• No results found

Alliansen i Stockholms läns landsting presenterar för sjunde året i rad en budget i ekonomisk balans. Med stolthet fortsätter vi utveckla en sjukvård i världsklass till en ännu högre kvalitet och med hög tillgänglighet. Vi säkrar också en förbättrad

tillförlitlighet inom kollektivtrafiken.

Stockholms läns landstings budget för 2013 är en massiv satsning på framtiden, för fortsatt utveckling och tillväxt. Sveriges mest dynamiska region växer kraftigt även kommande år, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Men den ekonomiska tillväxtmotor som Stockholms län utgör i Sverige måste vårdas för att inte hacka eller stanna.

Landstinget skapar inte tillväxt men väl förutsättningar för det.

De rekordinvesteringar inom såväl sjukvården som kollektivtrafiken som nu beslutas är en mycket viktig del av grundförutsättningarna för en fortsatt stark utveckling av Stockholms län – och därmed också för Sverige. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen.

Den kraftigt utökade satsningen på forskning och innovation är ett ytterligare sätt som landstinget bidrar till regionens utveckling och attraktionskraft. Samarbetet med forskningsvärlden förstärks. Även viktiga satsningar på

kompetensförsörjningsområdet görs för att bättre kunna fylla behovet av olika nyckelpositioner inom sjukvården.

Det är inte bara budgeten för 2013 som är i balans. De satsningar som görs på kort och lång sikt hålls inom en långsiktigt hållbar ekonomisk ram. Det är i längden ordning och reda i den ekonomiska politiken som möjliggör satsningarna. Detta är en viktig del i alliansens politik.

Nu tas avgörande beslut kring det som fått namnet ”Framtidens Hälso- och Sjukvård.”

Sjukvården står inför en omfattande utbyggnad. Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning.

eHälsa utgör en viktig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Patientsäkerhet är fortsatt av hög prioritet. I samband med Framtidens Hälso- och Sjukvård ges också möjlighet till förbättringar inom såväl arbetsmiljön som vårdmiljön på akutsjukhusen men även exempelvis inom psykiatrin.

Även den öppna specialistsjukvården kommer att byggas ut kraftigt under de

kommande åren. Detta sker genom att vårdval införs inom nya vårdområden. Antalet

vårdval planeras utökas. Exempelvis inom barn- och ungdomsmedicin, avancerad sjukvård i hemmet, ryggkirurgi, urologi, ortopedi, specialiserad palliativ slutenvård och första linjens psykiatri för barn. Flera förbättringar för barnsjukvården kommer också att genomföras, bland annat införande av hepatit b-vaccination, bättre

möjligheter för små barn att få träffa barnläkare och fler jourläkarbilar.

Allt inom kollektivtrafiken handlar inte om investeringar, även om det givetvis är en mycket viktig del. Kollektivtrafiken ska inte bara vara tillförlitlig utan också vara hel, ren, trygg och snygg för att vara ett attraktivt alternativ till att ta bilen. Allt fler väljer att åka kollektivt i vår region och det antalet eftersträvar alliansen att öka. Det är samhällsekonomiskt effektivt och samtidigt den största miljö- och klimatförbättrande åtgärden vi kan genomföra och en viktig del i det antagna miljöprogrammet:

Miljöutmaning 2016.

Det viktiga arbetet med att förbättra tillgängligheten och möjliggöra ett friare resande för personer med funktionsnedsättning fortsätter också. Sjötrafiken upphandlas under 2013 för en bättre skärgårdstrafik som stärker förutsättningarna för en livskraftig skärgård. Bättre trafik- och störningsinformation, förbättrad punktlighet och ett utvecklat SL-accesskort ingår också i planeringen för kommande år.

Budgeten omfattar 79 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Förutom

förstärkning av dessa två områden finns också utrymme för en satsning inom

kulturnämnden bland annat på kreativa näringar/film och kultur i vården, men också på patientnämnden. Patientnämnden får en förstärkning för att bland annat förbättra det proaktiva arbetet gentemot vårdgivarna.

Några korta fakta från budgeten:

Budgeten omsluter 79 miljarder kronor.

Sjukvården får 49 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder mer än för 2012.

Kollektivtrafiken får 7,9 miljarder kronor vilket är 431 miljoner mer än för 2012.

Investeringarna uppgår till 65 miljarder för de kommande fem åren, varav 14,5 miljarder 2013.

Landstingsskatten är oförändrad, 12,10 kronor.

Taxorna inom hälso- och sjukvården är i stort sett oförändrade.

Folktandvården föreslås genomföra en prisjustering med +2,8 procent.

Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade.

De långsiktiga finansiella målen för resultat, finansiering, skuldsättning samt in- och utbetalningsströmmar uppfylls för samtliga år i budgetperioden.

Budgeten är i balans samtliga år med ett överskott på 525 miljoner kronor 2013.

En särskild satsning föreslås avseende Rikssjukvården med 60 miljoner kronor för vart och ett av åren i budgetperioden.

Landstinget satsar 2013 direkt drygt 1,4 miljarder kronor på forskning,

utveckling och utbildning, en ökning jämfört med 2012 med drygt 96 miljoner kronor. Därutöver satsar landstinget ytterligare 1,4 miljarder på forskning och utbildning vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Landstinget står inför stora investeringar både inom sjukvård och kollektivtrafik. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera andra sjukhus.

Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning, fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje samt nytt signalsystem och fordon till röda linjen.