för genetiskt modifierade organismer

Naturvårdsverkets arbete regleras av övergripande mål som fastställts av regering och riksdag. I riksdagsbeslutet om propositionen (1990/91:90) En god livsmiljö i vilket övergripande mål för miljöpolitiken lades fast anges att införandet av främmande arter eller genetiskt modifierade organismer ska ske med stor restriktivitet och under betryggande kontroll så att förut- sättningarna för den inhemska floran och faunan inte äventyras.

Naturvårdsverkets ställningstaganden i ärenden som rör GMO väg- leds av en policy med två huvudinriktningar (se nedan). De innebär i kort- het att Naturvårdsverket inte kan tillstyrka en användning av GMO som

142

leder till utarmning av flora eller fauna, till ökat bruk av bekämpningsme- del eller till ökad utlakning av näringsämnen. Därutöver kräver Natur- vårdsverket en ingående riskvärdering inför varje användning eller utsätt- ning av GMO.

Vidare måste innesluten användning av GMO utgå från risken att organismen ifråga kan överleva och föröka sig om den oavsiktligt skulle komma ut i miljön. Utsläpp eller spridande av avfall som innehåller eller består av GMO från innesluten användning – även icke tillståndspliktig sådan – ska tillståndsprövas på samma sätt som en avsiktlig utsättning.

För att förebygga skadliga effekter av en introduktion, måste kun- skaper och kompetens inom området utvecklas. Den verksamhet som på- går bör ha uppföljningsprogram, och en GMO som fått oönskad spridning måste kunna spåras till exempel genom naturliga markörgener. Produkter som innehåller eller består av GMO bör märkas och information om GMO bör spridas till alla.

Naturvårdsverkets två mål för GMO:

• Användning av GMO som strider mot målen om bevarande av biologisk mångfald, skydd av människors hälsa och ett långsiktigt hållbart utnyttjande av resurserna tillåts inte.

• Introduktioner av GMO tillåts inte orsaka skada på biologisk mångfald, eller på annat sätt negativt inverka på miljön eller människors hälsa. GMO introduceras i miljön endast om det är uppenbart att de varken kan föröka sig eller sprida sig utanför det avsedda introduktionsområ- det eller sprida gener som riskerar att förökas utanför introduktionsom- rådet.

Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats: http://www.environ.se/dokument/natresur/genomorg/gmo.html

Naturvårdsverket avser att revidera sin policy för genetiskt modifie- rade organismer. Det reviderade policydokumentet planeras att beslutas under år 2002.

143

Bilaga 7. Regeringens syn på

hållbar utveckling

och en god livsmiljö

Hållbar utveckling är beroende av en samhällsplanering som sker med respekt för den lokala miljön. En god livsmiljö skapas i samspel med en god förvaltning och en insiktsfull samhällsplanering. Samverkan och del- aktighet är viktiga aspekter på hållbar utveckling.

Som exempel på hur Regeringen ser på begreppet livsmiljö redovisas nedan texter ur Budgetpropositionen för år 2001.

”Sverige ska vara ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveck- ling. Målet är ett ekologiskt hållbart Sverige. Visionen om ett hållbart Sve- rige förenar det bästa i den svenska traditionen av helhetssyn och de små stegens reformism; rättvisan och internationalismen, jobben och kampen för livsmiljön på planeten jorden.

Ytterligare en aspekt är att ekologiskt hållbar utveckling också ger positiva välfärdseffekter som en hälsosam livsmiljö, bevarande av biologisk mångfald och av natur- och kulturlandskapet. Värdet av hälsosammare livs- miljö kan speglas i ett minskat antal vårddagar, minskad läkemedelskon- sumtion, färre sjukskrivningsdagar och sjukpensioneringar. Detta tenderar att gynna särskilt de som har små ekonomiska marginaler.

En grön skatteväxling är en viktig del av en politik för ett mera rätt- vist och ekologiskt samhälle. En rätt genomförd grön skatteväxling kan bidra till full sysselsättning samtidigt som den kan bidra till en bättre livs- miljö för våra barn och barnbarn. Den strategi som har presenterats ovan för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet genom en grön skatteväxling utgör en central del av arbetet för att göra Sverige till ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling.

Den regionala miljön kan erbjuda olika kombinationer av resursut- bud, som lämpar sig mer eller mindre bra för en viss typ av företag. Viktiga faktorer kan vara närheten till kommunikationer, andra företag med lik- nande eller kompletterande verksamhet, underleverantörer, forsknings- centra, utbildningssystem, god livsmiljö och kultur, utbudet av relevant arbetskraft samt låga kostnader för fastigheter och arbetskraft.” (Prop. 2000/2001:1)

I Regeringens skrivelse ”Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling” står det följande:

”I regeringsförklaringarna under de tre senaste åren har regeringen uttalat att arbetet med att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet ska fortsätta och påskyndas. Sverige ska vara ett föregångsland i denna strävan mot en ekologiskt hållbar utveckling. Målet är att till nästa generation läm-

144

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

____________ 30 Se även kapitel 5.9.

na över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att undvika att miljöförstöring och utarmning av naturresurser och ekosystem ska be- gränsa framtida generationers livsmiljö och välfärd har regeringen ställt upp tre mål för ekologisk hållbarhet: skyddet av miljön, en effektiv an- vändning av resurser och en hållbar försörjning.

Samtidigt ska Sverige möta 2000-talet på ett sätt som ger förutsätt- ningar för en uthållig och hög ekonomisk tillväxt i en värld som präglas av snabba förändringar och en allt hårdare konkurrens. Välfärden ska vid- makthållas och utvecklas och – när det ekonomiska utrymmet tillåter det – byggas ut. De möjligheter som den nödvändiga omställningen till ekolo- gisk hållbarhet rymmer ska tas till vara för att främja tillväxt, ökad syssel- sättning och välfärd. Ekonomisk utveckling och social välfärd kan komma att gynnas av omställningen till ekologisk hållbarhet. För svenskt närings- liv innebär omställningen en drivkraft att utveckla mer miljöanpassade produkter och tjänster vilket i sin tur kan leda till ökade marknadsandelar och därmed ge ytterligare arbetstillfällen. Den snabba internationalise- ringen som svenskt och europeiskt näringsliv nu genomgår kommer sam- tidigt att leda till ett nytt ekonomiskt landskap i Sverige och i Europa. Vi måste vara med och påverka reglerna på EU- och internationell nivå i posi- tiv riktning eftersom det primärt är där som de stora förändringarna kan ske. Konsekvenserna för miljön – globalt, regionalt och i Sverige – måste fortlöpande följas upp.

En ekologiskt hållbar utveckling är ett viktigt mål för all samhällspla- nering och allt byggande. En omställning av hela samhället till ekologisk hållbarhet förutsätter att byggprocessen, byggnader och anläggningar, transportsystemet och infrastrukturen i övrigt miljöanpassas och görs mer resurseffektiva än vad som är fallet i dag.

Ett av miljökvalitetsmålen – En god bebyggd miljö – innebär att stä- der, tätorter och andra byggda miljöer ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Målet inne- fattar också inomhusmiljön. En god hushållning med mark, vatten och andra resurser ska främjas. Natur- och kulturvärden ska vårdas och utveck- las.” (1999/2000:13)

Regeringen uttalar i den transportpolitiska propositionen (prop. 1997/ 98:56) att ett av målen för trafikpolitiken är god miljö. Detta sektorsmål formuleras på följande sätt: ”Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljön skyddas från skador. En god hushållning med mark, vat- ten, energi och andra naturresurser ska främjas”. Detta krav på god hus- hållning innefattar en effektivare användning av och en hållbar försörjning med energi och andra naturresurser.

Sambandet mellan ekonomi och miljö har sällan framstått så tydligt som i Tillståndet i världen, världens mest lästa miljörapport, från det fristå- ende Worldwatch Institute. I deras rapport från 1999 går det att finna föl-

jande skrivningar: 145

”Den viktigaste frågan när vi går in i nästa sekel är hur vi ska klara att byta färdriktning tillräckligt snabbt för att undvika ekonomisk nedgång, en nedgång som beror på att basen för människans existens – vår natur och miljö – satts ur spel.”

”I en hållbar samhällsekonomi premieras återvinning och återbruk, järnväg och cykel är basen i transportsystemet och förnybara energikällor ersätter de fossila bränslena. Mark, vatten och råvaror kommer att använ- das effektivare och klokare i framtiden. Och vi måste se upp så att vi inte går miste om alla de gratistjänster som vi är vana att naturen förser oss med, allt ifrån pollinering av våra grödor till att skydda oss från översväm- ningar.”

Det behövs en ny samhällsekonomi där människans behov tillgodo- ses inom ramarna för vad som är ekologiskt hållbart. Det går inte att ta ut mer av naturen än vad de naturliga systemen förser oss med. Men fors- karna vid Worldwatch Institute är noga med att betona att framtiden inte är en fråga om tillväxt kontra icke-tillväxt. I stället måste vi ta ställning till vilken tillväxt vi vill ha och var den ska ske.

(Mer information: http://www.worldwatch.org. Tillståndet i världen går att beställa från Naturvårdsverket, kundtjanst @environ.se)