Implementering av IFRS 15

4.1.1 Lagar & Regler

Alla respondenter (A, B, C, D, E, F, G, H, I) började förberedelsearbetet med intäktsstandarden IFRS 15 i ett tidigt skeende. I det förberedande arbetet fokuserade företaget mycket på att förstå självaste standarden och att tolka den på rätt sätt förklarade respondenterna A och B. Respondent C påstod att den förberedande processen har man via workshops och möten med ledning och anställda gjort en uppföljning om IFRS 15 för att kunna fastställa dess innebörd för verksamheten och således underlätta för planeringen om vad som bör tas i beaktning vid övergången till IFRS 15.

Respondenterna A, B och C konstaterade att den huvudsakliga anledningen till att de påbörjade implementeringen av IFRS 15 var att de var tvungna att efterfölja regeln då de är ett börsnoterat företag.

“Ja men det är ju så att PEAB är ett börsnoterat bolag och vi måste följa IFRS regler för att fortsätta anses vara legitima från intressenternas perspektiv. Därför så började vi väldigt tidigt, alla liksom kommande förändringar och så är vi ju väldigt medvetna om att se till att vara insatta i

och förstå” förklarade respondent B.

Respondenterna i företag två D, E och F utryckte i likhet med respondenterna i företag ett, att implementeringen av IFRS 15 inte kom som en överraskning. Respondent E och F påpekade att företaget började med förberedelserna år 2016 men gjorde inte någon genomgripande analys av standardens funktion i praktiken. Den detaljerade genomgången och bedömningen genomfördes tillsammans med ledningen där respondent F var projektansvarig, detta skedde år 2017, ett år före ikraftträdandet av IFRS 15. Respondent D menade att ledningen var väl förberedda med vad IFRS 15 skulle innebära för företaget.

39

“Vi har en kontinuerlig bevakning på vad som sker för de nationella redovisningsstandarderna, på såväl lagstiftningen som redovisningsrekommendationer. Det var därmed ingen överraskning att IFRS 15 skulle komma och att vi är noterade på börsen så krävs det att vi redovisar i enlighet med

IFRS.” – Respondent D

Även företag tre med respondenterna G, H och I svarade i likhet med respondenterna i företag ett och två (D, E, F). Respondent G förklarade att företaget har lyckats implementera IFRS 15 då den var enkel att tillämpa i praktiken men någon aning svår att tolka. Respondent H förklarade även att företaget har lyckats så bra eftersom man tidigt har informerat ledning och analyserat vad

regelverket innebär för den bransch som företaget befinner sig. Respondenterna G, H och I

påpekade även att den huvudsakliga anledningen till påbörjandet i att anta och implementera IFRS 15 i sin verksamhet var en skyldighet. Respondent G förtydligade att det alltid har varit en formell påtryckning dock så var företaget eller ledningen välmedvetna om att den finansiella redovisningen ska överensstämma med upplysningarna för IFRS 15.

“Ja men det är ju återigen det här med att vi måste uppfattas som att vi följer de rekommendationer och regler som finns. Genom att vi är noterade på börsen är vi tvingade att följa IASB:s ramverk

och IFRS fullt ut, det var ingenting att välja på och det har aldrig varit det”. - Respondent G

4.1.2 Imitation & samarbete med konkurrerande företag

Företag 1 (A, B C) och företag 2 (D, E, F) visar på att de samarbetat med konkurrerande bolag vid förberedelsefasen av implementeringen för att hantera osäkerheten av hur arbetet med

implementeringen ska gå till. Redovisningsspecialisten (J) förklarade att hen har bevittnat flertaliga företag som tagit inspiration från andra bolag vid en förändringsprocess och att det således är ganska förekommande specifikt för företag som verkar inom samma bransch. Dock uttryckte G, H och I att de aldrig interagerat med någon extern part vid implementeringsprocessen och att de i enhet med sina revisorer arbetat självdrivet med implementeringen.

”Nej det har vi inte, inte samarbetat men sen är det klart att man kanske på olika sätt träffar andra byggbolag och så och man kan ju diskutera det men det är inget regelrätt samarbete” förklarade

Respondent H

Respondent B förklarade att de inlett möten med andra bolag inom byggbranschen, Respondent A förklarade att en informationsväxling mellan företagen inom samma bransch har skett kring olika

40

tillvägagångssätt, implementeringsdetaljer och redovisningsfrågor som har diskuterats för att skapa ömsesidiga direktiv för en lyckad implementering. Respondent D, E och F svarade i

överensstämmelse med A, B och C kring frågan om samarbete med konkurrerande företag varvid F svarade;

”I branschen kan man säga att vi har haft möten som jag sa, min kollega satt i en referensgrupp ihop med Skanska, NCC, JM, och PEAB, det var väl vi fyra då och vi hade lite möten för att mer egentligen gå igenom hur tolkar ni det här, hur kommer ni hantera den typen av liksom regelverk

och ja…och sen har vi liksom diskuterat så för att se om vi har uppfattat det lika”.

Redovisningsspecialisten (J) förklarade att mycket osäkerhet har uppstått bland företag vid lanseringen av IFRS 15 och att de således varit påstridiga för vägledning och råd. Samtliga respondenter (A, B, C, D, E, F, G, H, I, J) tycker att IFRS 15 har haft en stark ryktbarhet inom de branscher som intervjupersonerna verkar inom men att beryktandet har varit i överdrift till stor del i kontrast med de effekter som standarden egentligen har påvisat i verkligheten. Respondent A valde att beskriva IFRS 15 som en glödloppa som skulle leda till en stor omställning för företaget som väckte oro bland medarbetarna redan innan övergången till standarden.

Även respondent G uttryckte oro för standarden till en början då företaget som respondent G, H och I verkade inom, misstänkte att införandet av IFRS 15 skulle vara likvärdig med komplexiteten och svårighetsgraden som genomsyrade processen av när bolaget införde hela IFRS regelverket

2003/2004 och att det skapade tumult bland medarbetarna inför övergången till den nya intäktsstandarden.

”I början av en sådan här process så målar man upp det som ganska stort och svårt att implementera en sådan här sak och för vissa har det säkerligen gjort det då vissa har ju olika

åtaganden och då blir det knepigare” uttryckte respondent G.

4.1.3 Professionalism & extern yrkeskompetens

När det gäller anlitande av extern yrkeskompetens eller ett behov av professionalism har samtliga respondenter påstått att man har deltagit i möten och diskussioner med revisorer eller att man har tagit del av konsultationsprocessen som IASB utfärdar. Detta för att göra avstämningar med revisorer i upprättandet av delårsrapporter, bokslutskommunikéer, avtal och dylikt är i proportion med IFRS 15 och dess femstegsmodell. Respondenterna G, H och I har förklarat att man har

41

deltagit i seminarier och utbildningar hos konsultföretag, “behovet av revisorers kompetens och expertis är avgörande för att kunna säkerställa att vi implementerar IFRS 15 i enlighet med femstegsmodellen” förklarade H.

Respondent A och B tog del av flera utkast och diskussionspapper från IASB för att få en klarare förståelse för implementeringsprocessen. Respondent A, B och C har haft daglig kontakt med revisorer för att sammanställa väsentlig information kring de olika beståndsdelarna i IFRS 15.

“IFRS 15 krävde att vi fick gå igenom möten med revisorer, revisionsbolaget KPMG är de vi använder och där fick vi läsa olika instruktioner från vad IASB hade presenterat och tillsammans

med revisorerna och finansanalytiker hade vi mycket workshops och noterade ner våra frågeställningar” förklarade respondent B.

Dock så har respondent D, E och F sagt att det inte var ett initiativ eller nåt tillrättavisande från revisorernas håll, utan att företaget redan var överens om vad IFRS 15 skulle innebära för företaget redan i förberedelsefasen.

Respondenterna G, H och I svarade i överensstämmelse med A, B och C, “vi har haft en direkt one-to-one avstämning och diskussioner med våra revisorer” förklarade G. Respondenterna från företag ett (A, B, C) och tre (G, H, I) belyste att man har tagit stöd från revisorer för att det har varit ett säkert tillvägagångssätt för att säkerställa att den finansiella rapporteringen stämmer överens med upplysningskraven för IFRS 15. Vidare klargjorde respondent H att det var revisionsföretaget PwC som tolkade alla avtalen enligt femstegsmodellen och dokumenterade tre-fyra sidor långa dokument för varje typ av avtal. Respondent I flikade in och berättade att revisorerna har varit viktiga:

"då vi också var mitt i en noteringsprocess under implementeringen av IFRS 15 så hade vi inte möjlighet att göra detta själv så då hyrde vi in externa konsulter eller granskare helt enkelt för att

göra det i stället och då blev det PwC.”

Även redovisningsspecialisten J ansåg att bolagets revisorer har sammanställt väsentlig information kring femstegsmodellen i IFRS 15, i synnerhet det andra steget, identifiering av

prestationsåtaganden. Företag två (D, E, F) har påvisat att man har varit självdrivna när det gäller granskningsarbetet för IFRS 15 där man har haft en avstämning med revisorer i andra hand.

Respondent F som ansvarar för kontakt med revisorer för företaget sade: “men återigen så är det