Förbättrad styrning av hälso- och sjukvården

Sjukvården i Stockholms läns landsting ska tillgodose patienternas behov av säker vård, av god kvalitet och hög tillgänglighet. Med beställar/utförarmodellen som grund finns också förutsättningar att kunna premiera såväl god vårdkvalitet som låga

kostnader genom ekonomiska styrmedel. För skattebetalarna är det självklart att våra gemensamma resurser används på ett sätt som ger bästa möjliga vård till lägsta möjliga kostnad. En mångfald av vårdproducenter är en förutsättning för att kunna erbjuda invånarna en god och tillgänglig vård utan köer.

Finansieringen av vården ska vara tydligt kopplad till behandlingsresultat och till utförda prestationer. Hälso- och sjukvården kommer i allt högre grad att styras av patienternas behov då vårdval införs inom fler vårdområden. Genom vårdval och ökat inflytande för patienterna blir det möjligt att låta pengarna följa patientens val

samtidigt som alla vårdgivare som vill vara med och erbjuda vård utifrån landstingets högt uppställda kvalitetskrav är välkomna. Samtidigt ska systemen utformas så att landstinget bibehåller en god kostnadskontroll. En kontinuerlig utveckling av

produktivitet och effektivitet är avgörande för att hälso- och sjukvården ska klara sitt långsiktiga åtagande.

Ersättningssystemen ska vara konkurrensneutrala och stimulera vårdproducenter att leverera en effektiv vård av god kvalitet. Vården ska ges som en sammanhållen vårdkedja och det är slutresultatet för patienten som ska premieras.

Ersättningsmodellerna ska styra mot uppsatta mål, vara enkla att förstå och lätta att hantera. En viktig åtgärd för att frigöra kapacitet på akutsjukhusen är att öka andelen dagkirurgiska operationer.

Flerårsavtal har ingåtts med akutsjukhusen för perioden 2012 – 2015 vilket ger dem goda förutsättningar att utföra uppdraget långsiktigt och att arbeta med

verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Avtalen och ersättningsmodellen har utvecklats bland annat i syfte att ytterligare förbättra vårdens kvalitet och

patientsäkerhet, öka tillgängligheten samt minska överbeläggningarna.

En särskild uppföljning av extremt kostsamma patienter (kostnadsytterfall) ska genomföras. En stor andel av dessa patienter har drabbats av komplikationer eller skador som är undvikbara. Bland annat ska uppföljningen svara på frågan om hur stor andel av dessa kostnadsytterfallen som är undvikbara och hur ersättningen för dessa ska hanteras.

Inriktningen är att fleråriga avtal ska omfatta alla vårdverksamheter som inte har vårdval. Detta innebär att vårdgivarna och landstinget får en mycket längre

planeringshorisont och bättre förutsättningar att styra sjukvården. Det innebär också att fokus flyttas från avtalsförhandlingar till uppföljning och utvärdering.

Utveckling och samordning av olika e-tjänster säkrar tillgång till relevant information för hälso- och sjukvårdens alla aktörer. eHälsa är en tydlig del i vårdstrukturen och är den struktur som ska hålla samman patientens vårdprocesser.

Arbetet med aktiv hälsostyrning med vårdcoacher ska fortsätta utvecklas under 2013.

Resultatet efter senaste utvärdering visar på fortsatt mycket goda resultat och att målet uppnås med både tryggare och nöjdare patienter samt färre oplanerade inläggningar vilket leder till avsevärt reducerade vårdkostnader. Vårdcoacher finns nu på alla akutsjukhus i Stockholms läns landsting. De patienter som erbjuds vårdcoach tillhör i dagsläget grupperna mångbesökare, patienter med hjärtsvikt eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt barn med astmatiska problem. Exempel på nya

behovsgrupper kan vara multisjuka äldre, psykisk sjuka samt personer som inte har svenska som modersmål.

Upphandlingar och vårdval är ett sätt att öka kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården. I många fall har betydande effektivitetsvinster uppnåtts vid upphandlingar samtidigt som kvaliteten har förbättrats. Landstingets upphandlingar ska utvecklas.

Användandet av rena kvalitetsupphandlingar ska öka. Kvalitetskraven ska vara så tydliga att det är möjligt att i förtid säga upp en leverantör som inte uppfyller kraven.

Ett aktivt arbete ska bedrivas för att minska den administrativa belastningen inom vården. Målsättningen är att öka tiden för patientarbete och minska tiden för administrativt arbete. Exempelvis ska hänsyn tas till detta i avtal och

uppföljningsrutiner.

Hälso- och sjukvården ska hålla en hög kvalitet och präglas av ett effektivt

resursutnyttjande. Uppföljning och granskning av utförd vård säkerställer att vården håller den höga kvalitet som krävs samt att inga oegentligheter med skattebetalarnas pengar förekommer. Uppföljning sker löpande inom alla vårdområden i enlighet med de uppföljningsplaner som är en del av avtalen. Uppföljningen ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal, men även att hög tillgänglighet, hög kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet uppnås. Kontinuerlig utveckling av rutiner och signalsystem är prioriterade områden liksom analys av hälso- och sjukvårdens resultat.

Ibland måste en patient som skrivits ut från sjukhuset efter en kort tid åter skrivas in på sjukhuset. Återinläggningarna skapar oro hos patienten och innebär problem för sjukhusen. De bör därför undvikas så långt det är möjligt genom god planering till exempel i samarbete med husläkare, geriatrik, ASIH och kommunernas vård och omsorg. En uppföljning och kartläggning görs av återinläggningarna på sjukhus och hur de kan undvikas.

Sjukvården har stora personalbehov under de kommande åren. Kommande pensionsavgångar gör att fler ST tjänster för läkare måste inrättas. Det är särskilt angeläget att denna ökning kommer till stånd inom områden som har stor strategisk betydelse för genomförandet av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården, exempelvis allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och patologi.

Vårdcentralerna är basen inom hälso- och sjukvården. Med rätt förutsättningar och genom att ge patienterna rätt vård och omsorg har Vårdcentralerna möjlighet att påverka patienternas behov av sjukvård. Projekt startas med ett par vårdcentraler som syftar till utveckla uppdrag och ersättning som möjliggör för vårdcentralerna att ta ett större ansvar för patienternas behov av sjukvård.

Förändringar i sjukdomspanorama, demografiska förändringar samt ökade

förväntningar på hälso- och sjukvården ställer andra och delvis nya krav på vården.

Centrum för Allmänmedicin (CeFam)och Centrum för Psykiatriforskning (CPF) är mycket viktiga för forskning och verksamhetsutveckling inom psykiatri, beroendevård och primärvård. Uppdragen ges av Hälso- och sjukvårdsnämnden. CPF ska ta fram indikatorer för att kunna mäta och jämföra vårdresultat av insatser på såväl

individnivå som på verksamhetsnivå. Uppdragen för dessa kunskapscentrum omfattar både privat och offentligt drivna verksamheter. För att tydliggöra detta uppdrag ska CeFAMs organisatoriska hemvist utredas.

6.2.4.7 Likvärdig behandling av alla invånare

Alla vårdgivare inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt men samtidigt individuellt. Ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, ålder, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt.

Alla invånare ges samma möjlighet att få tillgång till vård. Jämlikhets- och

jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. Arbetet med jämställd och jämlik vård inriktas på kartläggning, analys, implementering av handlingsprogram och verksamhetsutveckling. Det ska göras kontinuerliga fördjupade uppföljningar av hälso- och sjukvårdens insatser med avsikt att belysa vårdens kvalitet och effektivitet.

Dessa baseras på statistik som presenteras könsuppdelat och beskrivs ur ett

jämlikhetsperspektiv. Baserat på könsuppdelad statistik redovisas kvinnors och mäns vårdkonsumtion, diagnosfördelning samt publika jämförelser över patientnöjdhet. För att öka kunskapen om jämställd och jämlik vård, och proaktivt identifiera och åtgärda brister, ska vården genomlysas vårdområde för vårdområde. Landstinget ska

säkerställa att riktlinjerna för omhändertagande av papperslösa efterlevs. Inom ramen för Sveriges Kommuners och Landstings projekt Hållbar Jämställdhet planeras

fortsatta satsningar för att ta fram kunskapsunderlag och analysera könsskillnader i läkemedelsanvändningen.

HBT-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än övriga

befolkningen. En särskild HBT-policy har under 2011 utarbetats av landstinget för att ytterligare fokusera på HBT-personers behov. Implementering av HBT-policy och kvalitetssäkring av en jämställd sjukskrivningsprocess fortsätter genom utbildning och uppföljning.

För att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig för alla invånare genomförs också en kunskapshöjande satsning för grupper där kunskapen om hur vården fungerar är låg.

Att förbättra tillgängligheten och bemötandet i sjukvården är i hög grad en fråga om jämlikhet. I en OECD-jämförelse från 2006 var Sverige ett av de länder i den rika världen som hade minst jämlik vård, mätt i hur läkarbesöken fördelades mellan hög- och låginkomsttagare. Vårdval Stockholm har lett till att sjukvården har blivit mer jämlik. Läkarbesöken har ökat framförallt i socialt utsatta områden och bland så kallade vårdtunga patienter, det vill säga patienter med exempelvis diabetes eller som drabbats av stroke. Det faktum att befolkningen ges möjlighet att göra egna val främjar en jämställd och jämlik vård. Visionen är att ingen ska drabbas av diskriminering i vården.

En modern sjukvård ska utgå från patientens behov. Det är vid sjukdom och olycksfall som människors sårbarhet är som allra störst. Det är angeläget att sjukhus och

vårdmottagningar organiseras och vårdmiljöerna utformas så att den personliga

integriteten bättre kan värnas. Patienter har rätt att ta del av sin patientjournal.

Vårdgivarna ska ha rutiner som säkerställer att patienter på ett enkelt sätt kan ta del av sin patientjournal.