för bättre miljö 1986-98
NV Rapport 5136
Publiceringsår: 2000 (november)
Styrmedel
Miljömål
”Stora pengar”
Annat
Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket
Utvärderare: NV Konsult Samverkan
Syfte: Utvärdera de olika arbetsformerna i framtagandet av FoUBM (Naturvårds-
verkets triannuella rapport om forskningsbehovet på miljöområdet) och se vilket genomslag FoUBM haft bland de inblandade myndigheterna och utomstående avnämare. Ett tredje syfte – att komma med idéer kring framtida arbetsformer – torpederades av omorganisationen av forskningsfinansieringssystemet.
Målgrupp: Anges inte, men bör främst vara Naturvårdsverket, vars forskningssek-
retariat beställt utvärderingen. Dessutom regeringen och övriga berörda forsknings- finansiärer.
Avgränsning: FoUBM-rapporterna 1986-1998. I fokus: strategiska perspektiv i de
olika rapporterna och hur rapporterna har använts av inblandade och utomstående aktörer.
Metod: Kvalitativ. Datafångst: Samtliga FoUBM-rapporter, intervjuer med nyck-
elaktörer och en enkät till olika avnämargrupper (Stort bistånd från NV:s forsk- ningssekretariat med datainsamling). Analys: Bedömning av process och utfall i förhållande till de syften som anges i rapporterna. (Att ge miljöforskningen en tydligare profil, skapa nya samarbetsmönster, bl.a. nätverk, bland aktörer som är inblandade i finansiering av miljöforskning, bättre kontroll och överblick över pågående forskningsaktiviteter för bättre resurskoordinering och styrning mot rele- vanta miljömål, kompetens- och erfarenhetsutbyte samt att ge signaler till forskare om vilka kompetenser man ska satsa på för att hamna rätt hos finansiärerna).
Struktur: Inledning med presentation av syftet med FoUBM, gruppering av aktö-
rer, beskrivning av FoUBM-arbetets förutsättningar, samt metod, presentation och karakterisering av de fem rapporterna och arbetet med dem, beskrivning av trender och vändpunkter i FoUBM-arbetet, analys av nyttoeffekter av FoUBM utifrån en kategoriindelning av möjliga sådana effekter, avnämarreaktioner, sammanfattning.
1. Huvudsakliga iakttagelser:
1.1 Generella iakttagelser på systemnivå: De fem rapporterna har ganska olikar-
tad karaktär. Orsaken kan sökas i fyra faktorer: Tidsmässiga förändringar i interna- tionella och nationella miljö- och forskningsperspektiv. En växande skara forsk- ningsfinansiärer har anslutit sig till projektet. De personer som varit inblandade har skiftat från gång till gång. En från början helt dominerande aktör, NV, har till slut tappat sina forskningsmedel och i viss mån kontroll över rapportserien. Rapporter- na speglar hur sekreterarna tagit sig an sina uppgifter. De har upplevt projektet som mycket intressant, men också speciellt arbetsamt, och ingen har varit intresserad av att göra om det.
Det bedöms som tämligen unikt att ett samarbetsprojekt om visioner och prak- tik kring miljöforskningens finansiering inletts så tidigt som 1985 och sedan så konsekvent har fullföljts en gång vart tredje år fram till 1998.
1.2 Mer detaljerade iakttagelser:. En viktig faktor i arbetet har varit framväxten
av perspektiv relaterade till hållbar utveckling. Begreppet kommer in redan 1989, men får sitt stora genombrott först 1996. Då introduceras också det sektoriella perspektivet – ”hållbara sektorer”. Ett viktigt pionjärarbete, då tänkandet i hållbara sektorer numera har ett drag av självklarhet över sig både i Sverige och EU. Ett annat viktigt trendbrott rör övergången från en process som domineras av NV till en situation 1996, där man började om och gemensamt förhandlade fram en ny begreppslig grund. Också övergång från att hitta en struktur för arbetsfördelning till att finna former för att mötas över gränserna.
1.2.1 Styrning och administration: FoUBM har varit relativt framgångsrika i att
producera underlag till forskningspropositionerna och därmed stärka miljöforsk- ningens profil. Den första påverkade forskningspropositionen ganska mycket. 1996 års version fick ett mycket kraftigt genomslag i propositionen 96/97, men den vik- tigaste konkreta åtgärden blev ändå att NV:s forskningsmedel drogs in – en pervers effekt, alltså.
Internationellt har flera av rapporterna i engelsk översättning kunnat användas i olika sammanhang, framför allt i det svenska arbetet med EU:s ramprogram. Främst FoUBM 1996 har spelat en viktig roll med teman rörande hållbara sektorer.
1.2.2 Samverkan med andra aktörer – inom och utanför offentlig sektor: Nät-
verksvinster (se ovan under analys). Inga nya människor blandades in, men befint- liga kontakter fördjupades. Nätverksvinsterna huvudsakligen en fördjupning och stärktes av andra samtida processer.
FoUBM har inte resulterat i så många samarbetsprojekt som förväntat. Flest i processen 1996, tack vare mer engagerade deltagare, tydligast i programmet UTVÄGAR.
Koordination är ett viktigt ledord för arbetet, men rapporterna har där inte fungerat som styrmedel gentemot de olika myndigheterna. (ett stort antal självständiga myndigheter som bygger på egna direktiv kan inte styras av en process som så starkt identifieras med en enskild myndighet). Ett lysande undantag är BFR och 1996 års rapport.
1.2.3 Sakområdesnära iakttagelser: Rapportserien ser ut att vara mycket okänd
utanför den krets som varit inblandad i framtagandet, enligt enkäten (se ovan under datafångst).
1.2.4. Övriga iakttagelser: Målkonflikter uppstår när miljöansvar och tankar om
hållbar utveckling på allvar integreras i sektorerna. Hållbarhetsperspektivet tende- rar att bejakas generellt, men stöter på patrull i konkreta situationer i arbetet hos varje sektor, vanligtvis där ekonomiska mål ställs mot miljömål.
2. Förslag:
(I princip inga förslag, dock några tankar för framtiden).2.1 Övergripande – riktade uttryckligen eller underförstått till regeringen: 2.2 Nationell nivå – inom NV:s eller andra centrala myndigheters kompetens- område: Det finns fortfarande en möjlighet att ha en FoUBM-process med många
aktörer, kanske dels en breddning mot fler myndigheter, dels mot industrin. Fram- tida processer skulle också kunna innefatta representanter från forskningen. Proces- sen har potential att fungera som en samlande kraft, något som det i framtiden förmodligen finns ett allt större behov av.
2.3 Förslag riktade uttryckligen eller underförstått till länsstyrelser eller kommuner:
2.4 Övriga väsentliga förslag: