Forskning och regional utveckling i världsklass

Stockholms skärgård är en världsunik tillgång som är värdefull för hela regionen.

Landstingets arbete ska fortsatt bidra till en god utveckling i skärgården, inte minst för de fastboende.

6.1.6 Forskning och regional utveckling i världsklass

Innovationer är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften och bidra till fler jobb och ökad välfärd. Den FoUU-strategi som beslutades år 2011 kommer att tjäna som grund för det forskningsarbetet som kommer att bedrivas i Stockholms läns landsting i framtiden. Förebyggande och hälsofrämjande forskning samt forskning om patientsäkerhet är prioriterade områden. Det framgångsrika samarbetet med Karolinska Institutet kommer att utvecklas med stöd av den nya strategin. Det ska finnas ett sammanhållet universitetssjukhus med FoUUverksamhet både i Solna och i Huddinge. Forskningen ska vara en integrerad del av verksamheten.

Samarbetsformerna ska fördjupas mellan landstinget och universiteten samt högskolorna i regionen. Ett exempel på ett sådant samarbete är det avtal som

etablerats med Kungliga Tekniska Högskolan kring medicinteknik och patientsäkerhet.

Detta samarbete förstärks ytterligare under 2013.

Även samarbetet med kommunerna kring FoUU frågor ska fördjupas. Det nära samarbetet med näringslivet fortsätter att utvecklas. För att Stockholmsregionen ska kunna utvecklas i framtiden och att forskningsresultat ska kunna omvandlas till

produkter/tjänster är det av avgörande betydelse med ett nära och gott samarbete med näringslivet. FoUU-arbetet ska öka inom områden som rör samverkan mellan

landstinget och den medicintekniska industrin och läkemedelsindustrin. Vidare

kommer möjligheterna för den kliniska forskning att bedrivas där patienterna befinner sig inom hela den landstingsfinansierade verksamheten oavsett driftsformer. Den medicinska utvecklingen medför att fler operationer kan göras i öppenvård. Även behandlingar och provtagningar kan göras utanför sjukhus. Det innebär att forskning och utbildning också måste bedrivas vid enheter som ligger utanför sjukhusen. På så sätt kan en bred och adekvat utbildning säkras.

Ersättningen för utbildningen ska utformas så att det stöder denna utveckling. I arbetet ligger även att säkerställa landstingets engagemang med att

vårdutbildningarna blir än mer ändamålsenliga och att därmed landstingets behov av välutbildad arbetskraft kan tillgodoses.

Kommande pensionsavgångar gör att fler ST-tjänster för läkare måste inrättas. Särskilt viktigt är det att fler tjänster inrättas inom exempelvis allmänmedicin, geriatrik,

psykiatri och patologi. Kompletterande utbildning bör införas för svenska

läkarstudenter som utbildats vid vissa utländska universitet. PTP-utbildningen för psykologer ska ses över. Specialistutbildningar för sjuksköterskor utökas. Inom Stockholms läns landsting finns nu fyra Akademiska Vårdcentraler. När dessa följts upp kommer fler att inrättas, även vid vårdcentraler som drivs av andra utförare.

Under 2013 genomförs även en satsning på forskning inom ambulanser och prehospitala vården i syfte att stärka forskningen även inom denna viktiga del av vårdkedjan. De forskningsinsatser som har skett vid Maria Ungdom fortsätter som planerat och följs upp. För att stärka hela regionens möjligheter att på sikt behålla och utveckla sin position inom forskning, högre utbildning och kunskapsutveckling krävs ytterligare kraftsamlingar och samarbeten såväl inom som utom länets gränser.

I en hårdnande internationell konkurrens är det viktigt att ta tillvara de möjligheter som samarbete mellan alla institutioner för forskning och högre utbildning i

exempelvis hela Mälardalen ger. Det kan också vara positivt att inkludera

representanter för näringsliv och industri för att ytterligare stärka utvecklingen inom högteknologiska klusterbildningar som exempelvis Informations- och

kommunikationsteknologi (IKT) och life science. Forskningen kan också bedrivas i särskilda forskningsnätverk.

Den regionala utvecklingen i stort går också utanför dagens länsgränser. I ett internationellt perspektiv växer den regionala nivåns betydelse. För att bejaka utvecklingen av Stockholmsregionen och Mälardalen, möta invånarnas berättigade förväntningar på god service och goda livsvillkor, och öka attraktiviteten för nya invånare, besökare och företag, behöver hinder för människor och näringsliv överbryggas.

Dagens och morgondagens medborgare är rörliga. Invånarna har redan, med hjälp av effektiva kommunikationer, börjat sin regionförstoring. Redan i dag sträcker sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknader långt utanför länsgränsen. Detta är positivt, men skapar också ett behov av mer utvecklade samarbeten inom trafik och kommunikation. Medborgarnas, företagens och den regionala utvecklingens krav ska mötas med flexibla samarbeten på de områden som behövs. Sådana samarbeten kan fördjupas och förgrenas utifrån föränderliga förutsättningar för vårt län och våra grannar. Mälardalen utgör tillsammans med Uppsala Stockholmsregionens naturliga samarbetsområde där vi i kraft av vår storlek stärker vår internationella profil och konkurrenskraft

6.1.6.1 Innovationer i sjukvården

I sjukvården finns både stor kunskap och kompetens, och Stockholmsregionen är världsledande på många områden inom sjukvården. Vi ska fortsätta sträva efter excellens. Sjukvården tillhör ett av de stora tillväxtområdena i vilket nya innovationer bidrar både till en hälsosammare befolkning och stora kommersiella möjligheter.

Kreativitet och initiativrikedom som finns bland landstingets anställda ska vårdas och uppmuntras. Landstingets egen organisation för innovationsutveckling, den relativt nyinrättade SLL innovation, har redan skördat framgångar. Satsningar på innovationer kommer att stärkas ytterligare. För att uppnå detta måste ett nära samarbete finnas med andra universitet och högskolor samt näringsliv.

6.1.6.2 Satsning på innovation, forskning och utveckling i Södertälje

Stockolms läns landsting kommer att göra en satsning på forskning, innovation och utveckling vid Södertälje sjukhus. Landstinget bedömer att satsningen bidrar till den återhämtningsförmåga som finns i Södertälje och därmed mildrar effekten av

AstraZenecas beslutade nedläggning.

6.1.6.3 Södertälje Sjukhus – Södra Stockholms utvecklingssjukhus Stockholms läns landsting kommer att, inom ramen för SLL Innovations beprövade och framgångsrika arbete, göra Södertälje sjukhus till en ”testbädd” för utveckling av tjänster, produkter, processer och organisatoriska lösningar. En grundförutsättning för satsningen är att små- och medelstora företag ska ges möjlighet att bli delaktiga i utvecklingen av innovationer för vård och omsorg i nära samspel med akademien.

Stockholms läns landsting satsar 9 miljoner kronor under perioden 2013-2015 för att SLL Innovation ska identifiera, testa och bygga upp innovationsprocesser vid

Södertälje sjukhus. I dessa processer hanteras produktutveckling av medarbetares idéer och stöd ges till entreprenörer och företag som önskar samverka med sjukvården.

För Södertälje sjukhus kommer satsningen få stor betydelse då SLL Innovation kan etablera innovationsprocesser inom sjukhuset för att grundlägga en ny

utvecklingsprofil för Södertälje sjukhus.

6.1.6.4 Patientnära forskning

En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del. Stockholms läns landsting ska ge stöd till forskning som inriktas på att kartlägga och styrka beläggen kring könsskillnader. Det är viktigt att ytterligare öka kunskapen om såväl omotiverade könsskillnader som motiverade men ouppfyllda behov av olika behandling beroende på kön. Det är också angeläget att stärka strukturerna kring de verktyg och metoder som behövs för att framgångsrikt kunna använda den vunna kunskapen.

En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, varför en ny modell för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser behöver utvecklas.

Förutsättningar att bedriva klinisk och patientnära forskning inom psykiatri, logopedi, geriatrik och sjukgymnastik, ska utvecklas. Det finns i dagsläget också behov av mer

patientnära forskning. Den viktigaste prioriteten kommer att vara patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig. Nya former för finansiering av den patientnära forskningen behöver utvecklas mellan stat, akademi och näringsliv och det är viktigt att landstinget är en aktiv part i den diskussionen..

Under 2013 kommer en ökad satsning på forskning om tandvård att ske. Ett annat viktigt område som ska prioriteras är att förbättra utveckling, utbildning och forskning kring multisjuka och äldre. Stockholms läns landstings forskning ska i allt högre grad koncentreras på patientnära forskning som snabbt kan implementeras i vården. Stödet till Centrum för Biovetenskaper ska därför successivt minska för att ge möjlighet att satsa på klinisk forskning. Det är av stor vikt att den akademiska kompetensen som finns på Södertörn behålls och förstärks, varför en ökad satsning sker på flera kliniska forskningsinstitutioner i området, bl. a. translationellt center och CTMH. Det är viktigt att Landstingsstyrelsen kan fatta självständiga beslut gällande vissa delar av bidragen till patientnära forskning.

6.1.6.5 Ledande inom Life science

Med framväxten av Stockholm Life, som är en samlad satsning på en vetenskapsstad i Solna och norra Stockholm, ges ytterligare förutsättningar för utvecklingen av life science, livsvetenskaper. Life Science är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen, som alla har olika

infallsvinklar på hälsa. Målsättningen är att Sverige ska vara internationellt ledande inom bland annat biomedicin och medicinteknik. Sveriges redan starka internationella position inom dessa områden ska stärkas ytterligare.

Forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge ska utvecklas. Det är en viktig motor för att utveckla Södertörn. Under 2013 fortsätter arbetet med att hitta kreativa sätt för landstinget att stödja forskningen på bästa sätt. Karolinska institutet ska fortsätta att utveckla och bedriva forskning vid såväl Karolinska

Universitetssjukhuset Huddinge, som Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Forskningsverksamheten ska vara väl integrerad mellan Karolinska

Universitetssjukhusets båda sajter; Stockholms läns landsting ska bidra till denna strävan bland annat genom att fortsätta satsningen på området kring Norra Station och Nya Karolinska Universitetssjukhuset. Samtidigt kommer samarbetet med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet och näringslivet att fördjupas.

Under 2012 ingick Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting en överenskommelse inom klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Fyra av våra vanligaste folksjukdomar utgör ett första steg i denna satsning. Det är av stor vikt att hela sjukvården oavsett driftsform inkluderas i arbetet. Genom nya arbetssätt ska fler patienter kunna delta i forskningsprojekt, vilket ger bättre möjligheter till forskning.

Ett annat viktigt steg är att göra patientdata och biobanker mer tillgängliga för forskning, utan att åsidosätta patienternas integritet. Detta viktiga samarbete ska förstärkas ytterligare under 2013.

Med forskningsinstitutionerna som bas kan också specialistutbildningar och handledning av sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal bedrivas som kombinerar hög teoretisk nivå och närhet till spetsforskning med möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning och yrkeserfarenhet. Utbildningen för läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker ska stärkas i Stockholms län.

Specialistutbildningar för sjuksköterskor ska utökas. Landstinget kommer under 2012 att fortsätta utöva tryck på regeringen att ta mer ansvar för de medicinska

utbildningarna i Stockholmsregionen.