Kontraktsutformning

IFRS 15 har som teoretisk funktion att göra den finansiella rapporteringen mer jämförbar och transparent som uppnås genom att dela in kundavtalen till de prestationsåtaganden som härrör från kontrakten (Falkman & Lundqvist, 2016). Den nya standarden påverkar hur och när intäkter ska redovisas med utgångspunkt från när en vara levereras och en transaktionsöverföring realiseras i förhållande till tid, belopp och osäkerhet (PWC, 2014). Femstegsmodellen som utgörs av IFRS 15 bidrar till nya omständigheter för hur kontrakt och avtal med kunder ska utformas kräver att

företagen ser över sina nuvarande kontrakt och ändra dessa i enlighet med de upplysningskrav som medföljer vid en tillämpning av standarden (Marton et al., 2018).

18 2.6 New Institutional Theory (NIT)

Organisationer eller företag påverkas av andra organisationer och institut. Institutionell teori bygger på detta antagande och kan användas för att undersöka hur organisationer reagerar på dessa yttre påtryckningar från andra organisationer (DiMaggio & Powell, 1983). Ny institutionell teori ser på organisationer som arbetar inom en social ram av normer, värderingar och antagna förutsättningar om vad som utgör lämpligt eller anpassningsbart ekonomiskt beteende (Deegen & Unerman, 2011).

Enligt Scott (1983) följer organisationer institutionellt tryck för förändring eftersom de belönas för att göra det genom ökad legitimitet, resurser och efterlevnadsförmåga.

DiMaggio och Powell (1983) skildrar mellan gammal och ny institutionell teori. Ny institutionell teori härstammar från den ursprungliga teorin, gammal institutionell teori och i den teorin ligger fokuset på gruppkonflikter och organisatoriska strategier då den undersökte hur organisationer begränsar individer så att de inte agerar utifrån deras eget intresse. Vidare undersökte ursprungs teorin hur de informella strukturerna påverkar organisationens formella strukturer och uppfattade att organisationer sökte legitimitet och acceptans från hela samhället. Som i fallet med de flesta teorier fann de efterföljande teoretikerna att gammal institutionell teori inte förklarade allt (DiMaggio &

Powell, 1991; Meyer, 1977; Meyer & Rowan, 1991). Kritik riktades mot det gamla institutionella tillvägagångssättet eftersom det inte beaktade påverkan av kognition och lärande i mänskligt beteende. Ny institutionell teori ser på individer som interagerar med i socialt organiserade miljöer och att dessa miljöer styrs av en uppsättning regler, normer och definitioner. Dessa konstruerade miljöer begränsar och formar handlingsmönster som alla aktörer måste följa.

Inom ny institutionell teori definieras institutioner som strukturella krafter som vägleder olika aktörers beteenden (DiMaggio & Powell, 1983). Komplexiteten i politiska, reglerande och tekniska förändringar konfronterar de flesta organisationer till en organisationsförändring och anpassning (Meyer & Rowan, 1977). Dessa materiella och immateriella institutioner förankras av en formell eller informell struktur som centraliserar urskilda fenomen som regler och processer betingat på vad för typ av struktur som gäller. Den formella strukturen genomsyras av formliga företeelser som regleringar, stadgar och lagar medan den informella strukturen omfattar kulturer och traditioner i relation till normer, värderingar och rutiner (Lang, 2018; DiMaggio & Powell, 1983; Meyer &

Rowan, 1977). Den centrala utgångspunkten i institutionell teori är att alla företag tenderar att bli homogena över tid, eller antar samma strategier, som kallas isomorfism.

19

DiMaggio och Powell (1983) beskriver isomorfism som en begränsande process som tvingar en enhet i en population att efterlikna andra enheter som står inför likartade uppsättningar av miljöförhållanden. Organisationer struktureras av fenomen som uppstår i dess omgivning och således tenderar till att bli isomorf med dem för att uppnå legitimitet. Därmed blir institutionell isomorfism en drivande faktor till organisationers framgång och fortlevnad (Meyer & Rowan, 1977). Institutionell teori ger en hjälpsam teoretisk lins för att förstå repertoaren av beteenden som organisationer anammar vid institutionella krav vid en implementering av en förändringsprocess då teorin överväger rollen av makt, byråkrati, institutionellt arbete och social institutionell dynamik (Guerreiro et al. 2020; DiMaggio & Powell; 1983; Scott, 1983). Den institutionella teorin redogör för tre olika mekanismer av isomorfism; tvingande, härmande och normativ isomorfism (DiMaggio

& Powell; 1983; Meyer & Rowan, 1977).

Ny institutionell teori ger en annan lins som bidrar till att man kan se ekonomiska resursberoende incitament för val av redovisningsregler. Institutionell teori ser organisationer som verkar inom en social ram av normer, värderingar och antagna förutsättningar om vad som utgör lämpligt eller acceptabelt ekonomiskt beteende (Carpenter & Firoz, 2001). Ny institutionell teori ger därför en förklaring av hur olika mekanismer eller beteenden uppstår inom organisationer och hur dessa försöker anpassa uppfattningarna om deras praxis och egenskaper till sociala och kulturella värden samt att detta institutionaliseras i vissa organisationer för att få eller behålla legitimitet (Deegan &

Unerman, 2011).

2.6.1 Tvingande isomorfism

DiMaggio och Powell (1983) förklarar att tvingande isomorfism härrör från politiskt inflytande och att legitimitetsproblemet är resultatet av både formella och informella tryck eller krav från

regleringar. Dessa regleringar utövas av organisationer för att främja vissa beteenden som

överensstämmer med förväntningarna. Som tidigare nämnts kan dessa påtryckningar beskrivas som institutionella krafter. Under vissa omständigheter är organisationsförändringar ett direkt svar på statliga mandat eller samhällets förväntningar: tillverkare antar ny föroreningskontroll och teknik för att uppfylla miljöbestämmelser, ideella organisationer har bokföring och anställer revisorer för att uppfylla skattelagens krav, akademiker är utbildade med anställningsbar kompetens och

organisationer anställer befattningshavare för att avvärja anklagelser om diskriminering (DiMaggio

& Powell, 1983). Inom tvingande isomorfism tvingas organisationer att efterlikna varandra på grund av lagar, rekommendationer och råd (Hartwig, 2018).

20

Damak-Ayadi, Sassi och Bahri (2020) har i sin undersökning funnit ett starkt samband mellan tvingande isomorfism och antagandet av IFRS standarder för små- och medelstora företag. Damak-Ayadi et al. (2020) påvisade i sin studie att ett resursberoende uppstår hos små- och medelstora företag, författarna menar att redovisning i enlighet med IFRS standarder skapar förmåner och stöd som anses förbli en ekonomiskresurs för små och- medelstora företag. Då IFRS 15 inte bara anses som ett val utan också är obligatorisk att anta för börsnoterade företag blir tvingande isomorfism relevant för det undersökta syftet och den teoretiska referensramen.

2.6.2 Härmande isomorfism

Härmande isomorfism förespråkar att organisationer imiterar eller samarbetar med andra

organisationer till följd av svar på osäkerhet (DiMaggio & Powell, 1983). Med andra ord att kopiera en handling eller särskilda aktiviteter som utförs av en annan organisation inom samma bransch, eller till och med en relaterad bransch. Det kommer från en osäkerhet i organisationen och ett sökande efter mer legitima lösningar. Den omfattar att organisationer tenderar att följa de optimala metoderna och kan vara ett resultat av ”benchmarking” genom att granska sina egna resultat för att sedan jämföra det med andra liknande organisationer (Becket, 2010). En organisation kan därmed strukturera sina strategier efter andra framgångsrika organisationer. En till faktor som leder till härmande isomorfism är att individer eller anställda kan ta sig friheten att röra sig mellan

organisationer och därmed föra över sin kunskap och de färdigheter som individen har förfoga över (Carpenter och Feroz, 2001).

Damak-Ayadi et al. (2020) finner en positiv anknytning mellan härmande isomorfism och

applicerandet av IFRS standarder för företag. Företag som hade svårigheter med att implementera IFRS i sin redovisning visade på ett osäkert och kunskapsbristande beteende. I samband med den osäkerhet som fanns hos vissa företag analyserade författarna ett handlingsmönster som visade på att dessa företag nådde ut till sin omgivning och tog inspiration från framgångsrika organisationer inom samma bransch i syfte att lyckas implementera IFRS standarder. Damak-Ayadi et al. (2020) formulerade en hypotes som grundade sig på att internationella- eller börsnoterade företag är de som ligger till grund för den härmande påtryckningen med att påbörja implementeringen av IFRS standarder. Då IFRS 15 främst antas av börsnoterade företag kan det vara relevant att undersöka om även dessa företag visar på härmande beteenden i implementeringsprocessen genom att härma andra börsnoterade företag.

21 2.6.3 Normativ isomorfism

Normativ isomorfism talar om hur organisationer behöver agera som andra i branschen på grund av sociala och kulturella påtryckningar (DiMaggio & Powell, 1983). Författarna syftar på

professionalisering och menar att det finns avancerade tillvägagångssätt eller villkor inom yrkesområden vilket leder till normgivande sätt att agera på. Normativ isomorfism visar på att en grupp människor inom samma organisationsområde med identiska yrkesmedlemmar strävar efter att inte uppfattas som annorlunda då det förknippas med att bryta mot normativa handlingsmönster.

Meyer och Rowan (1977) nämner exempelvis att professionella universitet har standarder och uppförandekoder som överförs via utbildningar till ledningen och anställda inom organisationer.

Normativ isomorfism visar på att det också handlar om att inkludera stöd från yrkeskompetenta personer som passar in i organisationens kultur och att dessa individer är beroende av den upplevda samordningen i organisationens dynamik.

Damak-Ayadi et al. (2020) har funnit i sin studie att normativ isomorfism har inget eller svagt samband med antagandet av IFRS standarder för företag. Författarna formade en hypotes som grundas på tidigare forskning och visade på att professionella påtryckningar hade ett negativt samband mellan antagandet av IFRS standarder. Den enda professionella påtryckningen som kunde konstateras av Damak-Ayadi et al. (2020) var att granskare eller revisorer deltog i företagens bokslutsarbeten. Det blir därmed relevant att undersöka om det finns andra professionella påtryckningar för antagandet av en redovisningsstandard som IFRS 15 då den är obligatorisk att anta för börsnoterade företag. Att kunna hantera det som behövs åtgärdas eller behovet av

vägledning som uppstår i följd av en heltäckande intäktsstandard kan därmed kräva extern expertis och möjligtvis andra yrkeskompetenser inom organisationer.

2.7 Tidigare forskning

En studie utförd av Jansson (2020) syftar till att skapa ett ramverk som integrerar institutionell teori och politisk ekonomi för att förklara varför svenska granskare och upprättare valde att acceptera och anta IFRS. Jansson (2020) förklarar ur ett institutionellt perspektiv hur finansiell redovisning kan ses som institut och följaktligen kan den internationella konvergensen av redovisningsstandarden som IFRS ses som en process av institutionell förändring.

Det viktigaste antagandet inom ny institutionell teori är att alla sociala aktörer som företag söker legitimitet genom att anpassa sig till legitimitetsnormer inom den institutionella miljön (Judge et al., 2010). DiMaggio och Powell (1991) nämner också att strävan om legitimitet konvergerar sociala

22

aktörer för att skapa likhet mellan struktur, tanke och handling inom ramen för institutionella miljöer. Då redovisning ses som ett institut i sig och redovisningsinformation måste ses som legitimt för att vara användbart så är ny institutionell teori ett relevant ramverk för att få en förståelse om antagandet av nya redovisningsstandarder för företag (Jansson, 2020; DiMaggio &

Powell, 1991; Guerreiro et al, 2015).

För en institutionalisering av IFRS kan företag behöva införa förändringsprocesser inom organisationens struktur både internt och externt till en följd av en ny redovisningsmetod för en effektiv implementering (Wahyuni & Triatmanto, 2020). Med andra ord blir påföljden av

institutionella påtryckningar på organisationer för en konvergens av en ny redovisningsstandard; en inverkan på verksamheten i helhet. Således existerar det mer än enbart en ekonomisk aspekt vid en implementering av nya redovisningsmetoder (Yang et al, 2013; Boscov & Rezende, 2016). En omställning av organisationers interna struktur kan medföra tvingande åtgärder som består av långsiktiga investeringar (Weaver & Woods, 2015). Utbildning av personal, uppdaterade rapporteringssystem samt nya arbetsrutiner i förhållande till den kommunikativa linjen mellan ledning och anställda som även orsakar till utökade arbetsuppgifter (Yang et al., 2013).

Det har fastställts i den befintliga litteraturen att ett institutionellt ramverk ger en förståelse för hur organisationer reagerar på förändrade institutionella påtryckningar och krav. Vidare förklarar teorin hur regler, normer och rutiner utvecklas som auktoritativa riktlinjer, och hur sådana element skapas, antas och anpassas över tid. Genom att tillämpa ny institutionell teori ökas förståelsen för hur olika aktörer arbetar med att möjliggöra förändring och främja den gradvisa omvandlingen av strukturer som medförs vid implementeringen av IFRS (Guerreiro et al., 2015).

2.8 Syntes och sammanfattning

Tidigare forskning förklarar ur ett institutionellt perspektiv hur finansiell redovisning kan ses som institut och följaktligen kan den internationella konvergensen av redovisningsstandarden som IFRS ses som en process av institutionell förändring. Vi har valt ny institutionell teori som teoretisk utgångspunkt då den förklarar hur institutionella krafter influerar företag till att utföra interna förändringar för att leva upp till påtryckningarna. Den institutionella teorin är relevant vid forskning kring företags redovisningsval med anledning av att teorin bland annat förklarar hur beslutsfattare inom organisationer påverkas av omgivningens påtryckningar och tenderar att följa

handlingsmönster i form av tvingande, härmande eller normativa betingelser. Vidare förklarar teorin hur regler, normer och rutiner utvecklas som auktoritativa riktlinjer, och hur sådana element

23

skapas, antas och anpassas över tid. Genom att tillämpa ny institutionell teori ökas förståelsen för hur olika aktörer arbetar med att möjliggöra förändring och främja den gradvisa omvandlingen av strukturer som medförs vid implementeringen av IFRS.

Analysmodellen är konstruerad med utgångspunkt från den teoretiska referensramen och den tidigare forskningslitteraturen. Modellen framställer först och främst utgångspunkten i analysen som omfattas av tre isomorfismer inom ny institutionell för att undersöka om dessa institutionella krafter i företagens omgivning har haft en inverkan på företagens implementeringen av IFRS 15.

Vidare har organisationsförändringarna delats in i fyra delområden. Med stöd från tidigare

forskning har det framgått att dessa fyra beståndsdelar i en organisationsförändring kan komma att uppstå vid implementeringen av IFRS 15, dessa är: Interna kontroller, IT-system, arbetsuppgifter och kontraktsutformning. Anledningen till de specifikt valda organisationsförändringarna i analysmodellen är främst på grund av att det har bekräftats i den tidigare forskning att dessa förändringar kan uppstå hos företag i följd av implementeringen för IFRS standarder. Denna analysmodell kommer även fungera som en grund att stå på vid utformandet av intervjuguiden och insamlingen av empiri.

Figur 3; Modell för teorisyntes (egengjord modell)

24

3. Metod

Metodkapitlet presenterar studiens forskningsmetodik som avser en induktiv forskningsansats och ett post-positivistiskt förhållningssätt till arbetets vetenskapliga grund. Här beskrivs även arbetets gång med motivationsgrunder till metodval, urval av respondenter, och insamling av material. Kapitlet avslutas med kvalitetskriterier som har använts för att stärka studiens bedömningsgrund till att kvalificeras som ett trovärdigt arbete.

3.1 Forskningsansats

En forskningsansats genomsyras av utgångspunkter som anger ett fundament på förhållningssättet mellan teori och det empiriska underlaget i en studie. De främst förekommande ansatserna vid en vetenskaplig undersökning beskriver Bryman och Bell (2017) vara deduktiv och induktiv, varpå en deduktiv ansats testar teorier i form av hypotetiska antaganden som antingen förkastas eller

bekräftas beroende på om hypoteserna stämmer överens med verkligheten via en granskning av empirin. Således drar man logiskt sammanhängande slutsatser utifrån givna premisser om det man redan vet, med förutsättning att de är sanna (Sohlberg & Sohlberg, 2013).

En induktiv ansats utgår från empiriska observationer av verkligheten för att sedan dra generella slutsatser som kan tillämpas även utanför det forskningsfält man analyserat (Bryman & Bell, 2017).

Induktiva slutledningar genererar således nya teorier med utgångspunkt från det empiriska underlaget och därmed betraktas induktion som en explorativ forskningsansats som generaliserar utifrån observerade fall (Sohlberg & Sohlberg, 2013).

Med utgångspunkt i den teoretiska referensramen har studien använt vetenskapliga artiklar för att presentera en stor mängd utfall eller förekomster som har en koppling till kontexten i studien och det forskade syftet. Det som har presenterats och förklarats i teorin kommer fungera som flera premisser vid analyserandet av studiens empiri. För att möjliggöra detta angreppsätt så kommer induktiv metod att tillämpas i studien för att kunna skapa en slutsats av det vi har observerat och funnit vetenskapligt stöd för.

3.1.1 Forskningsvetenskaplig utgångspunkt

För att kunna förstå hur företagen påverkas av institutionella påtryckningar vid implementeringen av IFRS 15 och dess medförda organisationsförändringar behövs en forskningsvetenskaplig metodik. Bryman och Bell (2017) förklarar att i vetenskapliga sammanhang finns det en positivistisk eller en hermeneutisk syn på kunskap. Positivismen är en empirisk tradition som

25

förankras i teorin om att kunskap präglas av mätbarhet som objektivt kan bedömas och insamlas via människans sinnesintryck och tar således avstånd från metafysiska spekulationer (Sohlberg &

Sohlberg, 2013). Post-positivismen är en förlängd arm på den klassiska positivismen som motstrider den sistnämnda traditionens paradigm som enbart omsluter kvantitativa

forskningsstrategier (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Post-positivismen gör gällande att

förhållningssätt som objektivism betraktas som ett vetenskapligt ideal och inte stränga krav som förespråkas av den klassiska positivismen (Hesse-Biber, 2016). Fokuset ligger på att upptäcka orsakssamband för ett fenomen för att kunna förklara och beskriva sociala verkligheter. Post-positivismen förutsätter att den sociala världen är mönstrad och att kausala samband kan upptäckas och testas via både kvantitativa och kvalitativa studier (Hesse-Biber, 2016; Sohlberg & Sohlberg, 2013). Den sociala världen konstrueras ständigt via interaktioner mellan gruppindivider och därmed kan en förståelse av den sociala verkligheten erhållas genom olika sociala aktörers perspektiv (Hesse-Biber, 2016).

Målet för denna studie är att förstå och förklara hur börsnoterade företag påverkas av isomorfa faktorer vid implementeringsprocessen av IFRS 15. De isomorfa faktorerna kan förutsättas att vara kausala förklaringar och eftersom företag är sociala strukturer och agerar olika i

implementeringsprocessen, ger detta upphov till en komplicerad social verklighet. Detta kräver en djupare förståelse kring just detta fenomen. Förståelsen kan optimeras genom en kvalitativ studie, med utgångspunkt från respondenternas perspektiv som betraktas som arbetets sociala aktörer. Då studien strävar efter att vara objektivt genomförd och fri från subjektiva företeelser har vi valt ett post-positivistiskt förhållningssätt. Eftersom syftet med studien är att få en insikt om de

förändringar företagen gör efter konvertering till IFRS 15, anser vi att kvalitativ metod passar som den avgörande forskningsstrategin. Kvalitativ metod används när ett fenomen ska studeras och analyseras djupgående.

3.1.2 Metodval

Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två huvudgrenar inom vetenskaplig forskning, kvantitativ och kvalitativ forskning. När det kommer till den kvalitativa forskningen menar Bryman och Bell (2017) att det centrala är att presentera analysen i form av ord och begrepp. Respondenternas eller deltagarnas uppfattning är det främsta som ska beaktas i denna studie och det sker genom att ta reda på vad de uppfattar som betydelsefullt. I och med detta eftersträvas en relation till deltagarna i undersökningen eller ett respondentsperspektiv för att kunna få förståelse för hur de ser och uppfattar verkligheten gällande organisationsförändringar. Kvalitativ forskning är processinriktad

26

och anpassas efter hur forskningen utvecklas där fokus ligger på kopplingar mellan respondenternas beteenden för att få en kontextuell förståelse. Vidare inriktar sig kvalitativ forskning på mer

begränsade aspekter av den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2017).

En kvalitativ forskning ger uttryck för en vilja att uppfatta den sociala verkligheten och det som pågår i den. Det sker genom att skapa en förståelse för hur de som lever i denna verklighet, upplever det som sker eller har skett (Bryman & Bell, 2017). Vidare menar Bryman och Bell (2017) att ett direkt samspel är en väsentlig betingelse för att kunna ta del av det som sker i en annan människas medvetande. Vikten av undersökningspersonernas åsikter och uppfattningar kommer därmed beaktas i studien för att tydligt kunna ge uttryck för det Bryman och Bell (2017) benämner som ”se världen med undersökningspersonernas ögon”. Denna aspekt inom den kvalitativa forskningen, att uppfatta saker och ting genom de sociala aktörernas ögon åtföljs av det underliggande ändamålet, att komma under ytan, bakom det yttre skenet i syfte att få en djupare förståelse för fenomenet.

Detta tar oss vidare till en annan huvudsaklig fokus med kvalitativ forskning.

Forskare som är kvalitativt inriktade är mer benägna att behandla massvis av deskriptiva detaljer.

Det innebär inte att fokuset enbart ligger på beskrivningar men också att förklaringar är

betydelsefulla. Bryman och Bell (2017) påstår att kvalitativa undersökningar rymmer en detaljerad beskrivning av vad som har skett i den omgivning som har studerats. Detta har betydelse för undersökningssyftet i denna studie då de studerande personerna beskriver den kontext där

människor agerar. Med detta i åtanke rekommenderar Bryman och Bell (2017) täta beskrivningar

människor agerar. Med detta i åtanke rekommenderar Bryman och Bell (2017) täta beskrivningar