K ORTSIKTIGA MÅL

För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns fastställda kortsiktiga mål. De kortsiktiga målen har en tydlig koppling till respektive långsiktigt mål och visar på prioriterade områden vilka bedöms leda till måluppfyllnad under respektive långsiktigt mål.

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.

- Nöjda medborgare - Nöjda patienter

- Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken.

- Nöjda medborgare - Nöjda resenärer

En ekonomi i balans.

- En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning

- Stolta medarbetare - Hållbar miljö

Målen följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse och budgetmålet ska ställas i relation till uppnått värde året innan det år budgeten avser.

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården 4.3.1 Nöjda medborgare

Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts.

Nöjd medborgare inom vården mäts genom indikatorn:

Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka¹. 4.3.2 Nöjda patienter

Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. När landstingets kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts.

Nöjda patienter mäts genom indikatorn:

Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka.

4.3.3 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård

Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården.

Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården mäts genom indikatorn:

Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka.

4.3.4 Likvärdig behandling av alla invånare

Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt och att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell

1Vårdbarometern 2011. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? = 62 % Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? = 72 %

läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas

likvärdigt ska samtliga verksamheter analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k.

mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter.

Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv.

Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas.

Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering från

verksamheternas genomlysningar eller som uppmärksammas på annat sätt ska leda till åtgärder och uppföljning.

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 4.3.5 Nöjda medborgare

Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en

förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett mått på att rätt trafik uppnåtts.

Nöjd medborgare avseende kollektivtrafiken mäts genom indikatorn:

Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras².

4.3.6 Nöjda resenärer

Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken.

Nöjd resenär mäts genom indikatorn:

Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom ”Kunder i tid”³ En ekonomi i balans

4.3.7 En ledande tillväxtregion

Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010. Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva

2Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken var 53 procent 2011.

3Resultat 2011: SL, WÅAB, FtjV: 86, 87, respektive 93. Mål 2012: 91, 83 respektive 94.

storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen har sedan tidigare antagits av landstingsfullmäktige. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås.

Tillväxten i regionen mäts genom indikatorn:

Skatteunderlagets⁴ årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket.

4.3.8 God ekonomisk hushållning

Det tredje långsiktiga målet är att landstinget ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå detta över tid krävs en god ekonomisk hushållning. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige för att landstinget tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål ska nå det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning mäts genom följande fyra indikatorer:

Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls.

Finansiering: Ersättningsinvesteringar självfinansieras till 100 procent.

Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera övriga investeringar.

In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader.

4.3.9 Stolta medarbetare

Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg.

Stolta medarbetare följs upp med följande indikator:

Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka ⁵.

4Skatteunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Enligt Sveriges kommuner och Landsting, SKL, är prognosen för 2012 års skatteunderlagsutveckling i länet 4,3 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket då prognosen för riket är 3,2 procent.

5 Enligt SLLs Medarbetarenkät 2011 var medarbetarindex 75.

4.3.10 Hållbar miljö

Miljön påverkar invånarna, och därmed medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås. För miljöarbetet inom landstinget finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljöpolitiskt program 2012 – 2016. Enligt miljöprogrammet ska landstinget vara klimateffektivt och resurseffektivt samt bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete.

Hållbar miljö mäts genom indikatorn:

Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram.