Förändringar i organisationen efter övergången till IFRS 15

5.2.1 Interna kontroller

För att en komplett implementering av IFRS 15 skall ske, krävs det en uppdatering av företagens interna kontroller för att minska informationsasymmetrin bland organisationens enheter och för att tillförsäkra att intäktsstandarden tillämpas korrekt (Yang et al., 2013). Vid en analys av empirin visade det sig att enbart ett av företagen i urvalet har påverkats av en justering av den interna kontrollen vid övergången till IFRS 15. Respondent A från företag ett beskrev att uppföljningen av standardens användning görs främst via ett digitalt kalkyleringssystem med inprogrammerade matematiska och regelrätta direktiv som sköter beräkningen av en affär beroende på vilket regelverk den berör. Således finner man avvikelserna via beräkningen av prestationsåtagandena som görs via programmet som senare kan tillrättavisas. Respondent A menar att man har behövt komplettera den interna kontrollen med femstegsmodellen som omfattas av IFRS 15 då den innefattar förändrade detaljer med övergripande skillnader på behandling av intäkter (Oyedokun, 2016; Marton et al.

2018; Jonick & Benson, 2018). Detta står även i koherens med det Marton et al. (2018) förklarade om intäktsredovisningen evolutionära förändring efter IFRS 15 kommer att innebära fler

riskutvärderingar och nya kontrolluppdateringar i förhållande till de befintliga kontrollsystemen i företagen på grund av femstegsmodellens genomgripande komplexitet.

Dock klargjorde respondenterna från företag två (D, E, F) och företag tre (G, H, I) att en förändring på de interna kontrollerna inte har skett i en större skala. Även redovisningsspecialisten J påstod att de flesta företag som denne granskat inte har lagt märke till några stora förändringar på företagens kontrollsystem. Boscov och Rezende (2016) menar att en organisation förbereds för att acceptera att en förändring är nödvändig vid upptäckandet av att de befintliga strategierna är bristfälliga som kan

52

ske exempelvis vid försämrade försäljningssiffror. Detta ställs i likhet med det respondent E förklarade att företagets intäktsströmmar stod opåverkade efter övergången till IFRS 15 och att det således inte krävde en förändring på de befintliga kontrollsystemen och processer.

5.2.2 IT-system

Vid implementeringen av nya IFRS standarder påstod Boscov och Rezende (2016) att företagens redovisningssystem kräver förändringar för att omarbeta rapporter och förändra informationsflödet systematiskt. Empirin för denna studie visar inte likheter med forskningsresultatet från Boscov och Rezende (2016), studie gällande förändringar i IT-system. Företagen har påvisat att

redovisningsteknikaliteten gällande IT-system och programvaror vid införandet av IFRS 15 inte har inneburit påtagliga förändringar men att justeringar och marginella åtgärder har krävts.

Om man sätter respondenternas svar i ett jämförandesperspektiv har respondenterna A, D, F och H avslöjade att det har varit justeringar av mindre karaktär men inga förändringar i sig, resterande respondenter (B, C, E, G, I, J) har varit tydligare i påståendet att IFRS 15 inte har orsakat

förändringar i system. När det gäller justeringar av mindre karaktär menade A, D, F och H att det främst handlade om hantering av särskilda bokföringskonton, enkla förändringar i befintliga

beräkningsmodeller och en jämförelse med tidigare intäkter för att analysera hur intäkter behandlas i systemen som nu för tiden berörs av IFRS 15. KMPG (2018) påstod även att företag kommer att behöva komplettera bearbetning av historisk data vilket står i likhet med en av de justeringar som har uppstått för ett av företagen i denna studie. Tidningen Balans (2018) påpekade att övergången till att redovisa i enlighet med femstegsmodellen för IFRS 15 kommer kräva att företag fördelar transaktionspriset med värdet av tjänsten som föreligger i varje prestationsåtagande. Detta kan sättas i relation med de marginella förändringarna som har uppstått enligt respondent A och F, att det har krävts hantering av några få konton som förknippas med transaktionspriset för särskilda varor eller tjänster som omfattas av IFRS 15 i bokföringssystemet.

Jermakowicz och Tomaszewski (2006) drog även slutsatsen att majoriteten av företag som har implementerat IFRS i sin verksamhet står inför en utveckling i sina informationssystem. En tolkning av utveckling i informationssystem för denna studie har enbart visat på okomplicerade justeringar i systemen men inga förändringar i rapporteringssystem i sin helhet. Empirin och svaren från samtliga respondenter står därmed inte i association med det KPMG (2018) hävdade, att IFRS 15 skulle medföra förändringar i de tekniska aspekterna av redovisningen för att kunna uppfylla de upplysningskrav som finns i femstegesmodellen. Företagen anser att man inte har påverkats av

53

konkreta förändringar i implementeringen av IFRS 15. Ett fåtal respondenter resonerade kring justeringar och enkla åtgärder men såg ingen förändring i rapporteringssystemen, man kunde inte identifiera påtagliga förändringar eftersom upplysningskraven för IFRS 15 inte gav upphov till det.

5.2.3 Arbetsuppgifter

Enligt PWC (2015) kommer en implementering av IFRS 15 innebära ett omfattande arbete för företag som måste gå igenom befintliga avtal, system och verksamhetsrutiner för en effektiv övergång. Resultatet visade att samtliga företag inte anat en förändring på arbetsuppgifterna vid övergången till IFRS 15 på långsikt. Respondenterna D, E, F såg ett samband med merarbete och IFRS 15 innan ikraftträdandet vid förberedelsefasen parallellt med A, B, C som förklarade att en ökning av arbetsuppgifter skett vid analysarbetet som företaget utförde innan självaste

implementeringsfasen. Företag 3 tog med sig erfarenheten de fått från övergången till ”IFRIC 15”

vid ett tidigare tillfälle och skötte implementeringsarbetet med IFRS 15.

Koehn och Klimek (2011), i enighet med Wahyuni och Triatmanto (2018), visade på att företag som förberett ett analysarbete av standardens utmaningar och inverkan på verksamhetens

beståndsdelar i god tid hade bättre förutsättningar för en lyckad implementering än övriga företag.

Boscov och Rezende (2016) förklarar att tid är en avgörande faktor för att hantera en

förändringsprocess framgångsrikt då människor behöver tid att förstå förändringarna som krävs vid en övergångsperiod till IFRS 15 (Boscov & Rezende, 2016; Alsharari, 2018). Detta stärks av empirin då samtliga respondenter berättade att den förberedande fasen sträcktes i år och månader innan IFRS 15 blev lagstadgad och vid frågan om de anser att de haft en framgångsrik

implementering svarade alla godtyckligt med ett ”ja”.

Falkman och Lundqvist (2016) visar att de utökade upplysningskraven som omfattas av IFRS 15 kommer innebära merarbete för företagen kring insamlingen av nödvändig information som behövs vid redovisningen av upplysningskraven. Då upplysningskraven påverkar den finansiella

rapporteringens uppsättning kan det även kräva en ändring på företagets rapporteringsrutiner i längden (Jermakowicz & Tomaszewski, 2006). Det visade sig att samtliga respondenter inte bekräftade varken vad Falkman och Lundqvist (2016) samt Jermakowics och Tomaszewski (2006) menade då företagen inte har behövt ändra på verksamhetens rutiner kring uppsättningen av redovisningsrapporteringen samt insamlingen av redovisningsinformationen under självaste

övergången till IFRS 15. Vid den förberedande fasen har företagen tagit reda på hur de kommer att påverkas av den nya standarden och lagt ner mycket tid för att lära sig om standarden och vad den

54

haft för inverkan på självaste verksamheten. Utökade arbetsuppgifter har kännetecknats av

inlärningen av IFRS 15 och dess uppsättning hos flesta företag menade redovisningsspecialisten (J).

Således har övergången till IFRS 15 inte medfört utökade arbetsuppgifter i form av merarbete för samtliga företag på långsikt och kan därmed inte likställas med tidigare studier och teorier.

5.2.4 Kontraktsutformning

Falkman och Lundqvist (2016) menade att IFRS 15 ska göra den finansiella rapporteringen mer jämförbar och transparent och att detta uppnås genom att förändra och dela in kundavtalen till de prestationsåtaganden som presenteras i femstegsmodellen. Det visade sig dock för denna studie att endast tre av tio respondenter kunde bekräfta Falkman och Lundqvist (2016) påstående.

Respondenterna D, E och F påstod i likhet med Falkman och Lundqvist (2016) att företaget har behövt förändra begreppen eller förtydliganden i kontraktsutformningen för att leva upp till upplysningskraven för IFRS 15. En av anledningarna till förändringen var även att

intäktsredovisningen inte skulle uppfattas olika från intressenternas synvinkel. Detta tyder på att kontraktsförändringarna ska bidra med transparenta rapporteringar med andra börsnoterade företag.

Eftersom IFRS 15 gav upphov till en förändring i hur intäkter ska fördelas för varje

prestationsåtagande så blev konsekvensen en förändring i kontraktsutformningen för företag två.

Företaget realiserade intäkterna vid avtalstecknandet före implementeringen av IFRS 15 och numera efter IFRS 15 så redovisas intäkten efter att kontrollen övergår till köparen och inte vid avtalstecknandet. PWC (2014) påstod också att IFRS 15 påverkar hur och när intäkter redovisas i förhållande till tid, belopp och osäkerhet. PWC (2014) påstående står i samstämmighet med respondent D, E och F, att man förändrade innehållet i sina avtal med kunder så att intäkterna redovisas i rätt tid och belopp med hänsyn till varje prestationsåtagande i kontraktet.

För resterande respondenter (A, B, C, G, H, I, J) har kontraktsutformningen inte påverkats eller förändrats vid implementeringen av IFRS 15. Företag ett och tre har kontinuerligt före

ikraftträdandet skrivit om avtal med kunder så mycket som möjligt så att det inte krävdes påtagliga förändringar i implementerandet av IFRS 15. De respondenter som påstår att man inte har behövt förändra sina kontrakt förklarar att man har uppdaterat intäktsinformationen i god tid och således enkelt kunna plocka fram vad som ska ingå i avtalen. De företagen som inte har förändrat sina avtal har varit väl förberedda med att se över sina kontrakt före självaste implementeringen. Detta kan kopplas till Alsharari (2018) som menar att människor behöver tid att förstå vilka eventuella förändringar som kan uppstå och de måste också känna sig anslutna till organisationen under hela övergångsperioden.

55

Marton et al. (2018) uttryckte även att IFRS 15 kommer leda till nya omständigheter för hur kontrakt ska utformas, att företagen kommer behöva se över sina befintliga kontrakt och ändra innehållet i enlighet med upplysningskrav som medföljer vid en tillämpning av standarden. Detta kan sättas i likhet med redovisningsspecialisten J som påpekade att företagen har varit i behov av konsultering när det gäller omformulering av vissa begrepp i kontraktsutformningen men att det inte har föranlett konkreta förändringar. Det har därmed visat sig att majoriteten, sju av tio respondenter anses inte har påverkats av anmärkningsvärda förändringar i kontraktsutformningen vid

implementeringen av IFRS 15.

56