Kort om finansierings möjligheter

I nedanstående text redovisas en del av de möjligheter som finns vad beträffar ekonomiskt stöd till miljörelaterade projekt. Listan är inte komplett utan ger en första inblick i vad som finns för närvarande. För mer information om finansieringsmöjligheter kan ni kontakta er länsstyrelse eller Euro Info Centre (EIC, 020-931010, http://www.euroinfo.se) för information om EU-stöd.

EU:s miljöfond LIFE medfinansierar miljöskydds- och naturvårdspro- jekt. Syftet är att bidra till genomförandet och utvecklingen av EU:s miljöpolitik. LIFE består av tre delar: Miljöskydd, Naturvård samt Tredje land – Ryska Östersjökusten och länder som gränsar till Medelhavet. Budgeten för LIFE III, 2000-2004, är 640 miljoner euro. (http://www. euroinfo.se/www.environ.se/dokument/omverket/ekostod/ekodok/ eu-stod/stoddok/life.html)

EU:s ramprogram för forskning och utveckling syftar till att förbättra Europas industriella konkurrenskraft, främja en hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet. Det femte ramprogrammet startade vid årsskiftet 1998/99 och löper fram till år 2002. Budgeten för programperioden är ca 120 miljarder kronor. (http://www.eufou.se/rp/5/index.html)

EU:s strukturfonder syftar till att minska regionala obalanser och skill- nader i ekonomisk utveckling i medlemsländerna samt att öka EU:s kon- kurrenskraft gentemot omvärlden. Totalt för perioden 2000-2006 tilldelas strukturfonderna 195 miljarder euro, vilket innebär ca 1/3 av EU:s totala budget. Av dessa medel tilldelas Sverige 2,19 miljarder euro eller 19 miljar- der kronor. (http://www.nutek.se/regional/struktfond)

EU:s program inom energisektorn syftar till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och att stärka Europas konkurrenskraft. Inom femte ramprogrammet för forskning och utveckling ingår även energisek- torn, där underprogrammet ENERGIE syftar till att främja ett renare och ekonomiskt konkurrenskraftigt energisystem för Europa. Dessutom finns OPET, ett nätverk, som syftar till att främja en snabbare marknads- introduktion av ny energiteknik. (http://www.stem.se/web/stod.nsf/ fDocFrameSet?ReadForm&Doc=EU-program&Link=LeftFlik6) Ungdomsstyrelsen handlägger EU-programmet Ungdom och ansvarar för en satsning inom Östersjö- och Barentsregionen. Inom programmen finns många möjligheter för dig som vill träffa unga i andra länder. Du kan bli volontär i ett europeiskt land, eller delta i ett grupputbyte med till exempel Spanien och Lettland. (http://www.ungdomsstyrelsen.se)

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Inom transportområdet ger PACT-programmet (Pilot Actions for Com- bined Transport) stöd till innovativa kombinerade transportprojekt. TEN (Transeuropean Net) ger stöd till projekt av gemensamt intresse för det transeuropeiska transportnätet. Dessutom ingår stöd till transport- sektorn i Femte ramprogrammet för forskning och utveckling. (http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/index_sv.html) Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar eko- nomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet gäller för perioden 2000-2006 och flertalet nya miljöstöd kan sökas från och med 2001. Sverige har under programperioden tilldelats en genomsnittlig summa EU-medel på 149 miljoner euro per år.

Miljöstöden ingår i miljö- och landsbygdsprogrammet. Programmet är en del av satsningen på landsbygdsutveckling inom ramen för reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Syftet med åtgärderna är även att bidra till de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. Stöd lämnas för bevarande av betesmarker och slåtterängar, bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer, bevarande av utrotningshotade husdjursraser, öppet och varierat odlingslandskap, ekologisk produktion, åtgärder för minskat kväveläckage, skötsel av våtmarker och småvatten, skyddszoner samt för miljövänlig odling av bruna bönor på Öland och av sockerbetor på Gotland. (http://www.sjv.se/stod.htm)

Stödmöjligheter för kultur och kulturarv finns bl.a. inom ramen för strukturfondsprogrammen. Särskilt lyfts kultur och kulturarv fram inom Mål 1 och Mål 2 programmen samt i programmen för Leader+ och Interreg III. Nationell medfinansiering är krav. Kulturmiljövårdsbidraget kan näm- nas som en möjlig nationell medfinansiering i anslutning till struktur- fondsprojekt med inriktning på kulturarv. På detta sätt kan kulturmiljö- vårdsbidraget även ges ett mervärde i arbetet med hållbar utveckling och tillväxt. Bidraget får endast användas till kulturhistoriska överkostnader samt till information och kunskapsuppbyggnad. Medlen beslutas av läns- styrelsen.

Ramprogrammet Kultur 2000 gäller för perioden 2000-2004. Budgeten är totalt 167 miljoner euro (ca 1,5 miljoner kronor) för programperioden. Kul- tur 2000 stödjer europeiska samarbetsprojekt och ersätter det tidigare programmen Kalejdoskop, Ariane och Raphael.

EU:s stöd till ansökarländerna finansieras genom programmen Phare, ISPA och SAPARD. Programmen syftar till att stödja både den ekonomiska och den politiska reformprocessen och är inriktade på att förbereda mot- tagarländerna för medlemskap i EU. För programperioden 2000-2006 kommer stödet genom de tre programmen att sammanlagt uppgå till 2,120

miljoner euro per år. Phare stöder investeringar i kandidatländerna samt 149

deras uppbyggnad av institutioner. ISPA stöder infrastrukturella projekt för transport och miljön. SAPARD stöder projekt inom jordbruks- och landsbygdsutveckling. (http://europa.eu.int/comm/enlargement/ index.htm), (http://www.swedishtrade.se/balticsea)

Tacis är EU:s samarbetsprogram för Ryssland och de nya oberoende sta- terna samt Mongoliet. Syftet med programmet är att stödja ländernas strä- vanden att övergå till marknadsekonomi och att stärka demokratin. Det sker framför allt genom kunskapsöverföring. För programperioden 2000- 2006 är budgeten 3,137 miljoner euro. Fördelningen av anslag mellan de olika länderna sker med hänsyn till deras BNP per capita, totala invånar- antalet, landets reformpolitik samt kapacitet att hantera biståndet. Ett av de samarbetsområden som omfattas av EU:s bistånd är ”Främjande av miljöskydd och förvaltning av naturresurser”. (http://europa.eu.int/comm/ external_relations/ceeca/tacis/index.htm)

Verket för näringslivsutvecklings (NUTEK) finansiella stöd. Ett övergripande mål för NUTEK är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Det gör NUTEK bl.a. med hjälp av såddfinansiering, dvs. finansiellt stöd till tekniska innovationer i deras inledningsskeden, och genom att ge stöd till livskraftiga företag i regionalpolitiska stödområden. (http://www.nutek.se/information/finans.html)

ALMIs finansiering (ALMI kommer från Latinets ”almus” som betyder närande och fruktbar) ska bidra till tillväxt i små och medelstora företag. Den ska medverka till att små företag får ökad tillgång till marknadens samlade kapitalutbud. När banker inte kan finansiera fullt ut på grund av bristande säkerheter, kan ALMI gå in och finansiera topplån. (http:// www.almi.se/default/finansiering.asp)

År 1998 antog Östersjöregionen gemensamma mål för en hållbar utveck- ling och programmet Baltic 21 blev därmed det första internationella Agenda 21-programmet i världen. I Sverige har Näringsdepartementet givit NUTEK i uppdrag att leda arbetet inom Baltic 21 Näringsliv. Detta sektorsåtagande inom Baltic 21 delar Sverige med Ryska Federationen. Med Baltic 21 näringsliv vill NUTEK stimulera svenskt näringsliv att bi- dra till att uppnå en hållbar utveckling i samarbete med övrigt näringsliv i Östersjöregionen. Insatserna ska främst fokuseras på förebyggande åtgär- der som t.ex. resurshushållning snarare än ”uppstädande” av gamla miljö- synder. Projekt som stöder hållbar utveckling inom Östersjöregionens näringsliv kan ansöka om att få bli Baltic 21 projekt. Detta innebär att pro- jektägaren får referera till att projektet i fråga är ett Baltic 21 projekt vid ansökan om finansiering eller vid marknadsföring av projektet. Godkända Baltic 21 projekt erhåller inte automatiskt finansiella medel, men godkän- nandet kan underlätta finansieringen eftersom flera stora finansiärer är medlemmar i Baltic 21 t.ex. EU, Nordiska Investeringsbanken och Världs- banken. (http://www.nutek.se/baltic21)

150

Naturvårdsverkets medel för markköp, markskötsel, sanering av för- orenad mark och kalkning kan ges ett mervärde då de integreras med and- ra finansiärers ambitioner om hållbar tillväxt. Naturvårdsverkets medel kan i en del projekt stå för egeninsatsen i EU:s strukturfonder vilket då kan innebära att miljöinsatserna utökas. Möjligheterna att utnyttja de me- del som verket förfogar över bör framhållas i nästa generations tillväxt- program..

Så gör du affärer i Östersjöområdet. Besök den nya webbplatsen Baltic Market. Här finns information för dig< som vill göra affärer på östersjö- marknaden. Baltic Market är en portal som har tagits fram av 11 länder. Den innehåller det mesta som du som företagare behöver veta för att investera i och etablera dig på östersjömarknaden.

– Vi vill hjälpa små och medelstora företag att hitta och jämföra förutsätt- ningarna för att etablera sig på marknaden i de olika länderna runt Öster- sjön, säger Peter Kleen som är generaldirektör för Kommerskollegium. Kommerskollegium ansvarar för den svenska delen av portalen. (http:// www.balticmarket.org)

Miljöarbete lönar sig. Bättre miljö, effektivitet och konkurrensfördelar är några av de fördelar som miljöstyrning i företag för med sig. Oavsett ditt företags storlek eller verksamhetsområde ger bättre miljöstyrning ett effektivare arbete, bättre ekonomi och bättre miljö.

• En stor del av alla miljöproblem är ett resultat av dålig organisation

• Dålig organisation är lika med ineffektivitet

• Ineffektivitet innebär resursslöseri, onödiga kostnader och därmed försämrad miljö

Såväl stora som små svenska företag har sedan en tid tillbaka fått allt större krav på redovisning av sitt miljöarbete. Kraven kan komma från myndig- heter, men i allt större utsträckning från kunder, konsumenter och anställ- da. Det finns stora möjligheter att vinna konkurrensfördelar för företag som i tid lyssnat till marknadens allt intensivare önskemål om bättre miljöanpassade produkter och processer. (http://www.euroinfo.se) Näringslivets Miljöchefer är ett nätverk som har till syfte att underlätta och utveckla näringslivets miljöarbete genom informationsspridning, utbildning och erfarenhetsutbyte. Idag är miljö en viktig strategisk fråga och miljöarbete en självklarhet för de flesta svenska företag. Allt fler inför miljöledningssystem som grund för miljöarbetet. Vi vill här lyfta fram någ- ra goda exempel på miljöarbete i näringslivet. Läs om företagen i framkan- ten, de projekt som genomförts och de miljövinster som skapats. (http:// www.godaexempel.nu)

151