Metodgranskning

Kvalitativ forskning kan enligt Bryman och Bell (2017) kritiseras för det subjektiva

förhållningssättet som forskarna etablerar med undersökningspersonerna. Det innebär att kvalitativa forskningsresultat tenderar att bygga på den enskilda forskarens uppfattning om vad som anses vara betydelsefullt för själva undersökningen. På grund av att kvalitativa forskningsstudier oftast börjar på ett ganska brett och öppet sätt för att sedan i efter hand konkretisera frågeställningarna. Detta kan leda till att läsaren förhållandevis måste läsa mellan raderna för att begripa sig på information om varför forskarna valt ett specifikt område eller teman i stället för ett annat.

En annan kritik som Bryman och Bell (2017) tar upp med kvalitativ forskning är att det ofta är svårt att replikera en undersökning. Detta eftersom kvalitativa studier utgår från forskarens egen

uppfinningsrikedom där själva forskaren är det viktigaste redskapet vid datainsamling. Det är forskaren som själv väljer att inrikta sig på det som har observerats och registrerats, därmed är datainsamlingen beroende av forskarens intressen. På det här sättet uppstår det skillnader i undersökningsprocesser bland kvalitativa forskare då forskningsfältet kan styras av subjektiva företeelser. Kvalitativa data är oftast ostrukturerad och då utrymme för tolkningar är centralt kan empirin påverkas av forskarens egna bedömningar.

Bristande transparens är också en form av kritik som riktas mot kvalitativ forskning enligt Bryman och Bell (2017). Att kvalitativ forskning saknar transparens innebär att informationen för hur en undersökning preciseras när det gäller stegen i planeringen och genomförandet som ska stå i kontrast med hur forskarna går till väga i verkligheten. Kvalitativa forskningsrapporter kan med andra ord vara otydliga när det kommer till frågor om varför eller hur olika intervjupersoner valts ut för observation. Denna svaghet står i kontrast med dataanalysen för kvalitativ forskning där det

32

sällan framgår på vilket sätt analysen har genomförts, hur forskaren stegvis bar sig åt vid analysen av den insamlade empirin och hur forskaren drog sina slutsatser.

3.4.1 Kritik mot primärdata

Den primära datainsamlingen för studien består av svar från semistrukturerade telefonintervjuer med stöd från en intervjuguide. Eriksson (2018) menar att intervjuer drivs av intresset som den centrala kunskapsutvecklingen, att få en djupare förståelse för enskilda eller ett fåtal fall. Frågan blir då om forskarna vid analysen av empiri påpekar eller tar hänsyn till att de valda respondenterna kan ha skett i en subjektiv bemärkelse och att antalet intervjupersoner är oftast begränsat för en

generalisering. Eriksson (2018) påstår även att förberedelser med en klar uppfattning om vilka frågor och vilken kunskap som är väsentlig för kontexten i studien är av betydelse. Ju oklarare förberedelserna och uppfattningarna är från forskarens sida desto mer ostrukturerad kommer intervjusituationen att bli.

Bryman och Bell (2017) förstärker också kritiska aspekter av kvalitativa telefonintervjuer och menar att det mest förekommande kritiken är att längre intervjuer via telefon kan leda till att respondenten lättare kan avsluta en telefonintervju än en personlig intervju. Telefonintervjuer brister även när det kommer till att fånga information från kroppsspråk genom att observera hur han eller hon reagerar på en viss fråga kan intervjuaren avgöra om det uppstod exempelvis förvirring, undran eller osäkerhet. En personlig intervju skulle intervjuaren kunna reagera på sådana gester genom att upprepa frågan eller förklara och klargöra innebörden av frågan. Det kan även uppstå tekniska svårigheter vid själva intervjun såväl som vid inspelningen då det alltid finns risk för störningar. Bryman och Bell (2017) hävdar att utvecklingen av teletekniken med automatiska svarsfunktioner har medfört en negativ påverkan där man använder sig av telefonintervjuer. En telefonintervju brister även i användandet av visuella hjälpmedel som diagram, figurer, tabeller eller bilder för att klargöra en frågeställning. Det finns dock undantag där detta kan möjliggöras, genom en videointervju, vilket har använts i en av intervjuerna för denna studie.

I och med att intäktsstandarden IFRS 15 är väldigt aktuell och färsk i arbetsminnet bland

respondenterna så var den första tanken att det finns mycket information att hämta. Det visade sig dock under datainsamlingen att det blev tidskrävande att få kontakt med företag som använder sig av IFRS 15. Att få börsnoterade företag att gå med på en intervju var egentligen det

uppmärksammade problemet, de flesta företagen som kontaktades som också tillämpar IFRS 15 nekade till intervjuförfrågningarna av olika själ.

33 3.4.2 Kritik mot sekundärdata

Bryman och Bell (2017) föreslår fyra bedömningskriterier gällande dokumentkällors kvalitet.

Autenticitet, om materialet har ett ursprung som visar på äkthet och klarhet. Trovärdighet, om materialet undviker sig från uppenbara felaktigheter och feltolkningar. Representativitet, om materialet är förekommande när det gäller den kategori eller forskningsfält som det tillhör.

Meningsfullhet, om materialet är begripligt och tydlig.

I litteratursökningen valdes vetenskapliga artiklar som uppfyllde kraven för att vara en akademisk tidskrift och gå under benämningen “peer-reviewed” som enligt Bryman och Bell (2017) innebär att artikeln har genomgått en vetenskaplig granskning. Denna process för litteraturinsamling ska därmed stärka trovärdigheten. Det är också värt att återigen nämna att forskning kring IFRS 15 är relativt nytt och oprövat, detta eftersom den obligatoriska tillämpningen av IFRS 15 började gälla från och med ikraftträdandet 1 januari 2018 för börsnoterade företag. Detta orsakade en begränsad kvantitet av vetenskapliga artiklar som omfattar ett särskilt fokus på just IFRS 15 i samband med organisationsförändringar som uppstår vid implementeringen av nya eller förändrade

redovisningsstandarder.

För denna anledning valdes vetenskapliga artiklar som undersöker implementeringen av IFRS standarder på en mer generell nivå hos företag. Med andra ord fanns det inget fokus på en specifik IFRS utan de framställda artiklarna undersökte implementeringsprocessen hos företag som antog ospecificerade IFRS standarder (Boscov & Rezende, 2016; Damak-Ayadi et al., 2020);

Jermakowicz och Tomaszewski (2006); Weaver och Woods (2015). Utbudet av vetenskapliga artiklar som berörde forskning kring just IFRS 15 och de medförda organisationsförändringarna var Wahyuni och Triatmanto (2020), Napier och Stadler (2020) samt Wang et al. (2019).

När det gäller webbsidor som inte anses ha ett vetenskapligt ursprung har studien använt sig av Tidningen Balans (2018), PwC (2015), KPMG (2018), Deloitte (2016) och IASPlus (2020). Enligt Bryman och Bell (2017) kan dessa källor tendera att i beskrivningar av situationer och andra företeelser utgå från egna intressen men för att förstärka autenticiteten har en granskning gällande ursprunget av materialet skett. Webbkällor som internationella revisionsbyråer har kontrollerats och analyserats i form av källans äkthet när det kommer till tid, om den är beroende av andra källor och om sakkunniga personer som exempelvis redovisningsspecialister eller revisorer ligger bakom de påståenden som har gjorts.

34

Tryckta källor eller den kurslitteratur som har använts är främst ”IFRS: i teori och praktik” Marton, Pettersson och Lundqvist (2018), ”Financial Accounting Theory” Deegan och Unerman (2011) samt ”Företagsekonomiska forskningsmetoder” Bryman och Bell (2017). Vid referering till

kurslitteratur har hänsyn tagits till om litteraturen består av god kvalitet genom att vara skeptisk mot när författarnas egna åsikter uppenbaras. För att informationssamlingen ska undgå de felaktigheter och feltolkningar som kan förekomma har undersökningsprocessen beaktat representativiteten för dessa källor. Detta görs genom att sätta olika källor mot varandra och se närmare in på detaljerad och viktig information mellan dessa för att avgöra om materialet förekommer i forskningsfältet i fråga, på det sättet konfirmeras även objektiviteten vid insamlingen av sekundära data.