Insatsområden med potential för

miljödriven tillväxt

För att kunna profilera ett hållbart Sverige krävs en kvalificerad genomgång av den svenska resursbasen. Sorterings- och värderingsmetodik måste utveck- las för att kunna göra strukturerade presentationer. För varje miljösegment av det svenska utbudet av varor, tjänster, tekniker m.m. som undersöks bör även analyser göras för hur man kan föra samman företag i kluster eller olika branscher, olika storlekar eller i olika delar av Sverige. Detta för att kunna erbjuda systemlösningar med stark internationell konkurrenskraft.

Vid Naturvårdsverkets genomläsning av landets samtliga tillväxtavtal identifierades några vanligt förekommande områden där potentialen för miljödriven tillväxt är stor men sällan tillvaratogs i avtalstexterna. Ambi- tionen i detta kapitel är att ge exempel på komponenter i insatsområden som kan bidra till en miljödriven tillväxt och bevarande och utveckling av natur- och kulturmiljön.

De tio områden som identifierades var följande:

• Kompetens och FoU

• Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring

• Kluster

• Energi

• IT och transporter

• Livsmedel och landskap

• Bioteknik

• Turism

• Livsmiljö

• Östersjöregionen

Nedan följer en beskrivning fördelad på de tio områdena med exempel på komponenter för miljödriven tillväxt och bevarande och ut- veckling av natur- och kulturmiljön. För mer konkreta projektexempel se kapitel 6.

59

5.1 Kompetens och FoU

En förutsättning för att lyckas i arbetet med hållbar utveckling och för att kunna se potentialen för miljödriven tillväxt krävs det kompetens inom miljö- området. Bred kunskap om både natur- och kulturmiljön är en grundläggande förutsättning för en god och hållbar förvaltning och utveckling. Att bygga upp denna kompetens är ett långsiktigt arbete som varje aktör i tillväxtprogramar- betet bör beakta. Dels utgör miljökompetensen en tillgång för den egna

organisationen, dels utgör den en tillgång på marknaden. Tjänster som förmedlar miljökompetens eller har ett tydligt fokus på miljödriven tillväxt blir allt mer eftertraktade på den nationella och internationella marknaden. SCB har beräknat att nära 95 000 anställda arbetade på de svenska miljö- företagen 1998. Nära 7 000 svenska miljöföretag har identifierats inom OECD/EUROSTATs definition av miljöindustri och den totala omsätt- ningen för de 4 500 miljöföretag som hade minst en miljon i omsättning uppgick till 163 miljarder. Den totala exporten uppgick till 28 miljarder varav 14,4 miljarder var EU-export och de största exportområdena var åter- vunnet material, förnyelsebar energi och miljökonsulttjänster. SCB har även beräknat att miljökonsultföretagens betydelse har ökat. Såväl antal anställda som omsättningen gick upp med tio procent mellan 1998 och 1999. De anställda har hög utbildningsnivå med nära 60 procent högskole- utbildade.

Anpassningsförmåga har stor betydelse för förmågan att utveckla och introducera ny teknik och metoder samt för att klara omställningar som kan behövas för att gå mot ökad hållbarhet. Befolkningens utbildningsnivå anses vara av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling. Utbild- ningen är viktig dels för att utveckla ny teknik och nya metoder för att nå ökad effektivitet, dels för göra det möjligt att integrera ny teknik. En rätt- vis fördelning med en generellt hög utbildningsnivå kan underlätta val av en livsstil och konsumtionsmönster och på så sätt bidra till en samhällsut- veckling i linje med hållbarhet. På individnivån samvarierar många grund- läggande indikatorer för välstånd, som inkomster och hälsa, med utbild- ningsnivån. Sverige har fortfarande en hög utbildningsnivå. Ökningstak- ten under kommande tioårsperiod riskerar dock att avta väsentligt jämfört med utvecklingen under 1990-talet. Att en mindre andel av befolkningen ingår i arbetskraften än tidigare kan också vara negativt för anpassningsför- mågan. Positiva tecken är bl.a. många nystartade företag samt att en hög och ökande andel av BNP satsas på forskning. På miljösidan ökar anpass- ningen med en långsam övergång mot större andel biobränslen. Den eko- logiskt odlade arealen i Sverige har mer än fördubblats sedan 1996.

Det är omöjligt att förvalta och nyttja utvecklingspotentialen i en miljö utan kunskap om denna miljö. Kunskap är en grundläggande förut- sättning för en god och hållbar förvaltning av en miljö. Det är nödvändigt att känna till tillståndet i miljön, hur det har förändrats över tid och vad

60

______________________________________________________________________________________________________________ 5. Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt

Näringslivsexpert på Länsstyrelsen i Skåne,

Maria Lindegren

Vad ser ni för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?

I arbetet med tillväxtavtalet har ak- törerna i Skåne initiativet. Re- gionen kan själv identifiera fram- gångskoncepten och mobilisera kompletterande resurser. Idén med tillväxtavtalet är att utveckla regionen i samverkan, samspel och dialog. Då bidrar tillväxtavtalet till helhetssyn och sektorsövergripan- de lösningar som är nyckelord ock- så i Länsstyrelsens verksamhet.

Hur kan de regionala tillväxtavta- len bidra till hållbar utveckling ?

Det handlar om att bestämt priori- tera de ekologiskt hållbara projek- ten och initiativen. Vi bör vara klara med vilken bild omgivningen bör ha av Skåne om fem-tio år. Ska Ös- terlen profilera sig som gruvregion eller konst- och ekoturismcentrum i Öresundsregionen? De olika geo- grafiska delarna av Skåne har sina styrkor och när ett hållbart samhäl- le ska byggas bör alla få chans att genom tillväxtavtalet lyfta dessa. Genom samverkan och dialog fin- ner vi lättare de effektivaste lös- ningarna som också är bra för mil- jön.

Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?

Vi vet att möjligheten till attraktivt boende och en god livsmiljö lockar högkvalificerad arbetskraft och därmed investeringar till en region.

➤ Intervju med ...

som behöver göras för att miljöns potentialer både kan bibehållas och ut- vecklas. I fråga om en byggd miljö behövs kunskap om såväl traditionella som nya byggmetoder och material liksom även allmänna kultur- och socialhistoriska kunskaper för att en långsiktigt hållbar miljömässig, eko- nomisk, social och kulturell förvaltning ska kunna utvecklas. Kunskap om miljön är ofta också anledningen till att människor känner engagemang och ansvar för miljön, dess förvaltning och utveckling.

Investeringar i kunskap är mycket viktiga i arbetet med hållbar ut- veckling och tillväxt. För att stödja den miljödrivna tillväxten är det viktigt att i tillväxtprogrammen bidra till kompetensprogram som innehåller miljöutbildningar.

5.2 Lokal näringslivsutveckling

och regionförstoring

Det lokala perspektivets vikt för hållbar regional utveckling och tillväxt har på senare tid lyfts fram allt mer. Inte minst i arbetet med Agenda 21 på lokal nivå. Det är viktigt att tillvarata de drivkrafter som finns på lokal nivå för att skapa en hållbar tillväxt. Genom att utveckla det lokala näringslivet och förbättra kommunikationerna via regionala snabbtåg kan ett stort steg tas i riktning mot hållbar tillväxt. Dock är all form av förflyttning mer eller mindre energikrävande varför ett mål i sig bör vara att minska transport- behoven.

En stark region är en region där befintliga resurser utnyttjas effektivt och där ett aktivt partnerskap framgångsrikt samarbetar med andra regioner samt med nationella och internationella aktörer. Bra utbildnings- och forskningsmöjligheter samt stor tillgång till kvalificerad arbetskraft är exempel på egenskaper som utmärker en stark region. Ett dynamiskt och robust näringsliv med förmåga att stå emot konjunktursvängningar utgör grunden för en stark region. Förutom resonemanget ovan kan följande egenskaper anses karaktärisera en stark region:

• Starka gemensamma klustermiljöer

• Starkt partnerskap med bra samspel mellan offentliga och privata aktörer

• Stark förmåga att uppträda samlat vid externa kontakter

• Starkt internt samspel mellan till exempel centralorten och övriga delar av regionen

En stark region behöver inte nödvändigtvis vara lika med en fram- gångsrik region, även om så oftast är fallet. Det kan också vara en region

61

5.2 Lokal näringslivsutveckling och regionförstoring _________________________________________________________________________________________________________________

➤

Det är därför bilden av Skåne och Öresundsregionen som den ”Re- naste regionen i Europa” är central.

Hur kan ni kan bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen ?

Ett 100-tal personer arbetar med miljöfrågor på Länsstyrelsen. Kom- petensen dessa besitter vill vi gärna bidra med. Vi kommer i partnerska- pet föreslå att miljöansvaret på alla nivåer i tillväxtavtalet ska förtydli- gas.

____________

som på ett bra sätt förmår mildra en strukturell kris. Begreppet stark region kan inte definieras som ett slutmål. Den regionala näringspolitiken måste betraktas som en ständigt pågående process.

För att en kommun ska bilda centrum i en lokal arbetsmarknadsre- gion (LA-region) ställs två krav. För det första får inte andelen utpendlare, av de kommuninvånare som har ett arbete, överstiga 20 procent. För det andra får kommuninvånarna inte ha en utpendling riktad mot en annan enskild kommun som överstiger 7,5 procent av samtliga som har ett arbete. När man väl bestämt vilka kommuner som ska bilda centrum i LA-regio- nerna förs övriga kommuner till den kommun mot vilken den största ut- pendlingen är riktad. I Sverige finns f.n. 81 lokala arbetsmarknadsregioner.

För att skapa en hållbar tillväxt är de lokala drivkrafterna av stor bety- delse. Platsens attraktivitet och en god livsmiljö är därför viktigt för ut- vecklingen av den lokala arbetsmarknadsregionen. Effektiva och miljö- anpassade transportsystem är en förutsättning för att arbetsmarknadsregio- nen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att få miljöprofil på pro- cessen med att stärka LA-regionerna är det viktigt att drivkrafter med miljökompetens, som t.ex. de ansvariga för det lokala Agenda 21-arbetet, involveras. Ökad pendling och ett ökat transportarbete är energikrävande oavsett färdsätt varför ett mål i sig bör vara att minska transportbehoven.