Forskningsansats

En forskningsansats genomsyras av utgångspunkter som anger ett fundament på förhållningssättet mellan teori och det empiriska underlaget i en studie. De främst förekommande ansatserna vid en vetenskaplig undersökning beskriver Bryman och Bell (2017) vara deduktiv och induktiv, varpå en deduktiv ansats testar teorier i form av hypotetiska antaganden som antingen förkastas eller

bekräftas beroende på om hypoteserna stämmer överens med verkligheten via en granskning av empirin. Således drar man logiskt sammanhängande slutsatser utifrån givna premisser om det man redan vet, med förutsättning att de är sanna (Sohlberg & Sohlberg, 2013).

En induktiv ansats utgår från empiriska observationer av verkligheten för att sedan dra generella slutsatser som kan tillämpas även utanför det forskningsfält man analyserat (Bryman & Bell, 2017).

Induktiva slutledningar genererar således nya teorier med utgångspunkt från det empiriska underlaget och därmed betraktas induktion som en explorativ forskningsansats som generaliserar utifrån observerade fall (Sohlberg & Sohlberg, 2013).

Med utgångspunkt i den teoretiska referensramen har studien använt vetenskapliga artiklar för att presentera en stor mängd utfall eller förekomster som har en koppling till kontexten i studien och det forskade syftet. Det som har presenterats och förklarats i teorin kommer fungera som flera premisser vid analyserandet av studiens empiri. För att möjliggöra detta angreppsätt så kommer induktiv metod att tillämpas i studien för att kunna skapa en slutsats av det vi har observerat och funnit vetenskapligt stöd för.

3.1.1 Forskningsvetenskaplig utgångspunkt

För att kunna förstå hur företagen påverkas av institutionella påtryckningar vid implementeringen av IFRS 15 och dess medförda organisationsförändringar behövs en forskningsvetenskaplig metodik. Bryman och Bell (2017) förklarar att i vetenskapliga sammanhang finns det en positivistisk eller en hermeneutisk syn på kunskap. Positivismen är en empirisk tradition som

25

förankras i teorin om att kunskap präglas av mätbarhet som objektivt kan bedömas och insamlas via människans sinnesintryck och tar således avstånd från metafysiska spekulationer (Sohlberg &

Sohlberg, 2013). Post-positivismen är en förlängd arm på den klassiska positivismen som motstrider den sistnämnda traditionens paradigm som enbart omsluter kvantitativa

forskningsstrategier (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Post-positivismen gör gällande att

förhållningssätt som objektivism betraktas som ett vetenskapligt ideal och inte stränga krav som förespråkas av den klassiska positivismen (Hesse-Biber, 2016). Fokuset ligger på att upptäcka orsakssamband för ett fenomen för att kunna förklara och beskriva sociala verkligheter. Post-positivismen förutsätter att den sociala världen är mönstrad och att kausala samband kan upptäckas och testas via både kvantitativa och kvalitativa studier (Hesse-Biber, 2016; Sohlberg & Sohlberg, 2013). Den sociala världen konstrueras ständigt via interaktioner mellan gruppindivider och därmed kan en förståelse av den sociala verkligheten erhållas genom olika sociala aktörers perspektiv (Hesse-Biber, 2016).

Målet för denna studie är att förstå och förklara hur börsnoterade företag påverkas av isomorfa faktorer vid implementeringsprocessen av IFRS 15. De isomorfa faktorerna kan förutsättas att vara kausala förklaringar och eftersom företag är sociala strukturer och agerar olika i

implementeringsprocessen, ger detta upphov till en komplicerad social verklighet. Detta kräver en djupare förståelse kring just detta fenomen. Förståelsen kan optimeras genom en kvalitativ studie, med utgångspunkt från respondenternas perspektiv som betraktas som arbetets sociala aktörer. Då studien strävar efter att vara objektivt genomförd och fri från subjektiva företeelser har vi valt ett post-positivistiskt förhållningssätt. Eftersom syftet med studien är att få en insikt om de

förändringar företagen gör efter konvertering till IFRS 15, anser vi att kvalitativ metod passar som den avgörande forskningsstrategin. Kvalitativ metod används när ett fenomen ska studeras och analyseras djupgående.

3.1.2 Metodval

Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två huvudgrenar inom vetenskaplig forskning, kvantitativ och kvalitativ forskning. När det kommer till den kvalitativa forskningen menar Bryman och Bell (2017) att det centrala är att presentera analysen i form av ord och begrepp. Respondenternas eller deltagarnas uppfattning är det främsta som ska beaktas i denna studie och det sker genom att ta reda på vad de uppfattar som betydelsefullt. I och med detta eftersträvas en relation till deltagarna i undersökningen eller ett respondentsperspektiv för att kunna få förståelse för hur de ser och uppfattar verkligheten gällande organisationsförändringar. Kvalitativ forskning är processinriktad

26

och anpassas efter hur forskningen utvecklas där fokus ligger på kopplingar mellan respondenternas beteenden för att få en kontextuell förståelse. Vidare inriktar sig kvalitativ forskning på mer

begränsade aspekter av den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2017).

En kvalitativ forskning ger uttryck för en vilja att uppfatta den sociala verkligheten och det som pågår i den. Det sker genom att skapa en förståelse för hur de som lever i denna verklighet, upplever det som sker eller har skett (Bryman & Bell, 2017). Vidare menar Bryman och Bell (2017) att ett direkt samspel är en väsentlig betingelse för att kunna ta del av det som sker i en annan människas medvetande. Vikten av undersökningspersonernas åsikter och uppfattningar kommer därmed beaktas i studien för att tydligt kunna ge uttryck för det Bryman och Bell (2017) benämner som ”se världen med undersökningspersonernas ögon”. Denna aspekt inom den kvalitativa forskningen, att uppfatta saker och ting genom de sociala aktörernas ögon åtföljs av det underliggande ändamålet, att komma under ytan, bakom det yttre skenet i syfte att få en djupare förståelse för fenomenet.

Detta tar oss vidare till en annan huvudsaklig fokus med kvalitativ forskning.

Forskare som är kvalitativt inriktade är mer benägna att behandla massvis av deskriptiva detaljer.

Det innebär inte att fokuset enbart ligger på beskrivningar men också att förklaringar är

betydelsefulla. Bryman och Bell (2017) påstår att kvalitativa undersökningar rymmer en detaljerad beskrivning av vad som har skett i den omgivning som har studerats. Detta har betydelse för undersökningssyftet i denna studie då de studerande personerna beskriver den kontext där

människor agerar. Med detta i åtanke rekommenderar Bryman och Bell (2017) täta beskrivningar eller ”thick descriptions” av sociala miljöer, skeenden och individer. Det finns däremot en märkbar risk att forskare i kvalitativa undersökningar blir indragen i det som nämns som deskriptiva

överdrifter, att mängden av detaljer kan hindra helhetsanalysen.

Den huvudsakliga anledningen med den kvalitativa forskningen är att betona en kontextuell förståelse av det sociala beteendet. Det innebär också att det som upplevs i verkligheten hos organisationer måste tolkas i en kontext. Betydelsen av kontext inom kvalitativ forskning är

avgörande då en beskrivning av ett visst handlingsmönster eller beteende inte omfattar någon direkt mening om det inte sätts in kontrast med sammanhanget (Bryman & Bell, 2017). Betoningen på deskriptiva detaljer blir därmed det som kommer utgöra kontexten för det beteende som ska tolkas.

Denna studie genomförs i form av en kvalitativ forskning för att kunna förstå och förklara hur svenska börsnoterade företag påverkas vid implementeringen av en ny intäktsstandard. Valet av

27

kvalitativmetod baseras även på hur väl studiens forskningsfrågor kan besvaras. Bryman och Bell (2017) beskriver att kvalitativa undersökningar är ofta centrerade kring ett starkt fokus på

förändring och utveckling. En kvalitativ forskning tillskriver mening till den undersökta omgivningen och det som sker i den. En bakomliggande premiss med valet är också att studien berör människor och deras sociala värld därför krävs en speciell metodologi för studiet av

människor. Syftet med studien är att få en förståelse om de förändringarna som företagen gör efter implementeringen av IFRS 15. Studien tillämpar även ny institutionell teori för att skapa en grund att stå på när det gäller att få en förståelse för hur institutionella krav eller påtryckningar har föranlett implementeringen av IFRS 15. Det blir därmed mer relevant att anta en kvalitativ metod som den avgörande forskningsstrategin.