För närvarande finns riktvärden bl.a. för buller och vissa luftföroreningar samt för organiska miljögifter och metaller.
Metaller
De metaller som har bedömts vara av störst betydelse for den miljömedicinska riskbedömningen är arsenik, kadmium, bly och kvicksilver.
Buller
Upplevelsen av buller varierar mellan olika männis kor. Bullrets akustiska karakteristika, förhållanden under vilka exponeringen äger rum och personliga fak torer kan leda till att etc ljud upplevs som buller. Men
även omedvetet framkallar buller olika fysiologiska och psykologiska reaktioner. På senare tid har det s.k. lågfrekventa bullret uppmärksammats. Den rypen av buller har ökat i samhället bl.a. beroende på en ökad användning av fläkcanläggningar och värmepumpar. Det finns anledning anta att lågfrekvent buller ger stör ningar vid lägre nivåer än övrigt buller.
Buller i miljön har oftast mycket komplexa förlopp över tiden och kan därför sällan beskrivas med ett en kelt mått eller mätetal. En fysikalisk metod att kvanti fiera ett ljud är att ta fram medelvärdet av ljudenergin under en viss tid. Detta mått kallas ekvivalent ijudnivå (Leq) och mäts i regel i enheten dBA (LAq). Ekvivalent nivån ger ingen information om ljudnivåns variation under mätperioden.
Ett intermittent buller som trafikbuller men även ibland industribuller, kan också beskrivas med maxi mal bullernivå (LA ) och antalet händelser. max
Vibrationer förekommer ibland samtidigt med bul- ler t.ex. vid tunga transporter med lastbilar eller tåg. Vibrationer leder till att störningsupplevelsen av bul ler förstärks.
Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering. För den största delen av befolk ningen är vägtrafiken den helt dominerande buller källan nattetid och utgör därmed den vanligaste orsa ken till sömnstörningar och är ett av vårt vanligaste hälsoproblem. Beräkningar har gjorts som pekar på att uppemot 2 miljoner svenskar utsätts för bullernivåer över gränsvärdena.
Buller ger upphov till effekter både under insomningsfasen och sömnfasen. En förlängning av insomningstiden med 7 - 15 minuter hos unga, friska personer har konstaterats vid enstaka bullerhändelser med maximala ljudnivåer på 45 dBA. En försämrad sömnkvalitet har påvisats vid ca 45 dBA nattetid. Ökad hjärtfrekvens och kroppsrörelser (o;;lig sömn) uppträder vid nivåer runt 35dBA. Den allvarligaste konsekvensen är dock de kvardröjande effekterna. För sämrad insomning och sömn leder till ökad trötthet dagen efter och försämrad prestationsförmåga.
För transporter finns sedan länge beräkningsmo deller både för vägtrafikbuller och buller från spårbun den trafik. Några riktvärden finns inte men nivån för godtagbar miljökvalitet kan sättas vid 55 dBA ekviva lent ljudnivå utomhus vid husfasad vad gäller vägtrafik buller. Naturvårdsverket har lagt fram förslag till rikt värden för miljökvalitet avseende vägtrafikbuller. Det långsiktiga målet är att dessa riktvärden skall uppfyllas i alla situationer, men på kort sikt utgör de främst planeringsunderlag.
Naturvårdsverket och Vägverket m.fl. arbetar för närvarande med målformuleringar för ett miljöanpassat transportsystem. Där konstateras dock att 55 dBA ek vivalent ljudnivå inte kommer att uppnås i tät stads bebyggelse och att detta mål inte heller är lämpligt som planeringsmål eftersom det inte är förenligt med an dra stadsmiljömål. Istället bör man sträva efter god bullermiljö på den rysta sidan. Enligt Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) är 55 dBA en acceptabel bullernivå medan 40-45 dBA ger en god bullermiljö.
För indusuibuller finns riktvärden från Naturvårds verket. Den ekvivalenta ljudnivån nattetid utomhus för nya industrier är 40 dBA och 45dBA för befint liga. För dagtid gäller 45 dBA respektive 50 dBA.
Socialsryrelsen har i sitt förslag till allmänna råd om buller inomhus rekommenderat ett riktvärde för in termittent buller 35-45 dBA,.,= (fast) och för kontinu erligt buller 30 dBLA . I förslaget finns även ett re kommenderat riktvärde för lågfrekvent buller inom hus i form av sambandet mellan frekvensområde och den ekvivalenta ljudtrycksnivån.
Hälsorelaterade riktvärden for luftkvalitet
T ill skydd för hälsan även för känsliga grupper har gräns- eller riktvärden satts upp för ett antal förore ningar. Flera sådana är på väg.
För luftföroreningar finns gränsvärden för svavel dioxid, sot och kvävedioxid (SNFS 1993: 10, 11, 12). F ör koloxid finns riktvärde och för ozon och inandningsbara partiklar har bedömningsgrunder an getts.
Institutet för Miljömedicin, IMM, har tagit fram lågrisknivåer för ett tjugotal flyktiga organiska ämnen. WHO har i "Air Qualiry Guidelines for Europe" angett riktvärden för ett trettiotal ämnen och cancer riskfaktorer för sju ämnen.
Naturvårdsverket planerar att ge ut riktvärden för bl.a. inandningsbara partiklar, för bensen, eten, toulen och formaldehyd samt att revidera riktvärdena för kvävedioxid.
4.2 Planering med hänsyn till
kretslopp
FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum i Rio de Janeiro 1992. Konferensen behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av stor betydelse för
mänsklighetens fortlevnad. Vid konferensen antoo-s tre t:,
grundläggande dokument: Riodeklarationen om miljö
och utveckling, Agenda 2 1 samt Skogsprinciperna. I Sverige har vi bl.a. regler for hushållning med våra naturresurser som kommer att beröras närmare i kapi tel 6. Vi har också fått en särskild "kretsloppspropo sition". I många planerings- och beslurssituationer har vi dessutom fått krav på särskilda miljöhänsyn c.ex. vad avser ett miljöanpassat transportsystem.
De svenska tätorterna är jämförelsevis små, låg exploaterade och gröna. De ligger ofta i god kontakt med den omgivande landsbygden. Därför kan de i all mänhet anpassas till kravet på en god miljö, kretslopps system, lokal energiforsörjning och lokal VA-teknik. Däremot kan glesheten innebära svårigheter att skapa ur miljösynpunkt effektiva transporter.
Planeringen av våra tätorter och arbetsområden har bland annat betydelse for tillförsel av resurser i form av råvaror, energi, vatten etc. och bortforsel av rest produkter. Så länge orterna var små och förbrukningen måttlig kom de restprodukter som uppstod enbart att få en negativ påverkan lokale.
När tätorterna växte kom restprodukterna att bli ett betydande miljöproblem då de spreds ut i lufthavet och ekosystemen. Dessa problem uppmärksammas i dag allt mer, bl.a. i den fysiska planeringen och byg gandet, och man strävar efter att minska dem genom att sluta kretsloppen.
Våra arbetsområden intar en central ställning i detta sammanhang. De är start- och målpunkter for trans porter av olika slag och ställer stora krav på resurser och resursanvändning. Men de åstadkommer också en negativ påverkan i form av förorenad natur och en mängd restprodukter som behöver tas om hand.
Försök att åstadkomma kretslopp har lett fram till ekologiskt byggande och scadsekologiska lösningar som är tillämpbara även på arbetsområden. Det kan handla om energibesparande åtgärder som c.ex. passiv eller aktiv solvärme, återanvändning och kompostering samt användning av renat dagvatten för spolning av toa letter.
Vidare förekommer i utökad utsträckning lokala dagvattenlösningar, naturanpassning av bebyggelsen, alternativa uppvärmningsmöjligheter, alternativa isoler och byggmacerial, återanvändning av byggmaterial 111.111.
I tätorterna är det framför alle markområdena i mötet stadsbygd-landsbygd som har de bästa förut sättningarna för ekologiska lösningar.
32
4.3 Marken och naturmiljön
Enligt kretsloppspropositionen skall hushållning med naturresurser och begränsning av fororeningsucsläpp ske även i ett långsiktigt perspektiv och så att männis kors hälsa inte skadas. Detta ska åstadkommas genom att skapa kretslopp för en långsiktigt hållbar utveck ling.Mål för att bevara den biologiska mångfalden i stads miljö - inklusive industriområden och större industri anläggningar bör bl.a. vara:
0 att stora områden som är obetydligt påverkade avsätts for naturlig utveckling eller sköts så att kulturlandskapet bibehålls, undantas från framtida exploatering och/eller används i syfte att bibehålla eller utveckla kvaliteten,
0 att sambanden mellan naturområden säkerställs, 0 att småbiotoper bevaras eller nyskapas,
0 att kommunerna utifrån en redovisad kunskap om områdenas berydelse utvecl<lar en policy for stadens grönsrrukcur. Det for staden specifika kulturland skapet i form av parker, trädgårdar, vägslänter och ledningssrråk bör anknytas till de mer naturliga grönområdena när en sådan policy utformas.
I planeringssammanhang pratar man ofta om större naturområden respektive småbiotoper. Kommunens översiktsplan bör visa att lokaliseringen, omfattningen och utformningen av ett industriområde, en större an läggning eller en verksamhet inre får förstöra etc större naturområde eller en skyddsvärd småbiotop. Som grund for planeringen finns material i form av nacur vårdsplaner och inventeringar hos länsstyrelsen och kommunen.