Rekrytering och tillväxt för körverksamhet

Barn och unga tar efter, lär snabbt av varandra och i körverksamhet är också äldre

korister förebilder och utgör en aspekt av rekrytering och tillväxt, där korister får

möjlighet att växa in körverksamheten. I studien talar de medverkande körledarna

om vikten av att som litet barn få möjlighet att sjunga, sjunga i grupp, vara en del i

körverksamhet och se upp till andra barn, äldre barn och unga i kör. Körledarna

menar att det är svårt, en utmaning, att som körledare ha en fristående kör för

ungdomar enbart i en åldersgrupp.

Får man in nya ungar i en gammal grupp så nappar de ju fortare. (Enskilda

samtal, Desirée, 131212, s. 5)

Barn och unga i kör behöver finnas i ett sammanhang där de också kan se upp till

varandra, vara förebilder för varandra och spegla varandra och det de gemensamt

arbetar för. Detta förekommer i skolor som har musikklasser och inom kyrkans

körverksamhet. Där finns körverksamhet på olika nivåer, olika åldrar och i olika

former av körtrappor där korister kan delta och växa in i körverksamhet och

körtraditioner. För tillväxt och rekrytering spelar både gruppen och ledaren roll för

den enskilda sångaren, utifrån en stark körsångstradition av härmning, förebildande

och förebilder i en situerad, social och kulturell praktik. Vid en av arbetsplatserna i

denna studie har det till helt nyligen inte funnits körsång för barn och unga så länge

men numera finns det.

D: Jag hade ju sång (som huvudinstrument) och jag hade ju inga sångelever

så detta var ju sångelever […] Då började jag med några stycken sångelever

och sen så ville jag börja […] med barnkör och göra nånting annat, för att det

klagades ju på att det inte fanns några barnkörer på kulturskolan. Det fanns

inget. Vi hade ingen kör.

P: Och detta var då 2005 omkring?

D: Ja, det kan nog vara nåt sånt.

P: 2005 fanns det inga barnkörer här?

D: Nej.

P: Och det gör det ju nu. Så då har det ju hänt mycket på de här åren.

D: Det har hänt jättemycket. (Enskilda samtal, Desirée, 131212, s. 19-21)

Desirée fortsätter sin beskrivning om framväxandet av körsång för barn och unga:

D: Ja och så just efter […] kommer dom när vi har öppet hus, […] så har de

ofta tröjorna på sig och säger att vi har sjungit i tvåornas kör och vi vill

fortsätta sjunga.

P: Och då rullar dom här vidare, de barnen som har intresse, i verksamheten,

i kulturskolan.

D: Mm.

P: Men alltså det var ju precis det som var visionen som jag minns den, nu när

du berättar detta så, då har det ju hänt jättemycket.

D: Ja det har det verkligen gjort. (Enskilda eftersamtal, Desirée, 131212, s.

19-21)

Ett sammanhang skapas för en grupp och tillväxt och rekrytering bland barn och

unga möjliggörs. Tillväxt i olika åldrar kan utgöras av gemensamma upplevelser

och deltagande i konserter, projekt där ”körtröjan” ger betydelse åt barnens

verksamhet som identitetsmarkör, en potential för identitetsskapande, och

samhörighet genom körsång tillsammans med andra barn och olika vuxna.

6.4.1 Förebilder och tillväxt

Det finns olika aspekter av förebilder för korister och hur det kan komma att påverka

körverksamhetens traditioner och tillväxt. En iakttagelse i denna studie är att det är

få pojkar som sjunger i kör. Hos Anna och Desirée är det några enstaka pojkar och

hos Carl finns inga pojkar. Hos Beatrice är det blandat pojkar och flickor vilket har

att göra med att den skolan satsat på körsång för alla barn i klassen. Konsekvensen

av att välja ut barn och unga i körsång kan bli en obalanserad könsfördelning och

Verktyg i körledarpraktiken

ett mindre antal sjungande pojkar, om inte särskild omtanke och riktat arbete ges

just detta fenomen. Hit hör på vilka grunder körsång erbjuds och att pojkar såväl

som flickor erbjuds förebilder i kör. En aspekt rör barn som väljs ut till

körverksamhet med utgångspunkt i vilken röstkvalité de har för stunden och vad det

kan komma att få för konsekvenser. En annan aspekt är att det finns inget i denna

studie som talar för att barn måste ha en speciell röstförmåga för att växa in i och

bli en del av körsång, däremot talar istället samspelet i körsång för en viktig

utvecklingsaspekt på ett allmänmänskligt plan. Samspelet mellan människor är av

stor betydelse för individens utveckling. Identitetsskapande är en viktig aspekt för

tillväxt genom förebildande, olika förebilder, med utgångspunkt i de förebilder barn,

unga och vuxna är för varandra. En aspekt av identitetsskapande genom körsång är

vikten av närvaro av andra körsångare som sjungit längre än den enskilda koristen.

Exempelvis hur barn som går i sexan, sjuan, åttan och nian ser åttorna och niorna

som förebilder.

A: Inom kyrkor där finns det en körtrappa, eller musikklasser där man går från

trean till nian där har vi förebilderna. Där fattar de att vi är på väg dit och när

jag har blivit så stor så får jag vara med på det och det och det va´, då kan jag

så och så mycket. En lösryckt kör med bara sjätte-, sjundeklassare, det är en

mycket större svårighet. (Enskilda eftersamtal, Anna, 140117, s. 16)

Förebildande och förebilder får en aspekt av att gynna vi-känsla i byggande av

grupptillhörighet.

B: Just att de alltid önskade sånger som vi hade sjungit. Det kom aldrig en

annan sång, aldrig en och det är ju så konstigt. Det brukar alltid vara nån som

önskar nån sån här dänga på radio eller någon annan sång […] de önskade

bara från vårt sångbibliotek, för de refererade sång till det vi gjorde […] ja det

är ju verkligen så att de köpte det med hull och hår. (Enskilda eftersamtal,

Beatrice, 131205, s. 9)

En vi-känsla uppstår utifrån gemensamma sånger inom ramen för denna

körledarpraktik. En gemensam sångskatt arbetar samman en grupp successivt.

6.4.2 Tävlingsmoment

Det förekommer tävlingsmoment i körverksamhet med barn och unga. Det verkar

enligt körledarna finnas en lust bland barn i kör att vilja tävla och göra körsång till

något av en ”sport” och utmaning. Hur detta går till visar sig i verksamheten också

när körledarna själva beskriver. I körledarpraktiken med barn och unga krävs en

total närvaro och vara med i rummet hela tiden. En utgångspunkt är att fånga upp

barnen där de befinner sig i det kontinuerliga arbetet. Om detta talar körledarna och

menar att ”det dyker upp saker hela tiden”. Det kan ibland vara svårt att få ner

volymen hos de pratglada barnen och att då ta till ”listan” och säga till dem ”idag

hinner vi på en halvtimme?”. Körledaren testar att skriva en lista med sånger på

tavlan och det i sig skapar koncentration och lust framåt. Detta tycker barnen är

roligt, de sjunger ”fantastiskt fint” och utmanar sig själva just då. Desirée berättar

om detta ur ett sammanhang:

[…] trots att vi är två stycken så är det jättesvårt att liksom få tyst på dem,

men när de sjunger så sjunger de fantastiskt fint. Så att vissa gånger så har jag

testat att bara skriva lista … och så har jag sagt till dem ”idag så ska vi se hur

många vi hinner och så tar jag tiden på en halvtimme, hur många sånger hinner

vi på en halvtimme”. Ja och det tycker dom ju är jättekul va. (Enskilda

eftersamtal, Desirée, 131212, s. 15)

Från en observation återfinns följande anteckning som knyter an till ovanstående:

P ant.: D: […] Å så gäller det att man försöker hålla sin melodi.

Barnet: Som en tävling?

D: som en tävling. (Observation av Desirée, 100304)

Här framgår att barnen/barnet tycker om utmaningar och verkar tycka om just detta

att göra sport av körsången som då blir till en utmaning. Då blir det också plötsligt

lugn och koncentration, vilket kan vara ett sätt att bryta en miljö som blivit alltför

pratig och ofokuserad, för att göra något barnen tycker om att göra tillsammans; att

sjunga tillsammans. Ett utgångsläge för körledaren är att barn vill sjunga.

6.4.3 Känsla av sammanhang

I körledarpraktiken är känslan av ett socialt sammanhang viktigt. Sammanhanget

utgör en del av körsångsverksamheten. Vilken nivå en kör befinner sig på beror i

denna studie på hur länge var och en i kören har sjungit i kör. Låg nivå betyder i

detta sammanhang liten eller ingen erfarenhet av körsång. I kör med barn och unga

behövs olika kunskapsnivåer sångarna emellan i en och samma kör, dels för att

barnen ska kunna se upp till varandra och på det sättet vara en del i det musikaliska

lärandet i ett socialt sammanhang, dels för att kunna sätta egna mål för vart den

enskilda sångaren vill rikta och fokusera sin körsång. Det handlar för körledaren om

att ha tillgång till många olika verktyg i arbetssätten, för att, genom sitt

förhållningssätt, kunna skapa möjligheter för körsångare, att bli och vara en förebild

för andra.

Jag hoppas verkligen att hon ska kunna hitta nåt sätt att få dom att stanna

längre tid va, för annars får vi aldrig den där trappan där det finns flickor i

både sexan, sjuan, åttan, nian, där åttorna och niorna är förebilden för de nya

sexorna. […] Man kan inte ha ett gäng med bara sexorna. […] Barnen är inte

uthålliga alltså. De ser inte något längre mål, barnen själva ser bara korta mål.

Verktyg i körledarpraktiken

[…] En lösryckt kör med bara sjätte-, sjundeklassare, det är en mycket större

svårighet. (Enskilda eftersamtal, Anna, 140117, s. 16)

Sammanhang, kontinuitet, mål och koncentrationsträning framstår som viktiga

aspekter i körledarpraktiken.

6.4.4 Sammanfattning rekrytering och tillväxt i körledarpraktiken

Rekrytering och tillväxt i kör med barn och unga visar på förebilder som en

framträdande aspekt som möjliggör ett växande in i och deltagande i körverksamhet.

Barn tycker om att sjunga, ser upp till varandra och till körledaren. Genom tre

faktorer som förebild, tävlingsmoment och känsla av sammanhang, finns och växer

känslan av samhörighet som skapar möjlighet för det musikaliska lärandet med

utgångspunkt i en social, situerad praktik. För 10 år sedan fanns inte körverksamhet

för barn och unga i den kulturskola där körledare Carl och Desirée idag arbetar. Det

finns det numera och vägen till den verksamhet som finns idag har gått genom de

satsningar kulturskolan startat för att möta barn och unga i 7-8-årsåldern från olika

bostadsområden/stadsdelar. Idag finns kör för barn och unga i verksamheten och

ringarna av kör med barn och unga har fått som konsekvens att en del barn vill

fortsätta och söker sig vidare till körverksamheten i Kulturskolan. Verksamheten i

kulturskolan betyder dels att alla barn med olika bakgrunder får möta sin egen röst

i barnkörsverksamhet under år 2 i grundskolan, dels att den intention som

barnkörsrekryteringsprojektet denna studie initialt följt (där datainsamlingen är

gjord) har fått en fortsättning och breddning för alla barn i år 2 i den stad där

verksamheten pågår. Det vill säga körledare A, B, C och D bidrar på olika sätt till

barns och ungas möjligheter till sång i kör, i en förväntad vision om att bygga en

körtrappa, körverksamhet, i ett gemensamt geografiskt område där olika nivåer, i

bemärkelsen olika lång erfarenhet av att sjunga i kör för barn och unga, för körer

successivt möjliggörs.

In document Medierande verktyg i körledarpraktik: en studie av arbetssätt och handling i körledning med barn och unga (Page 169-173)