Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säleerhet
Med rubricerade avses bensinsstationer, bussterminaler med permanent uppställning, garage för bussar, last bilar eller taxibilar samt omlasmingsstationer. Buss terminaler med tillfällig uppställning samt taxistatio ner behandlas som trafikanläggningar.
Gemensamt för samtliga nämnda anläggningar är fordons trafik som kan vara omfattande såväl tidigt som sent och även nattetid. Denna trafik ger avgasutsläpp och buller. Ljuset från bilstrålkastare kan också vara störande. Vid bensinstationer och bussterminaler sker ofta försäljning av livsmedel och fritidsaniklar. Gatu kök och kiosker är också vanliga. Dessa verksamheter genererar i sig också trafik.
Vid tankning av fordon, som huvudsakligen sker vid bensinstationer, avgår lättflyktiga kolväten. Bränsle pumpar finns också bl.a. vid bussgarage.
Avloppsvatten från tvätthallar kan vara förorenat med olja, parril<lar och kemikalier som ingår i bilvårds medel. Spill av drivmedel och oljor kan i vissa fall leda till förorening av mark. Detta är särskilt uttalat vid bensinstationer.
Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna
Bullerstörningar kan motverkas genom åtgärder be träffande traftkföringen samt avskärmning med hjälp av byggnader, plank och ridåer av vegetation. Dessa åtaärder kan även ha effekt vad gäller störningar från t,
C .
bilstrålkastare. Genom införande av gasåterrönngs-
system minskar miljöproblemen i samband med påfyll ning av bränslecisterner och vid tanlming av fordon.
Avloppsvatten bör behandlas i slam- och oljeavskilj are. Ytterligare vattenrening kan bli aktuell i vissa fall och kanske generellt. Som exempel kan nämnas re nina och recirkulation av tvättvatten i bilvårdsanlägg-::,
nmgar.
Riktvärden for skyddsavstånd
Omlascningscenualer Bensinstationer
Bussterminaler med permanent uppställning Större garage 500 m 100 m 200 m 200 m
AVLOPPSRENINGSVERK
Risker med hänsyn till miljö, hälsa och sälzerhet Kommunalt avloppsvatten behandlas huvudsakligen i konventionella biologisk-kemiska anläggningar, vilka i allt större utsträckning kompletterats med kvävere ning eller filter. Behandlingen syftar till att rena vatt net så att det kan ledas ut i ett vattenområde uran att ge upphov till negativ miljöpåverkan. Behandlingen av avloppsvatten brukar indelas i följande huvudmo ment: Förbehandling, biologisk behandling, kemisk behandling, kväverening och/eller filtrering. Till detta kommer pumpstationerna och behandlingen av slam mer, som innehåller de avskiljda näringsämnena och föroreningarna.
Vid årsskiftet 1990/91, var all befolkning i tätorter ansluten till avloppsreningsverk med biologisk rening och 90 procent till verk med biologisk-kemisk rening, varav 8 procent hade kompletterande rening såsom kväverening eller filter.
En viss ytterligare utbyggnad av kemisk rening be räknas ske, men framförallt beräknas antalet anlägg ningar med kväverening och filter öka; år 2 000 räk nar man med att mer än 60 procent av befolkningen i tätorter kommer att vara anslutna till verk med kväver ening och mer än 30 procent till verk med filter.
Luktande föreningar vid avloppsreningsverk kan dels härröra från gaser som bildas i ledningsnät, pump stationer och avloppsreningsverk på grund av biolo gisk aktivitet, och dels från luktande föreningar som tillförs vattnet genom industri utsläpp och dylikt. Även slamhanteringen kan orsaka lukt. Slam som är stabili serat luktar vanligen relativt liret medan ostabiliserar slam orsakar avsevärt mera lukt.
De luktande gaser som bildas vid biologisk nedbryt ning är i första hand svavelväte och luktande organiska svavelföreningar. Även ammo-
niak kan orsaka lukt. Bland de tuktande ämnen som härrör från anslutna industrier, ben sinstationer och dylikt kan nämnas alkoholer, aldehyder, sulfider och aminer.
Avloppsvatten innehåller olika mikroorganismer (bakte rier, virus, svampar och proto zooer). Olika cyper av maskägg kan också förekomma. De sjukdomsframkallande bakte rierna vid reningsanläggninga rna utgör i regel endast en liren del av det totala antalet bakre- ner.
Reningsmetod Obehandlat avlopps vatten (utan förore
nade industrivatten) Sedimentering Biologisk rening Biologisk-kemisk rening Biologisk-kemisk & kväverening Biologisk-kemisk rening + filtrering
Olika undersökningar har visat att spridning av bak terier sker från reningsverk. Redan på ett avstånd av 200 m från reningsverket är dock antalet bakterier obecydligt jämfört med normala förhållanden.
Numera försöker man morverka bräddning av spill vatten och utsläpp av dagvatten genom lokalt omhän dertagande av dagvatten, dvs. dagvattnet infiltreras i marken där det uppstår.
Buller till omgivningen orsal<as bl.a. av fläktar, pum par, kompressorer och slamcentrifuger, liksom av last ning och lossning av kemikalier och slam. Trafiken till och från anläggningarna har vanligen inre sådan om fattning att den ger upphov till störande ljud i omgiv ningen. Nämnda förhållanden gäller även pump stationer.
Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna
I Sverige har biologiska filcer (kompostfilter) kommit att användas vid flera avloppsreningsverk och pump stationer där det förekommit luktproblem i omgiv ningarna. Erfarenheten är att problemen minskat vä sentligt sedan kompostfilter installerats, att filtren är enkla att sköta och att de är driftssäkra.
De luktolägenheter som konventionella avlopps reningsverk kan medföra för de omkringboende stu derades i en enkätundersökning utförd av Socialscy relsen i slutet av 1970-taler. Undersökningen visade att: 0 ju större verk desto fler klagomål,
0 luktproblemen varierar beroende på avloppsrenings verkets ucformning; verk med biologisk rening har dubbel klagomålsfrekvens jämfört med verk med kemisk rening, B0D7 mg/I 1 00-200 80-1 30 1 5-30 5-1 5 5-1 5 5-10 Fosfor mg/I 5-10 4-8 3-6 0,3-0,5 0,3-0,5 0, 1 -0,32 Kväve mg/I 20-35 1 8-25 20-30 20-30 8-1 5 0-30 Suspenderat material mg/I 1 00-300 50- 1 50 1 5-30 5-1 5 5-1 5 mindre än 5 1 31
0 slambehandlingsmecoden har betydelse för upp komst av lukcolägenheter,
0 verk med överbyggda renings- och slambehandlings delar har färre klagomål än verk med öppna.
Riktvärden for skyddsavstå11d
Avloppsreningsverk dimensionerade för
> 20 000 personekvivalenter 1.000 m < 20 000 personekvivalenter 500 m
< 5 000 personekvivalenter 300 m
Pumpstaåoner som betjänar
> 25 personer 50 m