Det förekommer könsskillnader i tillgång till hjälpmedel Flera studier visar att det förekommer skillnader mellan könen i Flera studier visar att det förekommer skillnader mellan könen i

till-gång till hjälpmedel. I Socialstyrelsens kartläggning40 av hjälpmedels-förskrivning i relation till ålder och kön fann man att 61 procent av pojkar i åldern 0–17 år fått förskrivna hjälpmedel, medan motsvar-ande siffra för flickor var 39 procent. Att motsvar-andelen pojkar var högre än andelen flickor gäller för alla landsting som besvarat kartläggningen.

37 Hjälpmedelsinstitutet (2014). Förflyttnings- och kognitionshjälpmedel – metodbeskrivning, statistik.

38 Hjälpmedelsinstitutet (2009). Statistik om hjälpmedel – En översikt av nationella under-sökningar 2009.

39 Hörselskadades riksförbund (2014). Hörselskadade och hörselvård i siffror.

40 Socialstyrelsen (2016). Hjälpmedel i kommuner och landsting – En nationell kartläggning av regler, avgifter, tillgång och förskrivning.

SOU 2017:43 Kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen i Sverige

I åldersgrupperna 18–64 år och 65 år och äldre är förhållandet det omvända. För dessa grupper är det större andel kvinnor som har tillgång till hjälpmedel än män. Detta mönster gäller för alla land-sting med undantag för ett. Störst skillnad mellan könen i andel förskrivna hjälpmedel finns i åldersgruppen 65 år och äldre. I en jämförelse mellan olika hjälpmedelsområden fann man att antalet hjälpmedel som förskrevs till kvinnor respektive män skilde sig åt beroende på hjälpmedelsområde. För medicinsk behandling, person-lig vård och skydd samt förflyttning var det en större andel kvinnor som fick hjälpmedel. Däremot fanns en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män i antalet förskrivna hjälpmedel för kom-munikation och information.

Nedan redovisas tillgängliga uppgifter uppdelat per hjälpmedels-område.

Hjälpmedel för förflyttning

Ungefär 150 000 personer i Sverige är rullstolsanvändare41. Av dessa är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Könsfördelningen skiljer sig något åt beroende på ålder. Kvinnliga rullstolsanvändare är i majoritet särskilt i de högre åldrarna.

Även resultat från Statistiska centralbyrån (ULF/SILC)42 visar att fler kvinnor än män över 65 år (andel 18,8 respektive 13,2) an-vänder hjälpmedel för att förflytta sig.

När det gäller eldrivna rullstolar ser det lite annorlunda ut. En högre andel män har sådana i nästan alla åldersgrupper43.

41 Hjälpmedelsinstitutet (2014). Förflyttnings- och kognitionshjälpmedel – metodbeskrivning statistik.

42 Statistiska centralbyrån (2016). Undersökningarna av levnadsförhållandena ULF/SILC, personer 18 år eller äldre.

43 Hjälpmedelsinstitutet (2010). Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition – Inköpskostnader och förskrivningar.

Kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen i Sverige SOU 2017:43

128

Ortopedtekniska hjälpmedel

Även inom området ortopedtekniska hjälpmedel finns redovisade könsskillnader. Då HI undersökte kostnader och antal levererade ortopedtekniska hjälpmedel44 framkom att i de elva landsting som lämnat underlag hade 135 622 personer levererats ett nytt orto-pedtekniskt hjälpmedel,45 varav 56 procent kvinnor. Könsfördel-ningen var likartad i alla de aktuella landstingen.

Uppgifterna stämmer väl överens med statistik från Stockholms läns landsting.46 Totalt förskrevs under perioden juni 2015 till maj 2016 81 751 hjälpmedel till 52 301 personer. Fördelningen av för-skrivna hjälpmedel mellan kvinnor och män var även i detta urval 56 respektive 44 procent. Män fick marginellt fler hjälpmedel för-skrivna per person (1,5 hjälpmedel per kvinna och 1,6 hjälpmedel per man) och män fick i genomsnitt hjälpmedel förskrivna för drygt 1 000 kronor mer än vad kvinnor fick (cirka 3 700 kronor per kvinna och cirka 4 800 kronor per man).

Kognitiva hjälpmedel

Samma mönster kan utläsas för kognitiva hjälpmedel. Resultaten från en enkät som HI genomfört visar att 48 procent av de under-sökta hjälpmedlen förskrevs till kvinnor medan 42 procent förskrevs till män (för den resterande andelen har inte angivitis om de för-skrevs till kvinnor eller män)47.

Även för barn finns rapporterade skillnader mellan könen i antalet förskrivna kognitiva hjälpmedel. Av de undersökta kognitiva hjälp-medlen förskrevs 34 procent till flickor och 62 procent till pojkar (för 6 procent av hjälpmedlen har inte kön angivits).

Vidare visar en kartläggning från Centrum för Hjälpmedel i region Örebro län48 att äldre får dyrare kognitiva hjälpmedel än yngre, äldre

44 Hjälpmedelsinstitutet (2011). Kostnader och levererade hjälpmedel inom ortopedteknisk verksamhet 2009.

45 Sex av landstingen redovisade könsuppdelning.

46 Statistik av förskrivna ortopedtekniska hjälpmedel under perioden 1 juni 2015 till 31 maj 2016 (inkom hjälpmedelsutredningen 2016-07-04).

47 Hjälpmedelsinstitutet (2012). Kognitiva hjälpmedel – Nationell uppföljning av hjälpmedels-försörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

48 Region Örebro län – Centrum för hjälpmedel (2015). Jämställda hjälpmedel – Kartlägg-ning av hjälpmedel i relation till kön, bostadsort och ålder.

SOU 2017:43 Kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen i Sverige

kvinnor får fler hjälpmedel än äldre män samt att pojkar får fler hjälpmedel än flickor inom alla inkluderade hjälpmedelsområden (ISO-kodsgrupper: kognition, alternativ och kompletterande kom-munikation, talflytshjälpmedel, styrsätt och läs och skriv).

Synhjälpmedel

Enligt en kartläggning av antalet personer per 100 000 invånare som fått insats vid syncentral under 2006 är det fler kvinnor än män som fått sådan insats49. Detta gäller i alla landsting som lämnat upp-gifter. I uppgifter från undersökningarna av levnadsförhållandena (ULF/SILC) från SCB50 framkommer också att fler kvinnor än män som är 65 år eller äldre och använder synhjälpmedel (andel 6,5 respektive 3,6).

Hörselhjälpmedel

Hörselområdet är det hjälpmedelsområde där det redovisas minst könsskillnader. SCB:s årliga undersökning av levnadsförhållandena (ULF)51 visar att andelen män över 16 år som använder hörapparat är 5,6 och andelen kvinnor över 16 år som använder hörapparat är 4,2. För dem över 65 år är det fler män än kvinnor som använder hörapparat (andel 12,2 respektive 20,3), men även andelen män över 65 år som har nedsatt hörsel är större än andelen kvinnor (andel 32,7 respektive 45,8).

HRF tar också regelbundet fram statistik om svensk hörselvård. I rapporten från 201452 finns ingen könsuppdelad statistik. Andra uppgifter från HRF som utredningen tagit del av tyder på en relativt jämn könsfördelning när det gäller hörapparater.

49 Hjälpmedelsinstitutet (2009). Statistik om hjälpmedel – En översikt av nationella under-sökningar 2009.

50 Statistiska centralbyrån (2016). Undersökningarna av levnadsförhållanden ULF/SILC, personer 18 år eller äldre.

51 a.a.

Kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen i Sverige SOU 2017:43

130