Härmande isomorfism

Härmande isomorfism förespråkar att organisationer imiterar eller samarbetar med andra

organisationer till följd av svar på osäkerhet (DiMaggio & Powell, 1983). Med andra ord att kopiera en handling eller särskilda aktiviteter som utförs av en annan organisation inom samma bransch, eller till och med en relaterad bransch. Det kommer från en osäkerhet i organisationen och ett sökande efter mer legitima lösningar. Den omfattar att organisationer tenderar att följa de optimala metoderna och kan vara ett resultat av ”benchmarking” genom att granska sina egna resultat för att sedan jämföra det med andra liknande organisationer (Becket, 2010). En organisation kan därmed strukturera sina strategier efter andra framgångsrika organisationer. En till faktor som leder till härmande isomorfism är att individer eller anställda kan ta sig friheten att röra sig mellan

organisationer och därmed föra över sin kunskap och de färdigheter som individen har förfoga över (Carpenter och Feroz, 2001).

Damak-Ayadi et al. (2020) finner en positiv anknytning mellan härmande isomorfism och

applicerandet av IFRS standarder för företag. Företag som hade svårigheter med att implementera IFRS i sin redovisning visade på ett osäkert och kunskapsbristande beteende. I samband med den osäkerhet som fanns hos vissa företag analyserade författarna ett handlingsmönster som visade på att dessa företag nådde ut till sin omgivning och tog inspiration från framgångsrika organisationer inom samma bransch i syfte att lyckas implementera IFRS standarder. Damak-Ayadi et al. (2020) formulerade en hypotes som grundade sig på att internationella- eller börsnoterade företag är de som ligger till grund för den härmande påtryckningen med att påbörja implementeringen av IFRS standarder. Då IFRS 15 främst antas av börsnoterade företag kan det vara relevant att undersöka om även dessa företag visar på härmande beteenden i implementeringsprocessen genom att härma andra börsnoterade företag.

21 2.6.3 Normativ isomorfism

Normativ isomorfism talar om hur organisationer behöver agera som andra i branschen på grund av sociala och kulturella påtryckningar (DiMaggio & Powell, 1983). Författarna syftar på

professionalisering och menar att det finns avancerade tillvägagångssätt eller villkor inom yrkesområden vilket leder till normgivande sätt att agera på. Normativ isomorfism visar på att en grupp människor inom samma organisationsområde med identiska yrkesmedlemmar strävar efter att inte uppfattas som annorlunda då det förknippas med att bryta mot normativa handlingsmönster.

Meyer och Rowan (1977) nämner exempelvis att professionella universitet har standarder och uppförandekoder som överförs via utbildningar till ledningen och anställda inom organisationer.

Normativ isomorfism visar på att det också handlar om att inkludera stöd från yrkeskompetenta personer som passar in i organisationens kultur och att dessa individer är beroende av den upplevda samordningen i organisationens dynamik.

Damak-Ayadi et al. (2020) har funnit i sin studie att normativ isomorfism har inget eller svagt samband med antagandet av IFRS standarder för företag. Författarna formade en hypotes som grundas på tidigare forskning och visade på att professionella påtryckningar hade ett negativt samband mellan antagandet av IFRS standarder. Den enda professionella påtryckningen som kunde konstateras av Damak-Ayadi et al. (2020) var att granskare eller revisorer deltog i företagens bokslutsarbeten. Det blir därmed relevant att undersöka om det finns andra professionella påtryckningar för antagandet av en redovisningsstandard som IFRS 15 då den är obligatorisk att anta för börsnoterade företag. Att kunna hantera det som behövs åtgärdas eller behovet av

vägledning som uppstår i följd av en heltäckande intäktsstandard kan därmed kräva extern expertis och möjligtvis andra yrkeskompetenser inom organisationer.

2.7 Tidigare forskning

En studie utförd av Jansson (2020) syftar till att skapa ett ramverk som integrerar institutionell teori och politisk ekonomi för att förklara varför svenska granskare och upprättare valde att acceptera och anta IFRS. Jansson (2020) förklarar ur ett institutionellt perspektiv hur finansiell redovisning kan ses som institut och följaktligen kan den internationella konvergensen av redovisningsstandarden som IFRS ses som en process av institutionell förändring.

Det viktigaste antagandet inom ny institutionell teori är att alla sociala aktörer som företag söker legitimitet genom att anpassa sig till legitimitetsnormer inom den institutionella miljön (Judge et al., 2010). DiMaggio och Powell (1991) nämner också att strävan om legitimitet konvergerar sociala

22

aktörer för att skapa likhet mellan struktur, tanke och handling inom ramen för institutionella miljöer. Då redovisning ses som ett institut i sig och redovisningsinformation måste ses som legitimt för att vara användbart så är ny institutionell teori ett relevant ramverk för att få en förståelse om antagandet av nya redovisningsstandarder för företag (Jansson, 2020; DiMaggio &

Powell, 1991; Guerreiro et al, 2015).

För en institutionalisering av IFRS kan företag behöva införa förändringsprocesser inom organisationens struktur både internt och externt till en följd av en ny redovisningsmetod för en effektiv implementering (Wahyuni & Triatmanto, 2020). Med andra ord blir påföljden av

institutionella påtryckningar på organisationer för en konvergens av en ny redovisningsstandard; en inverkan på verksamheten i helhet. Således existerar det mer än enbart en ekonomisk aspekt vid en implementering av nya redovisningsmetoder (Yang et al, 2013; Boscov & Rezende, 2016). En omställning av organisationers interna struktur kan medföra tvingande åtgärder som består av långsiktiga investeringar (Weaver & Woods, 2015). Utbildning av personal, uppdaterade rapporteringssystem samt nya arbetsrutiner i förhållande till den kommunikativa linjen mellan ledning och anställda som även orsakar till utökade arbetsuppgifter (Yang et al., 2013).

Det har fastställts i den befintliga litteraturen att ett institutionellt ramverk ger en förståelse för hur organisationer reagerar på förändrade institutionella påtryckningar och krav. Vidare förklarar teorin hur regler, normer och rutiner utvecklas som auktoritativa riktlinjer, och hur sådana element skapas, antas och anpassas över tid. Genom att tillämpa ny institutionell teori ökas förståelsen för hur olika aktörer arbetar med att möjliggöra förändring och främja den gradvisa omvandlingen av strukturer som medförs vid implementeringen av IFRS (Guerreiro et al., 2015).

2.8 Syntes och sammanfattning

Tidigare forskning förklarar ur ett institutionellt perspektiv hur finansiell redovisning kan ses som institut och följaktligen kan den internationella konvergensen av redovisningsstandarden som IFRS ses som en process av institutionell förändring. Vi har valt ny institutionell teori som teoretisk utgångspunkt då den förklarar hur institutionella krafter influerar företag till att utföra interna förändringar för att leva upp till påtryckningarna. Den institutionella teorin är relevant vid forskning kring företags redovisningsval med anledning av att teorin bland annat förklarar hur beslutsfattare inom organisationer påverkas av omgivningens påtryckningar och tenderar att följa

handlingsmönster i form av tvingande, härmande eller normativa betingelser. Vidare förklarar teorin hur regler, normer och rutiner utvecklas som auktoritativa riktlinjer, och hur sådana element

23

skapas, antas och anpassas över tid. Genom att tillämpa ny institutionell teori ökas förståelsen för hur olika aktörer arbetar med att möjliggöra förändring och främja den gradvisa omvandlingen av strukturer som medförs vid implementeringen av IFRS.

Analysmodellen är konstruerad med utgångspunkt från den teoretiska referensramen och den tidigare forskningslitteraturen. Modellen framställer först och främst utgångspunkten i analysen som omfattas av tre isomorfismer inom ny institutionell för att undersöka om dessa institutionella krafter i företagens omgivning har haft en inverkan på företagens implementeringen av IFRS 15.

Vidare har organisationsförändringarna delats in i fyra delområden. Med stöd från tidigare

forskning har det framgått att dessa fyra beståndsdelar i en organisationsförändring kan komma att uppstå vid implementeringen av IFRS 15, dessa är: Interna kontroller, IT-system, arbetsuppgifter och kontraktsutformning. Anledningen till de specifikt valda organisationsförändringarna i analysmodellen är främst på grund av att det har bekräftats i den tidigare forskning att dessa förändringar kan uppstå hos företag i följd av implementeringen för IFRS standarder. Denna analysmodell kommer även fungera som en grund att stå på vid utformandet av intervjuguiden och insamlingen av empiri.

Figur 3; Modell för teorisyntes (egengjord modell)

24

3. Metod

Metodkapitlet presenterar studiens forskningsmetodik som avser en induktiv forskningsansats och ett post-positivistiskt förhållningssätt till arbetets vetenskapliga grund. Här beskrivs även arbetets gång med motivationsgrunder till metodval, urval av respondenter, och insamling av material. Kapitlet avslutas med kvalitetskriterier som har använts för att stärka studiens bedömningsgrund till att kvalificeras som ett trovärdigt arbete.

3.1 Forskningsansats

En forskningsansats genomsyras av utgångspunkter som anger ett fundament på förhållningssättet mellan teori och det empiriska underlaget i en studie. De främst förekommande ansatserna vid en vetenskaplig undersökning beskriver Bryman och Bell (2017) vara deduktiv och induktiv, varpå en deduktiv ansats testar teorier i form av hypotetiska antaganden som antingen förkastas eller

bekräftas beroende på om hypoteserna stämmer överens med verkligheten via en granskning av empirin. Således drar man logiskt sammanhängande slutsatser utifrån givna premisser om det man redan vet, med förutsättning att de är sanna (Sohlberg & Sohlberg, 2013).

En induktiv ansats utgår från empiriska observationer av verkligheten för att sedan dra generella slutsatser som kan tillämpas även utanför det forskningsfält man analyserat (Bryman & Bell, 2017).

Induktiva slutledningar genererar således nya teorier med utgångspunkt från det empiriska underlaget och därmed betraktas induktion som en explorativ forskningsansats som generaliserar utifrån observerade fall (Sohlberg & Sohlberg, 2013).

Med utgångspunkt i den teoretiska referensramen har studien använt vetenskapliga artiklar för att presentera en stor mängd utfall eller förekomster som har en koppling till kontexten i studien och det forskade syftet. Det som har presenterats och förklarats i teorin kommer fungera som flera premisser vid analyserandet av studiens empiri. För att möjliggöra detta angreppsätt så kommer induktiv metod att tillämpas i studien för att kunna skapa en slutsats av det vi har observerat och funnit vetenskapligt stöd för.

3.1.1 Forskningsvetenskaplig utgångspunkt

För att kunna förstå hur företagen påverkas av institutionella påtryckningar vid implementeringen av IFRS 15 och dess medförda organisationsförändringar behövs en forskningsvetenskaplig metodik. Bryman och Bell (2017) förklarar att i vetenskapliga sammanhang finns det en positivistisk eller en hermeneutisk syn på kunskap. Positivismen är en empirisk tradition som

25

förankras i teorin om att kunskap präglas av mätbarhet som objektivt kan bedömas och insamlas via människans sinnesintryck och tar således avstånd från metafysiska spekulationer (Sohlberg &

Sohlberg, 2013). Post-positivismen är en förlängd arm på den klassiska positivismen som motstrider den sistnämnda traditionens paradigm som enbart omsluter kvantitativa

forskningsstrategier (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Post-positivismen gör gällande att

förhållningssätt som objektivism betraktas som ett vetenskapligt ideal och inte stränga krav som förespråkas av den klassiska positivismen (Hesse-Biber, 2016). Fokuset ligger på att upptäcka orsakssamband för ett fenomen för att kunna förklara och beskriva sociala verkligheter. Post-positivismen förutsätter att den sociala världen är mönstrad och att kausala samband kan upptäckas och testas via både kvantitativa och kvalitativa studier (Hesse-Biber, 2016; Sohlberg & Sohlberg, 2013). Den sociala världen konstrueras ständigt via interaktioner mellan gruppindivider och därmed kan en förståelse av den sociala verkligheten erhållas genom olika sociala aktörers perspektiv (Hesse-Biber, 2016).

Målet för denna studie är att förstå och förklara hur börsnoterade företag påverkas av isomorfa faktorer vid implementeringsprocessen av IFRS 15. De isomorfa faktorerna kan förutsättas att vara kausala förklaringar och eftersom företag är sociala strukturer och agerar olika i

implementeringsprocessen, ger detta upphov till en komplicerad social verklighet. Detta kräver en djupare förståelse kring just detta fenomen. Förståelsen kan optimeras genom en kvalitativ studie, med utgångspunkt från respondenternas perspektiv som betraktas som arbetets sociala aktörer. Då studien strävar efter att vara objektivt genomförd och fri från subjektiva företeelser har vi valt ett post-positivistiskt förhållningssätt. Eftersom syftet med studien är att få en insikt om de

förändringar företagen gör efter konvertering till IFRS 15, anser vi att kvalitativ metod passar som den avgörande forskningsstrategin. Kvalitativ metod används när ett fenomen ska studeras och analyseras djupgående.

3.1.2 Metodval

Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två huvudgrenar inom vetenskaplig forskning, kvantitativ och kvalitativ forskning. När det kommer till den kvalitativa forskningen menar Bryman och Bell (2017) att det centrala är att presentera analysen i form av ord och begrepp. Respondenternas eller deltagarnas uppfattning är det främsta som ska beaktas i denna studie och det sker genom att ta reda på vad de uppfattar som betydelsefullt. I och med detta eftersträvas en relation till deltagarna i undersökningen eller ett respondentsperspektiv för att kunna få förståelse för hur de ser och uppfattar verkligheten gällande organisationsförändringar. Kvalitativ forskning är processinriktad

26

och anpassas efter hur forskningen utvecklas där fokus ligger på kopplingar mellan respondenternas beteenden för att få en kontextuell förståelse. Vidare inriktar sig kvalitativ forskning på mer

begränsade aspekter av den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2017).

En kvalitativ forskning ger uttryck för en vilja att uppfatta den sociala verkligheten och det som pågår i den. Det sker genom att skapa en förståelse för hur de som lever i denna verklighet, upplever det som sker eller har skett (Bryman & Bell, 2017). Vidare menar Bryman och Bell (2017) att ett direkt samspel är en väsentlig betingelse för att kunna ta del av det som sker i en annan människas medvetande. Vikten av undersökningspersonernas åsikter och uppfattningar kommer därmed beaktas i studien för att tydligt kunna ge uttryck för det Bryman och Bell (2017) benämner som ”se världen med undersökningspersonernas ögon”. Denna aspekt inom den kvalitativa forskningen, att uppfatta saker och ting genom de sociala aktörernas ögon åtföljs av det underliggande ändamålet, att komma under ytan, bakom det yttre skenet i syfte att få en djupare förståelse för fenomenet.

Detta tar oss vidare till en annan huvudsaklig fokus med kvalitativ forskning.

Forskare som är kvalitativt inriktade är mer benägna att behandla massvis av deskriptiva detaljer.

Det innebär inte att fokuset enbart ligger på beskrivningar men också att förklaringar är

betydelsefulla. Bryman och Bell (2017) påstår att kvalitativa undersökningar rymmer en detaljerad beskrivning av vad som har skett i den omgivning som har studerats. Detta har betydelse för undersökningssyftet i denna studie då de studerande personerna beskriver den kontext där

människor agerar. Med detta i åtanke rekommenderar Bryman och Bell (2017) täta beskrivningar eller ”thick descriptions” av sociala miljöer, skeenden och individer. Det finns däremot en märkbar risk att forskare i kvalitativa undersökningar blir indragen i det som nämns som deskriptiva

överdrifter, att mängden av detaljer kan hindra helhetsanalysen.

Den huvudsakliga anledningen med den kvalitativa forskningen är att betona en kontextuell förståelse av det sociala beteendet. Det innebär också att det som upplevs i verkligheten hos organisationer måste tolkas i en kontext. Betydelsen av kontext inom kvalitativ forskning är

avgörande då en beskrivning av ett visst handlingsmönster eller beteende inte omfattar någon direkt mening om det inte sätts in kontrast med sammanhanget (Bryman & Bell, 2017). Betoningen på deskriptiva detaljer blir därmed det som kommer utgöra kontexten för det beteende som ska tolkas.

Denna studie genomförs i form av en kvalitativ forskning för att kunna förstå och förklara hur svenska börsnoterade företag påverkas vid implementeringen av en ny intäktsstandard. Valet av

27

kvalitativmetod baseras även på hur väl studiens forskningsfrågor kan besvaras. Bryman och Bell (2017) beskriver att kvalitativa undersökningar är ofta centrerade kring ett starkt fokus på

förändring och utveckling. En kvalitativ forskning tillskriver mening till den undersökta omgivningen och det som sker i den. En bakomliggande premiss med valet är också att studien berör människor och deras sociala värld därför krävs en speciell metodologi för studiet av

människor. Syftet med studien är att få en förståelse om de förändringarna som företagen gör efter implementeringen av IFRS 15. Studien tillämpar även ny institutionell teori för att skapa en grund att stå på när det gäller att få en förståelse för hur institutionella krav eller påtryckningar har föranlett implementeringen av IFRS 15. Det blir därmed mer relevant att anta en kvalitativ metod som den avgörande forskningsstrategin.

3.2 Urval

För att undersöka hur institutionella påtryckningar har påverkat börsnoterade företag att

implementera IFRS 15 i sin verksamhet så valde vi lämpliga intervjuobjekt som antingen sitter i ledningen eller som arbetar inom ekonomiavdelningen i tre börsnoterade företag samt en

redovisningsbyrå. Det visade sig även i urvalet att alla börsnoterade företag som gick med på en intervju befinner sig i antingen bygg- eller fastighetsbranschen vilket gav studien anledningen att avgränsas till börsnoterade företag inom dessa två branscher. Vi har kontaktat företag i andra branscher för att få en bredare empiri men det visade sig dock att dessa företag tackade nej till en Intervjuförfrågan på grund av varierande hinder. Förekommande hinder var brist på tid, att

företagen befann sig i bokslutsperioder och därmed fanns det inga tillgängliga respondenter som är lämpliga för studien med vetskap om IFRS 15. Redovisningsspecialisten från en revisionsbyrå intervjuades för att ge ännu en infallsvinkel kring om konsultföretaget har tillhandahållit stöd till sina börsnoterade företagskunder vid implementeringen av IFRS 15.

Urvalsprocessen påbörjades genom att ta del av Börskollen (2021) där en lista med börsnoterade företag och deras respektive företagshemsida kunde identifieras. På så sätt blev det lättillgängligt att få åtkomst till företagens kontaktinformation. Vi utformade ett mejl som innehöll en

Intervjuförfrågan med en kort introduktion om vad vår studie ämnar undersöka kring. Mejlen skickades sedan till totalt 63 börsnoterade företag och fyra revisionsbyråer i förfrågan om någon kunnig inom IFRS kunde medverka i en intervju. Mejlen skickades till den administrativa avdelning eller växelkontoret, därifrån hänvisades vi till specifika personer som vi kunde ta kontakt med för att få till en intervju. Mejlet bestod av en Intervjuförfrågan med kortfattad introduktion till ämnet, det forskade syftet, ett förtydligande att företagets anonymitet beaktas vid begäran samt om

28

respondenten vill ha intervjufrågorna före intervjun. Majoriteten av företagen avböjde en

intervjumedverkan på grund av olika anledningar, men tre företag och en revisionsfirma valde att ställa upp för en intervju. Det är vidare värt att nämna att två olika intervjuguider har skapats i syfte att anpassa frågeställningarna till respondenten från konsultföretaget och de andra tre börsnoterade företagen, se bilagor för tydligare bemärkelse.

Anledningen till att vi vände oss till börsnoterade företag i urvalsprocessen är för att säkerställa svar angående frågor kring IFRS 15 då företag som är noterade på börsen är lagbundna med att tillämpa IFRS-regelverket i sin redovisning (Falkman & Lundqvist, 2016). Urvalet är därmed grundat på ett målstyrt urval, enligt Bryman och Bell (2017) innebär ett målstyrt urval att forskarna strategiskt gör ett urval baserat på det eftersökta syftet och forskningsfrågorna.

Vidare kan det konstateras att i viss bemärkelse har urvalet för studien bestått av det som Bryman och Bell (2017) nämner som kedjeurval. Att forskaren initialt får kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningens tema, därefter används dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter. Det har även varit fallet i detta urval, genom att initialt få kontakt med en respondent från ett företag så har respondenten i fråga förslagit andra lämpliga intervjuobjekt som kan svara på samma frågor. Detta ger även en förklaring till att flertalet respondenter som har intervjuats arbetar på samma företag. De respondenter som intervjuades och som ansågs vara lämpliga arbetar eller har arbetat i övergången till IFRS 15, deras befattningar har varit

redovisningsekonomer, chefer, controller eller affärsansvariga. Samtliga företag i urvalet har valt att förbli anonyma, i stället är företagen nämnda i form av siffror (1–4) och respondenterna har

klassificerats med hjälp av bokstäver (A-J).

I tabellen nedan presenteras en sammanställning av varje intervju. Tabellen åskådliggör respondenterna, vilket företag denne tillhör, utbildning, position på företaget samt datum och intervjulängd för respektive respondent. Intervjuerna är sorterade i ordningsföljd, baserat på

datumet då intervjun genomfördes. Sammanlagt har tio intervjuer genomförts med tre respondenter från vardera börsnoterat företag och en redovisningsspecialist från ett konsultföretag.

29 Tabell 1; Sammanställning av urval (egengjord tabell)

3.3 Insamling av data

3.3.1 Primärdata

Den primära informationskällan i kvalitativ forskning utgörs av intervjuer med respondenter som är lämpliga till studiens kontext och är relevant vid genomförandet av en fallstudie (Yin, 2007).

Den primära informationskällan i kvalitativ forskning utgörs av intervjuer med respondenter som är lämpliga till studiens kontext och är relevant vid genomförandet av en fallstudie (Yin, 2007).