ter. Vid bedömning av vad som är etc lämpligt skydds avstånd har hänsyn tagits till olika risker för miljö, hälsa och säkerhet som kan uppstå om något oförutsett in träffar samtidigt med relativt kända störningar som buller, utsläpp m.m.
Angivna riktvärden för skyddsavstånd skall göra det möjligt att planera så man kan bo och vistas incill en farlig eller störande verksamhet samå digr som verksamheten skall kunna fungera även på sikt på den aktuella platsen med hänsyn tagen till de speciella förhållanden som råder i form av terräng, vegetation osv. Riktvärden avser i första hand nya planeringssituationer men även änd ring av befintliga planer i närheten av befintliga arbetsområden. Skyddsavstånd räknas normale från en planerad ny bostadsbebyggelse cill när maste riskfyllda eller störande verksamhet. De skyddsområden som anges avser ett normalfall. Ut gångspunkten för de rekommenderade skyddsav stånden är den dimensionerande risk- eller störnings fakrorn. Normalt sett har risker för hälsa och miljö varit styrande för bedömning av erforderligt skydds avstånd. För vissa verksamheter kan dock risk för brand och explosion vara avgörande för behov av skyddsav stånd. Här kan också finnas krav på skydd mellan olika anläggningar i en verksamhet.
Bedömningen av utsläpp, buller etc. hänför sig pri märt till olika verksamhete1: Bedömningarna är erfa renhetsmässigt grundade. Ytterligare information om de olika verksamheternas hälso-, säkerhets- och miljö risker kan fås ur Naturvårdsverkets branschfaktablad,
ftr lc..sa m /2 d
7om råd e11 a 5
kam k tarer med l"c.5j>ekb11t
t
ikl-vd'rdt fiJr
�ddsawlr1'11d.
f"tl<K7AMHEF -USlAPlR
UUt.. !J 17:l-/;i.()17�ik. 9
Q\imi/01/lclvsfnomn:f i::le
�,,,< a
Räddningsverkets informationsbank (RIB) och från olika rapporter, t.ex. om riktlinjer för industribuller etc.
Till grund för riktvärden om sl,yddsavstånd ligger så ledes en sammanvägd bedömning av riskerna för miljö, hälsa och säkerhet. Exemplen i kap. 5 understryker att skyddsavstånd är viktiga i både översiktsplan och de taljplan, och att behovet av skyddsavstånd och andra åtgärder måste bedömas med hänsyn till många falno rer i det enskilda fallet.
De rekommendationer som ges i kapitel 8 och 9 är användbara dels för översiktliga bedömningar av lo kalisering, skyddsavstånd etc. i översiktsplanen, dels för utformning av detaljplaner och detaljplanebestäm melser med hänsyn till såväl hav på skyddsavstånd som till krav på utförande av mark och byggnader.
90
Avstånden som anges gäller mellan normal bo stadsbebyggelse och verksamheter i ett normalfall men kan också användas som utgångspunkt för be dömning av avstånd från andra typer av lokaler till verksamheten ifråga.
Annan bebyggelse än bosradsbebyggelse kan ha högre eller lägre krav på sk·ydd mot störningar och risker beroende på hur många personer som uppe håller sig i byggnaderna, hur känsliga de är, hur länge de uppehåller sig där. För lokaler där enbart vuxna uppehåller sig under dagtid är kraven lägre. Kraven för lokaler där känsliga personer såsom barn, sjuka och gamla uppehåller sig en stor del av dygnet bör minst jämställas med dem för bostäder.
Avstånden kan vara något kortare än rikt värdena om det är fråga om:
0 en verksamhet av mindre omfattning 0 kort drifttid,
0 inrermirrent drift, ::) gynnsam topografi,
::) avskärmande bebyggelse,
0 särskilt avancerad störningsbegränsande teknik.
A andra sidan kan det förekomma behov av större avstånd om det är fråga om:
0 föråldrad produkåonsanläggning, 0 stor verksamhet eller sror produktion, 0 kontinuerlig drifr,
::) sror omfartning av tunga transporrer. Modifiering av skyddsavsrånd innebär normalt smärre avståndsjusreringar. Man bör således inte hamna i närheten av närmast lägre rikt värde, avsett som skyddsavstånd till andra ty per av verksamheter med mindre risker.
Bedömningen av skyddsavstånd innebär ingen hänsyn till någon sammanlagringseffekr av flera störningsfakrorer utan utgår från en di mensionerande faktor efter det att man har sru derac flera störnings- eller riskfaktorer. Vid plan läggning bör verksamheter med ungefu samma risk förläggas till ett arbetsområde som är av sett för en viss typ av risker. Det är därför inte lämpligt att placera verksamheter med större risker i ett arbetsområde som är avsett för verk samheter som innebär mindre risker, däremot kan verksamheter med mindre risker placeras i ett område avsett för större risker.
Om skyddsavscånder inte preciseras i en plan genom bescämmelsegräns så räknas skyddsavscånd från omgivande bebyggelse till arbetsområdets gräns. Om störningen kan preciseras till sitt läge och begränsas genom särskild planbe stämmelse räknas skyddsavscåndet till bescän1- melsegräns.
7 .3 Lokaliseringsprinciper
Ett problem vid bedömning av behov av skyddsom råden och andra skyddsårgärder vid arbetsplatsområden är att man inre på förhand känner de framtida verksamheterna till art och omfattning. Ett hjälpme del är att bedöma ett områdes lämplighet och att för miljön störande verksamhet utforma detaljplane beteckningar och bestämmelser efter detta. I kapitel 8 och 9 har verksamheterna diskuterats utifrån denna utgångspunkt och redovisas där med hänsyn till verk samhetens risker för miljö, hälsa och säkerhet. De rikt värden för skyddsavscånd som anges är vägledande för den fysiska planeringen.
Inom de skyddsavsrånd som anges för miljö störande verksamhet kan och bör vid en god pla nering andra, mindre störande verksamheter fin
nas, exempelvis kontor, lager, butiker, hantverk
etc. Skyddsavsrånd bör inte adderas till varandra uran en ask-i-ask princip bör tillämpas. Även möj ligheterna att använda skyddsområden för olika arealkrävande kretsloppslösningar bör ras tillvara.
Illustrationerna avser " industriområden" som är den gängse detaljplanebeteckningen också för andra typer av verksamheter som medför risker för miljö, hälsa och säkerhet. Samlokalisering och storindustriområde visas inte.
-h""1� . 1(/IAvd-vz
,i�
/vt dvt fn
't"JWJYt.- . t'v1.dvtfn
il t/-,,re
/0dvi+vz" SAMLOKALISERINGOmfattar en mängd verksamheter som inre ger nå gon nämnvärd miljöstörning och som därför kan
blandas med bostäder. Sådana verksamheter är småbutiker, kontor, hantverkslokaler, m.m. Dessa verksamheter finns i allmänhet inre med i kap. 8 och 9.
I. ARBETSOMRÅDE MED SMÅ RISKER
(INDUSTRIKVARTER)
Omfattar verksamheter som, genom utomhusak tiviteter, transporter och utsläpp, ger små risker för miljö, hälsa och säkerhet men ändå bör pla ceras i särskilda kvarter. Ett sådant verksamhets kvarter kan normalt ligga intill ett bostadsområde. Kvarteret kan trafikmässigt försörjas &ån samma matargata som ert bostadsområde. Typiska verk samheter är småverkstäder, grossister, etc. Rikt värde för skyddsavstånd är 50 m rill närmast lig gande verksamhet.
2. ARBETSOMRÅDE MED VISSA RISKER (SMÅINDUSTRIOMRÅDE)
Omfattar bl.a. egencliga industriområden med egen crafikförsörjning och oftast egen infrastruk tur. Omfattar många av de verksamheter som ta gits upp i kapitel 9. Oftast är trafikbuller di mensionerande. Här kan förekomma en del stör ningar som r.ex utsläpp, lukt eller buller. Riktvärde för skyddsavstånd är 200 m till närmast liggande verksamhet. Riktvärde för skyddsavstånd vad gäl ler farliga godstransporter är 1 00 m.
3. ARBETSOMRÅDE MED BETYDANDE
RISKER (INDUSTRIOMRÅDE)
Omfattar industriområden etc. med krav på större skyddsavstånd, ofta pga. betydande risker för lukt, stoft eller processbuller. Verksamheterna placeras i områden med direkt ansluming till större trafik leder. Riktvärde för skyddsavstånd är 500 m till närmast liggande verksamhet. Riktvärde för skydds avstånd vad gäller farliga godstransporter är minst
1 00 m.
4. STORINDUSTRIOMRÅDE
Omfattar verksamheter som är speciella eller mycket störande för omgivningen. Dessa placeras i stora indusrriområden med direkt anslutning till det överordnade vägnätet. Riktvärde för skydds avstånd är 1 .000 m till närmast liggande verks amhet. Riktvärde för farliga godstransporter är minst 1 00 m.