Mått på ekonomi miljö välfärd

I detta avsnitt redovisas några av de initiativ som tagits angående att finna system för att mäta hur samhället utvecklas med hänsyn till ekonomi, miljö och välfärd.4

2.6.1 Miljöjusterad BNP och Välfärdsindex

Bruttonationalprodukten BNP, dvs. summan av värdet av ett lands varor och tjänster under ett år, används ofta för att mäta den ekonomiska utveck- lingen. Olika ansatser har gjorts för att hitta ett mått som bättre speglar ett lands välfärdsutveckling. Krav har framställs om att utveckla en miljöjuste- rad BNP som tar hänsyn till de miljöproblem som produktionen ger upp- hov till. Det har dock visat sig vara mycket svårt att utveckla ett så aggre- gerat och komplext mått i monetära termer. Kunskapsluckorna men även bristerna i hur man uppskattar skadekostnaderna är stora. Det har därför inte gått att operationalisera begreppet.

Istället har s.k. miljöräkenskaper tagits fram genom ett regeringsupp- drag till Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsver- ket. Miljöräkenskaperna kompletterar nationalräkenskaperna med miljö- och naturresursstatistik och kan kopplas till de bransch-, varugrupps- och sektorsindelningar som görs i nationalräkenskaperna. (Se även kapitel 2.9.)

Behovet att mäta och följa upp ett lands välfärdsutveckling har resul- terat i en mängd olika index som utifrån ett antal indikatorer ska spegla välfärden. UNDP:s HDI ”Human Development Index ” är det mest etab- lerade. Det baseras på tre parametrar; livslängd, utbildningsnivå och lev- nadsstandard. Ett liknande är OECD:s ”Measuring development pro- gress” som mäter extrem fattigdom, läskunnighet, barndödlighet, barn- födslar samt tillgång till säkert vatten. Dessa bägge index är mer inriktade på tredje världen och mindre användbara för Sverige.

ISEW, Index of Sustainable Economic Welfare har utvecklats av forskarna Daly och Cobb. Syftet är att indexet ska vara ett verktyg för att inkludera sociala och miljömässiga faktorer i beräkningar av den ekono- miska välfärden. Sociala justeringar görs för inkomstfördelning, obetalt hemarbete, hälsovård och utbildning som höjer indexet medan trafik- olyckor och pendling sänker detsamma. Miljömässiga nedjusteringar görs för vatten- och luftföroreningar, förlust av naturkapital samt långsiktig miljöförstöring som ozonuttunning och klimatpåverkan. Problemet med alla dessa index är att det saknas ett fullständigt statistiskt underlag.

2.6.2 Naturkapital

Ett lands naturkapital är värdet av mark, vatten etc. och tillgångar som olja,

31

2.6 Mått på ekomomi - miljö - välfärd ________________________________________________________________________________________________________________________________

____________

4 Materialet är huvudsakligen hämtat från resurseffektivitetsutredningen (SOU 2001:2).

➤

Jag efterlyser en bredare demo- kratisk process. Kommunernas översiktsplanering är ett exempel på instrument för att bredda den demokratiska basen i tillväxtavta- len och näringslivsutveckling.

Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?

Om ett företag utvecklar en ”själ” som finns i hela företaget, hela an- läggningen, så gagnar det tillväx- ten. Det är klart att ett företag som begränsar materialåtgången, age- rar resurssnålt, begränsar trans- porterna mm ökar tillväxten.

En hög miljökvalitet i närings- livssatsningarna ger en god mark- nadsföring för länet. Omvänt är en slapphet i hanteringen av hållbar- hetsfrågorna en dålig marknadsfö- ring.

Hur kan ni bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen ?

Miljöaspekterna ska slå igenom i samhällsplaneringen. Vi har redan ett utbyte med kommunerna i länet om hur miljöaspekter bör tas upp i planeringen. Det behövs dock en dialog och ett bättre samarbete mellan de som hanterar tillväxtav- talen och planerarna.

Vid framtagandet av nuvarande avtal fanns en överrepresentation av näringslivsrepresentanter.

guld, järn osv. Numera är det vanligt att betrakta även naturtillgångar och människors arbetskraft som en form av kapital: naturkapital resp. human- kapital. Med detta språkbruk avser man en speciell aspekt på naturen och människan, nämligen förmågan att generera avkastning av betydelse för mänsklig välfärd. Naturkapitalet, som ibland används synonymt med na- turresurser och naturtillgångar, kan delas upp enligt följande:

• Icke förnyelsebara naturresurser. Består av malm, sten, grus, fossila fyndigheter m.m. När de en gång använts kan de inte ersättas.

• Förnyelsebara naturresurser. Består av produktiva vatten, åkrar, skogar och de levande organismerna och representerar ett naturkapital som rätt skött kan lämna en god avkastning. Häri ingår även ekosystemtjäns- terna.

• Flödesresurser. Består av nederbörd, solljus och luftens strömning. Människan kan inte utplåna dem men förändra deras karaktär på ett oförmånligt sätt, t.ex. genom föroreningar.

Indelningen är schematisk och det är ibland svårt att placera in en naturresurs i en bestämd grupp.

Naturresurserna och ekosystemen kan ses som en bas för alla mänsk- liga aktiviteter och verksamheter. I den mån naturresursbasen försämras lokalt eller i vidare sammanhang hotas livsförutsättningar och välfärd lång- siktigt. Detta betyder rimligen att den ”ekologiska” krisen handlar om fundamentala resurser för människor och därför bör ses som en form av ”ekonomisk” kris. Tal om betydelsen av ”ekonomiska realiteter” bör alltså inte begränsas till penningmässiga vinster och bruttonationalprodukt. Inom ramen för en mer helhetsinriktad ekonomisyn ingår också naturre- sursbasen eller naturkapitalet i dessa realiteter som vi måste rätta oss efter.

32

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Tillväxt och miljö

2.6.3 Miljöskuld

Begreppet miljöskuld är ett försök att uppskatta kostnaden för att åter- ställa de skador samhället åsamkat miljön. Kostnaden är givetvis helt be- roende av ambitionsnivån för återställningen. En intressant aspekt är om de verksamheter vi idag driver är så lönsamma att de kan bekosta efter- behandlingen av de skador de orsakat och orsakar eller om vi fortsätter att skjuta över dessa kostnader till kommande generationer. En svårighet är att det återstår ett stort arbete innan omfattningen av landets miljöskador är inventerade, undersökta och kostnadsuppskattade. Det finns med andra ord idag inte det kunskapsunderlag som egentligen skulle behövas för att kunna göra dessa beräkningar med någon precision. På en mer övergripan- de nivå kan kostnadsuppskattningar av detta slag utgöra ett komplement till monetära miljöräkenskaperna.

2.6.4 Resurseffektivitet

Det finns en mängd olika begrepp som tagits fram i syfte att mäta resurs- effektivisering. Nedan redovisas kortfattat några av dessa.

Faktor 4-begreppet avser att vi kan och bör öka resursproduktivite-