5. Analys
5.1 Isomorfa faktorer vid implementeringen av IFRS 15
5.1.1 Tvingande isomorfism
Med återkoppling till empirin har nio av tio respondenter förklarat att företagen har påverkats en skyldighet att redovisa sina intäkter från avtal med kunder i enlighet med IFRS 15. Det bekräftas även i studien som Damak-Ayadi, Sassi och Bahri (2020) har genomfört där man har funnit ett starkt samband mellan tvingande isomorfism och antagandet av IFRS standarder för små- och medelstora företag. Sverige är en av EU-medlemmarna och därmed ska alla börsnoterade företag upprätta en koncernredovisning i enlighet med IFRS från och med 2005 (Marton et al., 2018). Detta står i likhet med undersökningen i denna studie. Med stöd från empirin kan vi konstatera att även börsnoterade företag påverkas av formella påtryckningar från redovisningsorgan att följa råden och reglerna med att implementera IFRS 15 i sin redovisning.
Skillnaden i denna studie och studien som Damak-Ayadi et al. (2020) har genomfört är att företagen i denna studie inte har något annat val än att anta och implementera IFRS 15 eftersom man är noterade på börsen. Empirin tyder på att det finns ett starkt samband mellan formella påtryckningar i form av lagar och regler och antagandet att implementera IFRS 15 i sin verksamhet. Samtliga respondenter (A, B, C, D, E, F, G, H, I) har påvisat att man har haft kontinuerlig hänsyn till nationella redovisningsstandarder som utfärdas av IASB, på såväl lagstiftning som
rekommendationer för att upprätta redovisningsinformation i enlighet med IFRS 15.
Respondenterna G, H och I uttalade även att företaget är tvingade att följa IASB:s ramverk och IFRS fullt ut i syfte att intäktsinformationenen inte ska uppfattas olika från intressenternas håll.
Detta uttalande hänger ihop med det Pelger (2016) påstår, att IFRS skapades för att
institutionalisera ett gemensamt redovisningsspråk så att företag och deras finansiella rapporter ska vara konsekventa och tillförlitliga från företag till företag på en global nivå.
48
DiMaggio och Powell (1983) förklarar att tvingande isomorfism härrör från legitimitetsproblemet, att formella tryck eller krav från regleringar som utövas av organisationer leder till att företag främjar vissa beteende som överensstämmer med förväntningarna. I detta fall har samtliga respondenter för studien bekräftat att företagen har påverkats tvingande påtryckningar genom att man måste implementera IFRS 15 i sin finansiella rapportering i enlighet med IASB:s råd och regler. Detta görs för att samhället och andra intressenter ska få en uppfattning om att företagen är legitima och följer de gemensamma reglerna som finns enligt respondenterna A, B och C.
Respondenterna G, H och I förklarade också att man följer IASB:s konsultation av IFRS 15 i
femstegsmodellen för att företagets finansiella rapportering ska fortsatt vara legitim för intressenter.
Detta kan kopplas till Deegan och Unerman (2011) att institutionalisering av olika fenomen antas av organisationer för att få eller behålla legitimitet. Hartwig (2018) uttryckte även att organisationer efterliknar varandra på grund av lagar, rekommendationer och råd.
Med stöd från empirin kan studien verifiera påståendet från Hartwig (2018) att alla respondenter förutom J har fått likartade tankesätt kring antagandet och implementeringen av IFRS 15.
Respondenterna D, E och F har avslöjat att företaget har påverkats av en tvingande påtryckning genom att man inte ville hantera implementeringen av IFRS 15 i olikhet med andra företag i fastighetsbranschen, således följde man direktiven med råd och regler från IASB. Det står i likhet med Damak-Ayadi et al. (2020) studie där företags strävan om legitimitet uppstår när det finns formella påtryckningar från en institution som IASB.
5.1.2 Härmande isomorfism
Sex av tio respondenter (A, B, C, D, E, F) fastställde utifrån empirin, att de inlett samarbeten med konkurrerande företag vid den förberedande fasen under övergången till IFRS 15. Enligt tidigare studier av Damak-Ayadi et al. (2020) har det visat att det finns ett positivt samband med antagandet av nya redovisningsstandarder och en härmande isomorfism, att det uppstår samspel mellan
organisationer som står inför samma förändringsprocess. Det stärks även av
redovisningsspecialisten (J). Dock visade det sig att G, H, I inte haft en interaktion med andra bolag på en djupare plan, men däremot har de haft löpande kontakt med olika nyckelpersoner i andra bolag ett fåtal tillfällen där de förväxlat sina åsikter och synpunkter kring standarden. Detta står i likhet med vad Carpenter och Feroz (2001) förklarar att en härmande isomorfism kan även kännetecknas av att anställda frivilligt rör sig mellan företag och delar med sig av sina kunskaper som de har förfoga över.
49
Detta tyder på att företag ett och två (A, B, C, D, E, F) har präglats av en härmande isomorfism i större utsträckning än företag tre (G, H, I). Damak-Ayadi et al. (2020) visade att företag med kunskapsbrist var mer benägna att nå ut till omgivande företag i syfte att lyckas implementera IFRS standarder. Respondent H förklarade att de haft erfarenhet av implementeringsarbete tidigare då företaget stod inför en övergång till en ny standard ”IFRIC 15” år 2009, som således underlättat vid implementeringen av IFRS 15.
Samtliga respondenter (A, B, C, D, E, F, G, H, I, J) hade dock en gemensam syn på IFRS 15 vid lanseringen av standarden samt vid den eventuella övergången. Respondent A förklarade att IFRS 15 skapade ett oroväckande väsen för bolaget innan ikraftträdandet, som blev orsaken till att de började med förberedelsearbetet i ett tidigt skeende. Respondent G avslöjade att de stod inför svåra utmaningar vid övergången till självaste IFRS-regelverket i början av årtiondet som uppmanade ledningen och medarbetarna och tro att även självaste projektet för IFRS 15 skulle genomsyras av likartade incitament. A, B, C, D, E, F avslöjar att samarbetet mellan konkurrerande företag har varit som mest vid den tidigare fasen av implementeringsarbetet. Den ny institutionella teorin förespråkar att organisationer imiterar eller samarbetar med andra organisationer till följd av svar på osäkerhet som tenderar att efterlikna varandra när dessa står inför likartade uppsättningar av miljöförhållanden (DiMaggio & Powell, 1983; Meyer & Rowan, 1977).
Osäkerheten i detta fall skulle vara implementeringsarbetet vid antagandet av IFRS 15 som varit drivande motiv för både företag 1 (A, B, C), och företag 2 (D, E, F) att gå ihop med konkurrerande bolag för att skapa samsyn kring tillvägagångsätt med arbetet för standardens implementering i verksamheten. DiMaggio och Powell (1983) menar att organisationer inom samma bransch eller en relaterad sådan innehar en större tendens att imitera varandras handlingsmönster och aktiviteter. Då samtliga respondenter har givit uttryck för standardens ryktbarhet i samma omfattning och befinner sig i bygg -och fastighetsbranschen kan detta ha givit upphov till en samhörighet kring en viss osäkerhet som uppstått bland företagens ledning och anställda som frodat behovet för både företag ett och två att samarbeta med -och imitera omgivande bolag. Dock delade inte företag 3 (G, H, I) samma åsikter med resterande respondenter trots att de stod inför samma implementeringsprocess vilket motstrider den ny institutionella teorin och tidigare forskning kring övergången till IFRS 15.
50 5.1.3 Normativ isomorfism
Damak-Ayadi et al. (2020) har i sin studie kommit fram till att normativ isomorfism har ett svagt samband i antagandet av IFRS standarder för små- och medelstora företag. Däremot konstaterade författarna att den enda professionella påtryckningen var att granskare eller revisorer deltog i företagens bokslutsarbeten. Den framställda empirin för denna studie motsätter sig inte helt med undersökningen som Damak-Ayadi et al. (2020) har genomfört men det påvisade inte heller ett svagt samband direkt. Det visade sig att samtliga företag berörs av professionella påtryckningar vid införandet av IFRS 15 för att säkerställa en regelrätt implementering av redovisningsstandarden.
Sju av tio respondenter (A, B, C, G, H, I, J) anser att respektive företag har haft ett starkt behov i anlitandet av extern yrkeskompetens. Samtliga respondenter har påstått att man har deltagit i möten och utbildningar med revisorer och redovisningsspecialister för att proceduren vid införandet av IFRS 15 kräver ett objektivt samförstånd med kompetenta yrkesmedlemmar som revisorer.
Respondenterna A, B och C nämnde även att man har tagit stöd från finansanalytiker vid implementeringsprocessen av IFRS 15. Jermakowicz och Tomaszewski (2006) betonar att
utbildningsprogram är en kritisk komponent för ett företag att hantera utmaningar som medförs vid en ny redovisningsmetod. Kunskap är avgörande för att implementeringen ska bli lyckad, då en brist på kunskap leder till att företagen förlitar sig starkt på dess redovisningsspecialister, och även de kan ha bristfällig vetskap om IFRS. Med stöd från påståendet av Jermakowicz och Tomaszewski (2006) tolkas det att respondenterna A, B, C, G, H och I som har varit mer benägna att ta stöd från revisorer och redovisningsspecialister har med stor sannolikhet saknat kompetenta kunskaper för att lyckas implementera IFRS 15 i sin verksamhet.
Respondenterna D, E och F svarade dock i kontrast till övriga respondenter och menade att man har varit självdrivna i granskningsarbetet och enbart behövt revisorer för att göra avstämningar. Detta tyder på att resterande företag (ett och tre) har präglats mer av den normativa isomorfismen än företag två, men den är samtidigt inte helt exkluderande avslöjar D, E, F. Weaver och Woods (2015) menar att framgång för att uppnå en lyckad implementering kräver att företag har förberett och planerat en övergång till en ny redovisningsstandard i god tid. En effektiv projektledning i symbios med företagets ledning och anställda är av väsentlighet. Weaver och Woods (2015)
påstående kan kopplas till det D, E och F svarade, med avseende att företagets ledning har tagit eget initiativ i förberedelsefasen med att underlätta revisorers arbete i förhand, således har behovet av extern yrkeskompetens varit marginell.
51
DiMaggio och Powell (1983) syftar på professionalisering och menar att det finns avancerade tillvägagångssätt eller villkor inom yrkesområden vilket leder till normgivande sätt att agera på. Då majoriteten av respondenterna har påvisat att deltagandet av revisorer, finansanalytiker samt
redovisningsspecialister förekommer i företagens implementering av IFRS 15 har det visat sig att det finns normgivande sätt att agera på. Det normgivande sättet att agera på tolkas i detta fall att de företagen (ett och tre) som har behövt extern yrkeskompetens har vänt sig till konsultföretag som KPMG och PwC för att underrätta en framgångsrik implementering av IFRS 15. Detta visar sig att företag två (D, E, F) har varit mer överlägsna med att implementera IFRS 15 utan extern
kompetens, tillskillnad från företag ett (A, B, C) och tre (G, H, I) som har varit i större behov av inhyrda revisorer och finansanalytiker.