Förebild

Genom att som utövande körledare vara en förebild, kunna förebilda, inta en

lyssnande attityd och vara förebildande utvecklas förmågor och verktyg i arbetet.

Vision, mål och förhållningssätt blir till en förutsättning för körens arbete framåt

och samordnas utifrån körledarens förmågor, arbetssätt och tillgången till olika

verktyg. Vision, mål och förhållningssätt är något som också speglas i körledarens

sätt att fungera som förebild, förebilda för kören och på olika sätt ha förebildande

som ett arbetssätt för körens gemensamma kultur. Körledarens personlighet är en

viktig faktor i utövande av körledning vilket kan observeras i de många olika

verktyg och arbetssätt som framkommer i denna analys. Körledning, objektet för

denna studie, mynnar ut i en mängd synliga handlingar och aktiviteter i samspelet

Verktyg i körledarpraktiken

med kören. Verktygen utgör ett kontinuerligt syfte att vara medierande för

körsången, och transformeringen och medieringen pågår i körverksamhetens

musikaliska lärande. Olika verktyg framträder som viktiga på olika sätt i det

förebildande arbetssättet. Studien visar att pianot är ett viktigt verktyg i musikaliskt

förebildande, där dels frasering visas, dels tonhöjd och olika stämmor övas, dels

karaktären på musikstycke och stil förebildas och tränas.

P: Förebildande, vad säger du om det? […] Var kommer det verktyget ifrån?

B: […] på ett ställe vet jag att jag fick kritik för att jag inte spelade som jag

instruerade utan jag spelade mycket starkare, för att man gör gärna det, man

kanske är lite stressad, ljudvolymen börjar bli lite stimmig och så där och då

spelar man kanske lite hårdare på pianot […] Jag använder ofta pianot för att

förstärka melodiutlärandet och då fick jag kritik för att jag spelade på ett sätt

som jag inte ville att de skulle sjunga och det var ganska påtagligt och försöka

tänka på och det har jag verkligen tagit med mig att tänka på. Sedan hamnar

man säkert i den fällan då och då. Alltså jag måste ju ha fraser när jag spelar.

Det är lite roligt för att med rösten kunde jag täcka över mitt tillstånd kanske,

men när det kommer till pianot så hördes det igenom. Det var lite intressant,

att man inte tänkte på det. Det var antagligen under praktiken, där studeras

man under 40 minuter i sträck i flera veckor i rad av personer med erfarenhet.

Det som är bra med dom handledarna man har på praktiken, det är ju

musiklärare ute på skolan. De får ju med jämna mellanrum, det är ofta samma

återkommande som tar sig an studenter och då ser de ju väldigt olika får

väldigt olika studenter. De väljer ju inte vilka de vill ha. (Enskilda eftersamtal,

Beatrice, 131205, s. 4)

Beatrice beskriver i sitt uttalande pianots vikt i körledarpraktiken, något som

förmedlas redan under utbildningstiden, att det hörs igenom allt och därmed blir ett

kraftfullt verktyg att förebilda med i repetitionen. Hon berättar också om hur viktigt

det är att föregå med gott exempel för att i språkbruket vara en förebild och välja

hur hon/han kommunicerar i själva körrepetitionen, om vad som ska utföras, rikta

fokus och koncentration på och tränas. Därför väljs negationer med så kallade

’inte’-meningar medvetet bort. I stället för användande av uttryck som: titta inte där, sjung

inte så, används istället uttryck som: titta här, sjung så här (redovisat i kap. 5).

Körledaren använder medvetet fokus och koncentration i sitt språkbruk riktat

till det som ska utföras och förbättras i den musikaliska praktiken och undviker

därmed att instruera hur koristerna inte ska göra.

Kroppsspråket hos körledaren och mellan körledaren och koristerna är subtilt.

Kroppslig hållning sker på ett för körledaren mer eller mindre medvetet plan och

sker i den situerade praktiken där koristerna hela tiden kan se och lägga märke till

körledarens förhållningssätt och/i samspel med gruppen.

P: … tar ner hakan eller… redan där signalerar du nånting utan att du behöver

säga nånting … läsare i gruppen hela tiden…

A: Absolut.

P: Kroppsspråksmötet som är så subtilt.

A: Det är mycket subtilt. […] medvetna förebilder, omedvetna förebilder, sätt

att visa hur man mår idag och hur det påverkar gruppen. (Enskilda eftersamtal,

Anna, 140117, s. 10)

En ständig ström av sändare-mottagare-handlingar pågår och påverkar samspelet

genom att körledaren visar själv, gör och därmed påverkar gruppen som läser av och

gör efter. Korister tar efter en körledare och den aktivitet som pågår, exempelvis

tonbildningsövningar som transformeras och medieras i det som pågår i repetitionen

med barn och unga.

Jag försöker att lära […] att ge korta instruktioner och jag har väl helt enkelt

märkt att jag tycker att det fungerar bäst… att koncentrera instruktionerna. Så

att… och jag säger ofta det till […] att barnen är utsatta för så oerhört mycket

prat och tjat och vi har ju musiken som vårt redskap och det är vårt, själva

sången, det är vår möjlighet att nå direkt fram till dem. Och slipper en massa

prat och tjat. (Enskilda eftersamtal, Anna, 140117, s. 10)

Musicerandet i sig självt utgör ett starkt verktyg att nå fram till varandra mer direkt

utan onödigt prat. Anna påpekar ovan att i urvalet av vad vi musicerar finns ett

budskap om vad körledaren värnar om. I den direkta körövningssituationen kan

korta instruktioner och kommandon förmedla och stå i nära relation med det

klingande resultatet i ett arbetssätt som koncentrerade uttryck. Beatrice uttrycker

(kap.5) att hon ”hittat olika trix” för textinlärning. Med trix menar körledaren att rita

och förstärka med rörelser vilket blir till tekniker och metoder för textinlärning och

kontakt med språket i förebildandet i inlärningsprocessen. Barn är snabba på att

härma, men det kan ta tid innan de innehållsligt förstår och kan förhålla sig till

texter. Körledarens arbetssätt med kontinuerligt historieberättande kompletteras av

bilder som förstärker innehåll av sångernas betydelser och utgör exempelvis en del

av minnesträningen. Bildminne är ett sätt att förmedla och lära sig texter.

Fysiska verktyg, i form av exempelvis penna och tavla, får egenskaper som

förmedlar körledarens intentioner. Kulturella verktyg ges psykologiska aspekter,

innebörd och betydelser i körledarpraktiken med utgångspunkt i körledarens

förmåga att i sammanhanget använda historieberättande i ett transformerande

(omvandla, omforma) syfte att överföra musikalisk intention via bilder,

associationer, berättelser och symboler. Bilden, associationen och symbolen

förändrar, förstärker och i samma stund får det använda kulturella verktyget en

förmedlingsaspekt och arbetssättet med historieberättande övergår till att vara

medierande verktyg i sammanhanget.

Verktyg i körledarpraktiken

In document Medierande verktyg i körledarpraktik: en studie av arbetssätt och handling i körledning med barn och unga (Page 162-165)