Kompetensförsörjning

8.1 Inledning

En fungerande kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården är en förutsättning för en god, patientcentrerad och jämlik vård över hela landet. På samma sätt är det en förutsättning för att skolan ska kunna möta behoven hos elever med funktionsnedsättning. En hög kompetens hos inblandade professioner är avgörande för att sam-hällets tillhandahållande av hjälpmedel ska hålla god kvalitet.

I utredningens uppdrag ingår att kartlägga hur kompetensför-sörjningen för relevanta yrkesgrupper ser ut samt att analysera om kompetensen gällande hjälpmedel hos förskrivare och andra rele-vanta yrkesgrupper är adekvat och tillräcklig.

Kompetensförsörjningen i fråga om förskrivare, vård- och om-sorgspersonal samt personal som arbetar i skolan har därför analy-serats. Analysen bygger på Statistiska centralbyråns (SCB) prognoser, huvudmännens bedömningar samt Socialstyrelsens och yrkesför-bundens kompetenskartläggningar.

I avsnitt 8.2 redovisas fakta om kompetensförsörjningen i fråga om förskrivare av hjälpmedel. I avsnitt 8.3 behandlas kompetensen hos förskrivare och i avsnitt 8.4 kompetensen hos vård- och om-sorgspersonal. Därefter behandlas kompetensen på skolans område (avsnitt 8.5). Slutligen presenteras utredningens analys och slut-satser (avsnitt 8.6).

Kompetensförsörjning SOU 2017:43

198

8.2 Efterfrågan på förskrivare ökar mer än tillgången

I 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), förkortad PSL, anges de 21 yrken som i dag är legitimationsyrken inom hälso- och sjuk-vården. Vad som krävs för legitimation inom respektive yrke anges också.1 Enligt 4 kap. 10 § PSL prövas ansökningar om legitimation av Socialstyrelsen. Beteckningen legitimerad får enligt 6 kap. 3 § PSL användas endast av den som fått legitimation.

Legitimerade yrkesgrupper som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, audionomer, logopeder, distriktssköterskor, sjuksköterskor, optiker, ortopedingenjörer, dietister och läkare förskriver hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. Det finns även förskrivargrupper som inte är legitimerade, såsom synpedagoger, uroterapeuter och lymf-terapeuter. Dessa är dock ofta legitimerade via sin grundutbildning.

Yrkesgruppernas storlek skiljer sig åt, liksom hur mycket de arbetar med förskrivning av hjälpmedel. Grupper som förskriver hjälpmedel i hög omfattning är arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Arbetsterapeuten bedömer hur personer med skada eller sjuk-dom har förmåga och förutsättningar att utföra dagliga aktiviteter i samspel med förhållanden i omgivningen. Åtgärderna bygger på resultatet av bedömningen och syftar till att personen ska bli del-aktig i de dagliga aktiviteterna och på så sätt uppnå hälsa och välbe-finnande. En viktig del i arbetsterapeutens arbete är att prova ut och anpassa olika tekniska hjälpmedel som kan underlätta tillvaron för patienten. Arbetsterapeuten arbetar med patienten individuellt eller i grupp. Ofta sker arbetet i team med andra yrkesgrupper, så som fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor, logopeder och läkare (se prop. 2012/13:175 s. 74).

Sjukgymnastisk behandling inriktas mot funktionsnedsättningar i andnings- och cirkulationssystemet och i neuromuskuloskelettala system samt mot psykiska och psykosomatiska problem. De största målgrupperna som fysioterapeuter (tidigare sjukgymnast) behandlar inom hälso- och sjukvården är personer med hjärt- och kärlsjuk-domar, lungsjukkärlsjuk-domar, neurologiska, psykiska och reumatologiska sjukdomar samt tumörsjukdomar. Det hälsofrämjande arbetet inne-fattar folkhälsoarbete i vid mening, både inom och utom hälso- och

1 Fram till den 1 januari 2011, då PSL trädde ikraft, fanns motsvarande regler i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

SOU 2017:43 Kompetensförsörjning

sjukvården, som t.ex. undervisning rörande hälso- och levnadsvanor i skola, arbete och fritid, undervisning i kropps- och rörelsemedvet-ande samt om fysisk aktivitet och motion (se prop. 2012/13:175 s. 69).

I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dvs. examens-ordningen, anges arbetsterapeutexamen och fysioterapeutexamen bland olika yrkesexamina.

Andra stora grupper som förskriver hjälpmedel är logopeder och audionomer. Läkare och sjuksköterskor förskriver hjälpmedel mer sällan.

Tillgången på de legitimerade yrkeskategorier som förskriver hjälpmedel har i förhållande till befolkningen i övrigt ökat över tid mellan åren 2007 till 2014 (Se tabell 8.1). När det gäller de grupper som förskriver hjälpmedel i hög omfattning kan nämnas att tillgången till logopeder ökat med 50,3 procent, audionomer med 20,6 procent, arbetsterapeuter med 9,6 procent och fysioterapeuter med 3,1 pro-cent per 100 000 invånare.

Att tillgången till legitimerad personal i förhållande till befolk-ningen ökar är en trend som gäller även för andra yrken inom hälso- och sjukvården2. Trots detta ökar efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal generellt.

2 Socialstyrelsen (2015). Nationella planeringsstödet 2016 – Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

Tabell 8.1 Antal legitimerade i yrkesverksam ålder (under 65 år) per 100 000 den sista december 2007 till 2014

Arbets-terapeut Audio-nom Dietist Fysio-terapeut

Logoped Läkare Ortoped -ingenjör Sjuk-sköterska 2007 114,1 10,2 11,7 179,9 14,5 428,6 4,2 1 470,7 2008 117,0 10,5 12,8 182,2 15,3 441,6 4,4 1 492,9 2009 117,3 10,9 13,6 180,6 16,3 441,2 4,5 1 468,3 2010 119,2 11,2 14,5 180,7 17,0 445,3 4,5 1 465,6 2011 120,6 11,4 15,2 181,1 18,2 449,9 4,6 1 466,4 2012 121,7 11,6 15,9 181,3 18,7 153,8 4,7 1 458,7 2013 121,9 11,8 16,7 181,6 20,0 458,2 4,8 1 448,3 2014 125,1 12,3 18,1 185,5 21,8 471,8 4,9 1 464,8 Källa: Socialstyrelsen (2015). Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 & SCB (2016)

Kompetensförsörjning SOU 2017:43

200

De största yrkesgrupperna som förskriver hjälpmedel är som nämnts arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Yrkesförbunden konstaterar att efterfrågan på både arbetsterapeuter och fysioterapeuter tycks öka mer än tillgången. I Arbetsförmedlingens framtidsutsikter för yrken 20163 har både arbetsterapeuter och fysioterapeuter goda möjligheter till arbete det närmaste året. I ett lite längre perspektiv, på fem och tio års sikt, bedömer Arbetsförmedlingen att det för arbetsterapeuter kommer vara goda möjligheter till arbete. För fysio-terapeuter väntas arbetsmarknaden vara i balans.

År 2012 fanns det cirka 10 100 förvärvsarbetande med en arbets-terapeututbildning och cirka 13 000 förvärvsarbetande med en sjuk-gymnastutbildning4. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbets-kraftsbarometern 2014 rådde vid den tidpunkten relativ balans för nyutexaminerade arbetsterapeuter och en god tillgång på nyutexa-minerade sjukgymnaster.

Antalet nya studenter på programmet mot arbetsterapeut-examen beräknas till cirka 530 per år fram till 2035. Under samma period beräknas examensfrekvensen för kvinnor till 73 procent och för män till 56 procent. Tillsammans ger detta på sikt cirka 370 ny-utexaminerade arbetsterapeuter per år. Antalet nya studenter på programmet mot fysioterapeutexamen (tidigare sjukgymnastexamen) beräknas till cirka 670 per år fram till 2035. Under samma period beräknas examensfrekvensen för kvinnor till 81 procent och för män till 72 procent. Tillsammans ger detta på sikt cirka 520 nyut-examinerade fysioterapeuter per år.

För både arbetsterapeuter och fysioterapeuter gäller att hälften av dem som är i arbetskraften i dag är 45 år eller äldre. Det innebär att pensionsavgångarna förväntas bli medelstora fram till 2035. Då examinationen är större än de förväntade pensionsavgångarna, beräknas tillgången på utbildade arbetsterapeuter och fysiotera-peuter öka med nära 15 procent fram till 2035. Samtidigt beräknas efterfrågan på utbildade arbetsterapeuter samt fysioterapeuter öka med cirka 30 procent fram till 2035.5

3 Arbetsförmedlingen (2016). Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick.

4 Statistiska centralbyrån (2014). Trender och prognoser 2014 – befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på 2035.