Mälardalen är ett intressant exempel på regionförstoring med hjälp av snabba regionaltåg. Investeringar i transportsystemet, främst snabba regio- naltåg på båda sidor av Mälaren, har gjort att möjligheterna till arbetspend- ling förbättrats radikalt.
Genom Mälardalsrådet har ett brett gränsöverskridande regionalt samarbete etablerats i regionen. Genom samarbete inom kollektivtrafik, fysisk planering och, inte minst, marknadsföring kan regionen fortsätta utvecklas och integreras. Detta gör att orterna i regionen kan knytas allt närmare varandra.
Massbilismen och den kraftiga utbyggnaden av vägnätet är en viktig faktor bakom den snabba regionförstoringen sedan 1970. Frågan är dock om inte regionförstoring med hjälp av bilpendling nu har nått vägs ände. Visst kan vägstandarden förbättras ytterligare men det rör sig troligen om relativt små förbättringar där trafiksäkerhetsmotivet är särskilt viktigt. Un- dantaget är direkt undermåliga vägar, trängsel och flaskhalsar. Möjligtvis kan distansarbete någon dag i veckan leda till att människor är villiga att pendla ännu lite längre övriga arbetsdagar, men även denna potential är troligen begränsad.
Idag står troligen snabba regionaltåg för den största outnyttjade re- gionförstoringspotentialen. Med tåg, som går betydligt snabbare än bilen, är det möjligt att knyta ihop tätorter som det i dagsläget inte går att bil- pendla mellan med rimliga restider. För att de potentiella restidsvinsterna
62
______________________________________________________________________________________________________________ 5. Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt
med regionaltåg ska kunna realiseras krävs dock att både resans startpunkt och målpunkt ligger nära tågstationerna, eller att det finns mycket goda möjligheter att kombinera tågresan med bilresa, buss eller cykel.
5.3 Kluster
I Sverige finns det en stor och växande företagsanda som uppfattat drivkraf- ten i miljöanpassade produkter och tjänster. Miljöanpassade produkter och tjänster anges av OECD vara den näst IT starkast växande sektorn med en årlig tillväxt om fem procent. Att definiera och utveckla landets miljökluster är av stor vikt för arbetet med att skapa miljödriven tillväxt och miljödriven export.
Det finns ingen vedertagen definition av kluster och klusterpolitik. In- dustriella nätverk, industriella system, teknologiska system och resursom- råden är andra begrepp som har liknande innebörd som kluster. Gemen- samt för dessa begrepp är att de framför allt fokuserar på beroendeförhål- landen mellan aktörer. Ett system av aktörer som genom synergieffekter skapar mervärden är ett annat sätt att beskriva de relationer mellan företag och andra aktörer som växer fram runt om i landet. Det är ett försök att be- skriva dynamiken inom ett gemensamt strategiskt kunskapsområde eller produktionsområde. Agglomerationer är ett näraliggande begrepp till klus- ter men avser främst en geografisk koncentration av verksamheter som leder till olika externa effekter. Aktörerna inom en agglomeration behöver inte inbördes vara direkt beroende av varandra.
Klusterpolitik har i princip sin tyngdpunkt i att stärka strategiska aktörers strategiska länkar inom klustren och till omvärlden. Klusterpolitik måste därmed betraktas som selektiv och den kan därmed inte ersätta, utan i stället komplettera generell horisontell politik såsom konkurrenspo- litik, skattepolitik och utbildningssatsningar.
Klusterpolitik kan inte betraktas som något helt nytt utan ska snarare ses som en ny kombination av politiska åtgärder, som kan skapa goda för- utsättningar för ett eller flera kluster att utvecklas. Den kan vara riktad till sådana kluster i ett land som bedöms ha möjlighet att växa och överleva i internationell konkurrens. Vidare utformas klusterpolitiken efter de fram- tida utmaningar som respektive kluster behöver klara, dvs. den baseras på kritiska villkor för varje kluster.
”De enskilt viktigaste framgångsfaktorerna för ökad export är enligt företagen att hitta lokala representanter och samarbetspartners, att delta i effektiva nätverk samt att få hjälp med att identifiera nya kunder. En an- nan viktig faktor är möjligheterna för mindre företag att finansiera mark- nadssatsningar. Kan man underlätta ovan nämnda faktorer finns det ytter- ligare en oerhörd exportpotential. Nyckelordet heter samverkan. Sam-
verkan ger styrka och gemensamma kraftsamlingar skapar affärer. Genom 63
samverkan kan man öka förutsättningarna för svensk miljöteknik- export.”12
För närvarande pågår uppbyggandet av miljökluster på olika håll och i olika sammanhang runt om i landet. I exempelsamlingen i kapitel 6 går det att ta del av några av dessa drivkrafter som kan skapa värdefulla miljö- kluster (se tabell 1, sid 81).
För att tillvarata de regionala resurserna på miljöområdet bör möjlig- heterna att skapa och utveckla miljökluster inom olika sektorer utredas och stimuleras i tillväxtprogramarbetet.
5.4 Energi
Det behövs ett samlat grepp för frågor angående klimat, transporter och energi i tillväxtprogrammen.13Omställning av energi- och transportsystem i arbetet för att begränsa klimatpåverkan är av globalt intresse. Sverige kan bli ett föregångsland vad gäller ”klimatvänliga” tekniker och system. Denna specia- lisering kan ge oss en ledande konkurrensposition i Europa och globalt, vilket kan vara mycket tillväxtfrämjande.
Som en liten öppen ekonomi är Sverige mycket beroende av omvärlden, inte minst genom en exportinriktad industristruktur. Oljekriserna på 1970- talet visade tydligt det internationella beroendet även på energiområdet, främst utvecklingen på de internationella bränslemarknaderna. Genom det svenska EU-inträdet skapas en stor del av energisektorns regelverk utomlands, t.ex. genom EU:s gas- respektive elmarknadsdirektiv, vilka syftar till att skapa gemensam gas- och elmarknader för hela EU.
Omvandlingen och användningen av energi bidrar i hög grad till ska- dor på miljön. Medan vissa skador är av lokal natur är försurning och växt- huseffekten problem som går över nationsgränserna och kräver internatio- nella åtgärder. Förnybara energikällor blir viktiga för den framtida energi- försörjningen. T.ex. kan solen bli en mycket betydelsefull energikälla. Sol- värme har under 80- och 90-talen blivit ett allt intressantare uppvärm- ningsalternativ. Tekniken är robust och säker men ännu inte helt ekono- miskt konkurrenskraftig. För att solvärme ska bli mer utbredd krävs bil- ligare anläggningar och bättre teknik för säsongslagring. Forskningen kring tunnfilm är inriktad på att ta fram processer för storskalig tillverkning av billiga tunnfilmsbaserade solceller.
Sverige har god tillgång på bioenergi, framförallt biobränslen från sko- gen. Skogen är en av de viktigaste naturtillgångarna från energisynpunkt. Användningen av bioenergi har också vuxit starkt under den senaste tjugo- årsperioden och svarar i dag för 18 % av landets totala energitillförsel. Den
64
______________________________________________________________________________________________________________ 5. Insatsområden med potential för miljödriven tillväxt