Utvärderare: NV Konsult Samverkan
NV och Skogsstyrelsen
har samverkat. Utvärderingen har genomförts ”genom särskilt deldirektiv inom projektet Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter – SUS 2001”. i det gemensamma projektet Skogsbrukets MILjöEffekter, SMILE. Arbets- grupp med ledamöter från NV och SKS. Redaktör från NV. Rapporten anges som en kompletterande del till SUS 2001:s huvudrapport. Det finns också en rapport inom SUS som heter Skog för naturvårdsändamål. Visst gemensamt material finns i dessa båda publikationer och tas inte upp i SMILE.
Syfte: Uppdraget till de båda myndigheterna innebär att effekterna av skogspoliti-
ken på den biologiska mångfalden fortlöpande ska utvärderas och redovisas till regeringen.
Målgrupp: Regeringen, enligt uppdraget. I övrigt ej angivet, men bör kunna vara
centrala och regionala skogs- och naturvårdsmyndigheter och -organisationer, skogsägare etc.
Avgränsning: Skogspolitikens miljömål har avgränsats till att avse biologisk
mångfald. Flera aspekter som rör den biologiska mångfalden har också utelämnats. Det gäller bl.a. den genetiska variationen och en del ekologiska processer som är av betydelse inom skogslandskapet. Skälet ser ut att vara att datakällorna inte räck- er till för detta. ”Utvärderingen har utformats med hänsyn till befintliga förutsätt- ningar när det gäller metodik, fungerande datakällor och befintlig kunskap.”
Metod: Huvudsakligen kvantitativ. Datafångst: Skogsvårdsorganisationen (SVO),
SLU (riksskogstax. och ArtDatabanken), länsstyrelser, ideella organisationer och genom konsultuppdrag. Analys: Huvudsakligen målutvärdering. Förändringar av skogsbruket förutsättningar i processer, biotoper och nyckelelement och i popula- tion, vidtagna åtgärder etc. sätts i relation till en lång rad mål på olika nivåer: skogspolitiska mål, sektorsmål, miljökvalitetsmål, delmål etc. Avslutningsvis redo-
Struktur: Bakgrund – uppdraget, syfte, avgränsningar och definitioner, mål (en
omfattande genomgång), utvärderingsmetoder (där man huvudsakligen hänvisar till andra rapporter), förändringar av skogsbrukets förutsättningar, landskapet – pro- cesser, biotoper och nyckelelement, populationsförändringar, vidtagna åtgärder, måluppfyllelse, sammanfattande slutsatser.
1. Huvudsakliga iakttagelser:
Viktiga steg mot att uppnå miljömålet med bevarandet av den biologiska mångfalden har tagits, men ytterligare åtgärder krävs för att nå miljömålet. Här är uthålligheten i insatserna viktig, eftersom brister i skogslandskapet vad gäller förutsättningarna för den biologiska mångfalden i många fall tar lång tid att rätta till.1.1 Generella iakttagelser på systemnivå: ”Sammantaget visar uppföljningen att
många positiva insatser har gjorts och att den framtida utvecklingen för den biolo- giska mångfalden i många avseenden kan bedömas positiv. Fortfarande förekom- mer att nyckelbiotoper och lokaler med rödlistade arter avverkas. Eftersom flertalet nyckelbiotoper inte är kartlagda riskerar värdefulla lokaler att avverkas av misstag. Skötselkrävande biotoper får inte heller den vård som krävs för att natur- och kul- turvärdena ska bevaras och förstärkas.
De frivilliga avsättningarna är redan i nivå med den i miljömålsarbetet uppsatta målnivån och miljöhänsynen har förbättrats betydligt sedan början av 1990-talet. Tidigare decenniers mer produktionsinriktade skogsbruk innebär dock att skogs- landskapet till stora delar kan sägas vara förenklat ur biologisk mångfaldhetssyn- punkt och detta ger kvarvarande effekter långt in i framtiden.”
1.2 Mer detaljerade iakttagelser: (Slutsatserna redovisas i en punktlista, och
varvar mer uppföljningsbetonade konstateranden med utvärderingsbetonade slut- satser om styrning, incitament etc. Exempel på bådadera i det följande).
1.2.1 Styrning och administration: Nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringar-
na har starkt bidragit till att förbättra kunskapen om var de naturvårdsmässigt vär- defulla biotoperna finns. Dock indikerar en kontrollinventering att uppemot 80 % av biotoperna i landet inte är inventerade eller på annat sätt kända. Sådana biotoper riskerar därför att avverkas av misstag.
Certifieringen har bidragit till utvecklingen av det frivilliga skyddet.
Det finns rapporter om en i förhållande till inkomna avverkningsrapporter rela- tivt stor andel sparade lokaler. De medel som använts är rådgivning, biotopskydd, naturvårdsavtal och naturreservat.
Forskning och utbildning har varit starka grundkomponenter för miljöarbetet under 1990-talet. Detta har varit särskilt betydelsefullt vid utformningen av miljö- politiken.
1.2.2 Samverkan med andra aktörer – inom och utanför offentlig sektor: Sam-
betydelse för utvecklingen. Dessa diskussioner ledde bl.a. fram till den miljöcerti- fiering av skogsbruket som har blivit en av hörnpelarna i skogsbrukets miljöarbete.
Bristande samplanering i samband med byggande av skogsbilvägar innebär sämre miljöhänsyn och fler vägar. Därigenom anläggs också fler vägdiken än som annars hade varit fallet.
1.2.3 Sakområdesnära iakttagelser: Kunskapsnivån generellt hos skogsbrukets
personal har höjts. Hänsynen i samband med föryngringsavverkning har under 1990-talet förbättrats avsevärt, främst under början och mitten av decenniet i för- hållande till tidigare perioder.
Hänsynen vid avverkning är bättre vid de stora vattendragen än vid de små. Av inventerade avverkningar från 1990-talet har dock skyddszoner inte lämnats i unge- fär hälften av fallen.
Mängden hård död ved och antalet grova levande träd som lämnas efter föryng- ringsavverkning ökar.
Avverkning av lövträd minskar starkt. Andelen utgallrade torra träd minskar.
Arealen äldre lövrik skog och andelen gammal skog ökar.
Föryngringen av rönn, sälg, ek och ask hämmas kraftigt i stora delar av landet på grund av omfattande viltskador.
Markavvattningen har fortsatt att minska. Skyddsdikningen ligger på en låg nivå, men har möjligen ökat jämfört med förra utvärderingsperioden.
Byggande av skogsbilvägar i närheten av hittills orörda myrområden och bristande resurser för restaurering och nyanläggning av våtmarker utgör faktorer som kan motverka att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker nås.
1.2.4. Övriga iakttagelser:
2. Förslag:
Utvärderingen är en kontrollerande utvärdering. Innehåller inga förslag.2.1 Övergripande – riktade uttryckligen eller underförstått till regeringen: 2.2 Nationell nivå – inom NV:s eller andra centrala myndigheters kompetens- område:
2.3 Förslag riktade uttryckligen eller underförstått till länsstyrelser eller kommuner: