NV rapport 5259
Publiceringsår: 2002 (dec)
Styrmedel
Miljömål
”Stora pengar”
Annat
Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket
Utvärderare: NV Konsult Samverkan
Hu. Referensgrupp med deltagare från NUTEK, IEH (institutet för ekologisk hållbarhet), Boverket, Vinnova, Sv. kommunförbundet
Syfte: Analys av verktygets (goda exempel) effektivitet, ”vässa” verktyget. Utvär-
dera användningen, spridningen och mottagandet av informationen om goda exem- pel inom miljöområdet. Öka kunskapen om goda exempel som styrmedel. Bidra till att utveckla god praktik.
Målgrupp: Varierande, men i stor utsträckning kommuner (och andra aktörer i det
lokala miljöarbetet). Dessutom regionala organ samt statliga myndigheter, företag och andra organisationer som arbetar med att välja ut, beskriva och sprida doku- mentation om goda exempel i miljöarbetet.
Avgränsning: Avsändarens avsikt avgör vad som är ”goda exempel”. (Titel, för-
ord, inledning, baksidestext etc. har avgjort urvalet). Bedömning av det enskilda exemplets ”godhet” har inte gjorts.
Metod: Kvalitativ. Datafångst via intervjuer (standardiserat frågeformulär) och
dokumentstudier. Kartläggning av omfång och typ av goda exempel bl.a. genom att syna var tionde träff på Internet. Sökning i ELIN. Analys: uppsättning och gransk- ning av hypoteser om problem och möjligheter.
Struktur: Bakgrund (skäl för utvärdering) – syfte och avgränsning – teori (hypote-
ser – frågor att besvara – förväntat resultat och effekter) – genomförandet (data- fångst) – redovisning/sammanställning av data (intervjuer m.m.) – analys och be- dömning (redovisning och analys i två steg: först beskrivning av nuläget enligt intervjuerna med bedömning, sedan referat och bedömning av de intervjuades för- bättringsförslag) – slutsatser och förslag.
1. Huvudsakliga iakttagelser:
”Goda exempel” är ett snabbt och inte alltför resurskrävande sätt att visa aktörer vad som faktiskt går att göra. De kaninnehåll är utbudsstyrda snarare än efterfrågestyrda. Produktion och användning av goda exempel kan förbättras avsevärt.
1.1 Generella iakttagelser på systemnivå: System saknas. Inget nätverk el. dyl.
för förmedling av goda exemp (GE)l, ingen systematik i sökord etc. Goda exempel finns i fler sammanhang än de som rubriceras som goda exempel. GE har drag av såväl informations- som innovationsarbete. Information om goda exempel får man främst genom nyhetsbrev, nätverk (utan förmedling av GE som egentligt ändamål), seminarier, konferenser. Personliga kontakter är en viktig spridningsväg. Aktivt sökande efter just GE är mer sällsynt. Det personliga mötet och avsändarens tro- värdighet spelar också en avgörande roll för hur ett exempel tas emot.
1.2 Mer detaljerade iakttagelser: Ingen klar skiljelinje mellan producent och
mottagare. Man kan vara både – och. Produktionen av goda exempelsamlingar görs vanligen utan uttryckligt syfte att påverka aktörerna eller analys av hur exemplen skulle kunna användas för sådan påverkan. Urvalskriterier förekommer, men sällan med utgångspunkten att GE ska vara styrmedel – snarare används kriterier som nyhetsvärde, geografisk spridning och andra ibland ganska ogenomtänkta kriterier.
1.2.1 Styrning och administration: Se ovan – sällan medvetet val från styrme-
delssynpunkt. Icke desto mindre är en slutsats att goda exempel kan styra längre än mål och regler. De kan vara bra komplement till andra styrmedel. Osystematiskt utvalda goda exempel utan någon form av utvärderingsinslag har låg förändrings- kraft och legitimitet som styrmedel och blir svåra att koppla till annat miljöarbete.
1.2.2 Samverkan med andra aktörer – inom och utanför offentlig sektor: Flera
aktörer samverkar ofta i framtagandet och spridandet av goda exempel, i varje fall när man använder GE som en form för information.
1.2.3 Sakområdesnära iakttagelser: Goda exempel kan vara svåra att generalise-
ra och därmed tillämpa rakt av, eftersom de ofta rör en unik situation. Därför ser de ut att vara viktigare som inspiration än som källa till hårddata. De kan avse såväl tekniska system som arbetssätt och processer. De tryckta samlingarna har ofta tyd- ligare målgrupp än de webbaserade.
Dock händer det att GE tas fram som information, ofta i samråd med berörda mottagare för att t.ex. stödja praxisbildning hos dem i samband med ny lagstiftning el. dyl.
1.2.4 Övriga iakttagelser: Tidsbrist och brist på överblick minskar utnyttjande-
graden av GE. GE är ofta ”spinnoff-produkter” (biprodukter) av andra projekt och insatser. Det kan också vara en ”affärsidé” – ett sätt att presentera och få good-will för vad man gjort. En del tryckta GE-samlingar har sålt bra och t.o.m. blivit utbild- ningsmaterial vid universitet.
2. Förslag:
2.1 Övergripande – riktade uttryckligen eller underförstått till regeringen: Se
nedan under 2.2. Förslagen till de berörda myndigheterna kan givetvis anammas av regeringen och föreskrivas i regleringsbrev eller andra uppdrag.
2.2 Nationell nivå – inom NV:s eller andra centrala myndigheters kompetens- område:
En arbetsgrupp bör bildas med deltagare från främst IEH, kommunförbundet, NUTEK och Naturvårdsverket med mandat att knyta ytterligare lämpliga med- lemmar till sig och med produktionsansvar för en webbaserad katalog över GE – inledningsvis baserad på kartläggningen i utvärderingen. Producenter av GE in- bjuds att tillfoga nytt material, kvalitetssäkrat på något sätt av producenten.
”Goda exempel” eller motsvarande bör bli ett sökbart indexeringsbegrepp, vil- ket bör vara arbetsgruppens uppgift att åstadkomma.
Gruppen bör också ta fram en vägledning för produktion och spridning av GE. Befintliga utvärderade GE bör kartläggas av gruppen, information om de ut- värderade GE tillföras webbkatalogen. Inom LIP-utvärderingen bör exempel på såväl goda som dåliga projekt lyftas fram (LIP= lokala investeringsprogram).
Miljömyndigheterna bör mer regelmässigt inför varje nytt projekt eller program undersöka vilka relevanta GE som finns. Lämpligheten av sådana kartläggningar bör framgår av uppdragsbeskrivningar och liknande dokument.
Miljömyndigheterna bör i ökande grad karlägga det egna arbetet på miljöområ- det för att kunna beskriva GE som rör arbetsmetoder och samverkansformer inom detta område.
En annan arbetsgrupp (NUTEK, Vinnova, Naturvårdsveket och Kommunför- bundet) bör undersöka hur goda exempel kan användas för att utveckla och på- skynda miljöarbetet inom företag och verksamhetsutövare.
Ytterligare en arbetsgrupp (Naturvårdsverket och NUTEK)bör se över erfaren- hetsåterföringen från LIFE-programmet och andra relevanta EU-finansierade pro- gram med miljöanknytning).
2.3 Förslag riktade uttryckligen eller underförstått till länsstyrelser eller kommuner:
Se ovan förslag riktade till miljömyndigheter
2.4 Övriga väsentliga förslag: