Sjukhusvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet

förtroende för sjukvården. Alla patienter med akuta behov ska erbjudas en vård med hög kvalitet och korta väntetider. Med förbättrad tillgänglighet i närsjukvården ska sjukhusvården i större utsträckning fokusera på att ta hand om de svårast sjuka patienterna. Behandlingar och operationer ska flyttas ut till den öppna

specialistvården och andelen dagkirurgiska operationer ska utökas.

Ersättningssystemen måste utvecklas för att stärka denna utveckling.

En utvecklad modell med fleråriga avtal med akutsjukhusen har införts för perioden 2012 – 2015. Syftet med modellen är att öka tydligheten gällande uppdrag och

ersättningsnivåer på flera års sikt. Detta skapar bättre förutsättningar för sjukhusen att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Andra angelägna mål är förbättrad tillgänglighet inom vården, ökad patientsäkerhet samt en fortsatt utveckling av vårdens kvalitet. Den nya avtalsmodellen är ett viktigt steg mot ett utvecklat sjukvårdssystem som kan möta de utmaningar och förändringar av vårdbehov som landstinget står inför.

Den nya avtalsmodellen innebär också att sjukhusen ansvarar för att tillgängligheten är i linje med vårdgarantin för de specialiteter de har inom uppdraget. Sjukhusen fokuserar på att möta detta genom omprioritering mellan sjukhusets olika

verksamhetsområden och aktivt arbete med granskning av remisser. Sjukhusen förväntas optimera sin produktion genom samarbete med underleverantörer och sjukhusen får en väsentligt utökad informationsplikt om vårdgarantin gentemot patienten.

Bonus tilldelas sjukhus som uppfyller kraven i vårdgarantin och vite utgår för varje patient som varit köställd över vårdgarantigränsen. Om patienten vänder sig till Vårdgarantikansliet för hjälp påförs akutsjukhuset, precis som tidigare, den faktiska vårdkostnaden för dessa patienter. För övriga vårdgivare pågår en utveckling av tillgänglighetskrav och tilläggsbeställningar inom den öppna specialistvården och där så är möjligt ska dessa villkoras med sanktioner kopplade till målnivåer för

tidsrelaterad tillgänglighet.

Sveriges kommuner och landsting(SKL) har i uppdrag att ta fram en enhetlig modell för uppföljning av överbeläggningar. Denna modell ska användas för att uppföljning och incitament ska införas för att minska överbeläggningarna.

Särskilt fokus gällande akutsjukhusen riktas mot bättre omhändertagande på länets akutmottagningar. Patienter i störst behov av vård prioriteras alltid inom sjukvården, inte minst på länets akutmottagningar. Detta leder till längre väntetider för lägre prioriterade patienter. I ett första steg mot att korta väntetiderna arbetar länets akutmottagningar med hänvisningar till andra vårdnivåer såsom

husläkarmottagningar och närakuter. Flera av akutsjukhusen har också egna när- eller lättakutmottagningar i anslutning till mottagningen, för att säkra att

akutmottagningen tar hand om de svårast sjuka patienterna och för att korta

väntetiderna för övriga besökare. Arbetet med att avlasta akutmottagningarna, stärka flöden, korta väntetider och förbättra patientupplevelsen på länets akutmottagningar fortsätter och förstärks under 2013. Lättakuter är en bra modell för att säkerställa att akutmottagningarna kan prioritera de svårast sjuka patienterna. En grundlig

genomgång av situationen på länets akutmottagningar ska genomföras och en plan tas fram hur upplevelsen ska förbättras både för patienter och för vårdens medarbetare på länets akutmottagningar.

Patienter som inte behöver akutsjukvårdens resurser, men fortfarande har stora vårdbehov bör i högre utsträckning vårdas i hemmet med stöd av den avancerade

hemsjukvården (ASiH). För att stödja denna utveckling ska uppdraget för den avancerade hemsjukvården utvecklas och vårdval ska införas på detta område.

Samarbetet mellan akutsjukhusen och geriatriken utökas så att fler patienter snabbare kan föras över till geriatriken. Genom en utökad samverkan med ambulanssjukvården kan fler patienter skrivas in direkt på geriatriken. Utskrivningsrutinerna på

akutsjukhusen utvecklas så att överföringen till andra vårdformer underlättas och förbättras. Omvårdnaden på sjukhusen ska ständigt utvecklas och det ska säkerställas att patientsäkerhet, bemötande, sjukhushygien och städrutiner håller en hög nivå.

Vårdval införs successivt för den öppna specialistvården som ett led i att ytterligare förbättra tillgänglighen och flytta ut vård från akutsjukhusen. Detta kommer i sin tur leda till bättre flöden generellt inne på akutsjukhusen.

För att undvika att köer uppstår i onödan är det viktigt att remisser till specialistvård skickas till rätt specialistnivå. Remisser som skickats till en för hög vårdnivå är en bidragande orsak till det ansträngda läget inom till exempel ortopedin. Ett arbete med att förtydliga vilka patientgrupper/frågeställningar som är i behov av ortopedspecialist utanför akutsjukhus respektive ortopedspecialist på akut sjukhus pågår under 2012.

Utöver detta kommer åtgärder som översyn av pris och volymer, tydligare krav på leverans av både grund- och tilläggsbeställningar samt möjlighet att flytta beställning till annan vårdgivare att övervägas.

Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset ska successivt anpassas till dess roll som ett högspecialiserat sjukhus. Karolinska Universitetssjukhuset omfattar även fortsättningsvis två högspecialiserade sjukhus. Karolinska Huddinge ges särskilda uppdrag inom spetsforskning och högspecialiserad sjukvård. Ett led i detta är att föra ut bassjukvård och specialiserad vård till övriga akutsjukhus som i sin tur kommer att överföra vård till den öppna specialistsjukvården. Även primärvården kommer att påverkas då vård som inte ställer krav på specialistkompetens ska överföras till primärvården.

Vårdvalet utgör i detta sammanhang ett styrinstrument i arbetet med att renodla akutsjukhusens verksamhet mot den vård som kräver akutsjukhusets resurser. Med införandet av ett antal nya vårdvalsområden inom den specialiserade vården kommer denna utveckling att stärkas ytterligare. Vårdval har under år 2012 införts inom bland annat gynekologi, hudsjukvård, ögonsjukvård, öron-, näs- och halssjukvård. Under år 2013 planeras vårdval dessutom att för bland annat avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ slutenvård, urologi, neurologi, obesitaskirurgi samt för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar.

Antalet patienter i behov av andningshjälp kommer att öka. En utredning tillsätts som ska se över hur vården kan organiseras för att på bästa sätt möte behoven.

Undersökningar visar att andelen dagkirurgi kan öka. En ökad andel dagkirurgi är resurseffektivt och kan minska behovet av slutenvårdsplatser. Ett arbete ska påbörjas för att utveckla tydliga incitament för öka andelen dagkirurgi/dagvård.

Sedan 2009 drivs utvecklingsprojektet Aktiv hälsostyrning (AHS) med vårdcoacher.

Projektet fokuserar på att minska behovet av akutvård och öka livskvaliteten för särskilt vårdtunga och resurskrävande patienter. Vårdcoachen ger stöd, råd och koordinerar vård- och omsorgsinsatser via planerade telefonsamtal och är ett komplement till övrig vård och omsorg. Arbetssättet har provats med framgångsrikt resultat för behovsgrupperna mångbesökare på akutmottagning, vårdtunga

hjärtsviktspatienter, barn med astmatiska besvär samt personer med kronisk

obstruktiv lungsjukdom (KOL). Målsättningen är att utöka verksamheten och erbjuda vårdcoacher till fler vårdtunga patientgrupper.

Nya avtal inom vägburen ambulans trädde i kraft 1 februari 2012. För att säkerställa god utveckling och kvalitet inom den prehospitala vården har Stockholms Prehospitala Centrum (SPC) i uppdrag att ansvara för utveckling av medicinska riktlinjer, samverka med ambulansleverantörerna och deras ambulansläkare samt prioriterings- och dirigeringsfunktionen, vilket ska trygga den medicinska säkerheten i den prehospitala vården. En viktig del av detta i förbättringsarbetet är SPC arbete med systematik uppföljning kring avvikelsehantering och rapportering. Att utveckla fler olika

”snabbspår”, exempelvis direktintag på geriatriken, är en viktig utveckling av den prehospitala vården. Snabbspår ger patienterna en bättre och snabbare vård samtidigt som personalens kompetens kommer till bättre användning. Upphandlingen av prioriterings- och dirigeringstjänst beräknas vara klar under 2012 och nytt avtal starta i slutet av 2013. En viktig del av uppdraget är säkerställa patientsäkra bedömningar och dirigering av hög kvalitet. Stockholms ambulanshelikopter kommer även fortsättningsvis att kompletteras med ytterligare en helikopter under sommaren.

Jourläkarbilar infördes i hela Stockholms län under 2010. Under 2012 genomförs en ny upphandling som kommer att öka människors möjligheter att få läkarbedömningar i hemmet och särskilt prioriterade grupper är äldre och barn. I länets jourläkarbilar arbetar läkare som är specialister i allmänmedicin. Läkarna kallas hem till patienter via Vårdguiden på telefon när sjuksköterskorna där bedömer att det finns ett behov av en läkarbedömning i hemmet och patienten behöver inte åka in till en akutmottagning.

I samband med dödsfall är balsamering i vissa fall nödvändig bland annat på grund av dröjsmål i kylt utrymme eller av sanitära skäl inför begravning. Stockholms läns landsting kommer från 2013 införa en avgift vid balsamering av avlidna.