaltverk uppgår till cirka 60 dB(A)
på 1 00 m avstånd, vilket innebär cirka 40 dB(A) på
500 m avstånd. Det skall dock påpekas att bullernivån
kan skilja mycket från fall till fall beroende på verkets
ucforming, dess placering i terrängen osv.
Asfalttillverkning ger upphov till avfall i form av
kasserade asfaltmassor, restmassor, lösningsmedels
rester, oljehaltigt avfall och filterstoft.
Möjlighete1· att begränsa utsläppen och att minska ris
kema
Sroftucsläpp från rocerugn kan effektive begränsas med textila spärrfilter. Ett välskött filter klarar utan vidare av att begränsa stoftemissionen till mindre än 20 mg/ Nm3• Miljöstandarden på de svenska asfaltverken är normale hög och klagomål på sroftucsläpp är ovanliga. Den diffusa damningen kan begränsas genom täck ning av transportband, vindskydd vid upplag, bevatt ning av vägar och planer och genom regelbunden sop ning och städning av området.
Spill av släppmedel kan åtgärdas genom användande av spillskydd under de anordningar där släppmedlet används eller genom övergång till stendamm som släppmedel. Vid användande av flytande släppmedel är det viktigt att lastbilsflaken besprutas på en iord-
ningställd plats där eventuellt spill kan samlas upp.
Bullerstörningar kan i första hand förebyggas ge nom en väl genomtänkt lokalisering av asfalrverket, både med avseende på avstånd till kringboende och med avseende på transporrvägar till och från verket. I andra hand kan olika former av bullervallar övervä gas. Åtgärder vid själva processen förekommer bara i undantagsfall och innebär vanligtvis att hela eller valda delar av verket byggs in.
Kasserade asfaltmassor och restmassor kan i allmän het återanvändas i processen eller användas som uc fyllnadsmaterial i vägbankar och liknande. Mängden lösningsmedelsrester och oljehaltigt avfall uppskattas uppgå till mindre än 1 .000 ton per år för hela bran schen. Detta avfall behandlas som miljöfarligt avfall. Filcerstoftet slurligen används vid tillverkningen av asfaltmassan. Asfalrverkens avfall utgör normalt inte något större problem.
Riktvä1·den fo1· skydåsavstå11d
Asfalrverk 500 m