Förslag på fortsatt forskning

Jag hade gärna sett mer forskning kring det Nilsson Folk (2014) tar upp om SVA-elever och nyanländas första tid i det svenska skolsystemet. Nilsson Folk (2014) anser att det finns för lite forskning både internationellt och nationella om SVA-elevers första tid i det svenska skolsystemet. Nilholm (2021) beskriver hur den aktuella forskningen som finns idag endast fokuserar på elever i svårigheter och deras svårigheter att bli inkluderade i det ordinarie klassrummet. Nilholm (2021) anser att mer forskning kring inkludering i det ordinarie klassrummet bör göras sett till alla elevers behov. Ett annat perspektiv som jag anser vore intressant att undersöka skulle vara SVA-eleverna syn på förberedelseklass och direktintegrering i ordinarie klass. Detta skulle kunna utmynna i material som nuvarande skolor och lärare kan ta del av och uppdatera samt utveckla sitt val i skolorganisationen.

33

Referenser

Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2021). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (3. uppl). Studentlitteratur.

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (2. uppl). Liber.

Andreasson, J. & Johansson, T. (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning.

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. TPB.

Bunar, N. (2014). Nyanlända och lärande en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. MTM.

Bunar, N. (2015). Inledning. I N. Bunar, (Red.), Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. Natur & kultur.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. MTM.

Enström, I. (2013). Ordförråd och ordinlärning: med särskilt fokus på avancerade inlärare.

I K. Hyltenstam, & I. Lindberg, (Red.), Svenska som andraspråk: forskning, undervisning och samhälle (s. 169-196), (2. uppl.) Studentlitteratur.

Fejes, A., Dahlstedt, M. (2021). Platsens betydelse. I M. Dahlstedt. A. Fejes, (Red), Utbildning i migrationens tid: Viljor, organisering och villkor för inkludering (s. 131–145).

Studentlitteratur.

Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I K. Hyltenstam & I.

Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. Uppl., s. 25–78). Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (2017) Förord. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. Uppl., s. 7–

18). Studentlitteratur.

Johannessen, A., Tufte, P.A. & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (2. Uppl.) Liber.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.

Natur & Kultur.

Mattson Flyman, A. (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund.

Studentlitteratur.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk. (1 mars 2022) Jämförelse mellan kursplanen i svenska som andraspråk lgr11 och lgr22.

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.528549.1629052508!/menu/standar d/file/Ja%CC%88mfo%CC%88relse%20sva%20Lgr%2011%2C%202019%20o ch%20sva%20Lgr%2011%2C%202021.pdf

34

Nilholm, C. (2021) Research about inclusive education in 2020 – How can we improve our theories in order to change practice?, European Journal of Special Needs Education, 36:3, 358-370, DOI: 10.1080/08856257.2020.1754547

Nilsson Folke, J. (2014). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering. I Bunar (Red.), Nyanlända och lärande (s. 37–81). Författarna och Natur &

Kultur.

Nilsson Folke, J. (2015) ‘Sitting on embers’: a phenomenological exploration of the embodied experiences of inclusion of newly arrived students in Sweden.

Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Vol. 28, No. 7, 823–838, DOI: 10.1080/09540253.2015.1093103

Nilsson Folke, J. (2019). Nyanländ i den svenska skolan: elevperspektiv på inkludering och skolövergångar. Gleerups.

Nilsson Folke, J. (2021). Nyanländ i den svenska skolan elevperspektiv på inkludering och skolövergångar. MTM.

Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). “Welcome to Sweden…”: Newly arrived students’

experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes. International Electronic Journual of Elemantary Education, 6(1), 137-164.

Reath Warren, A. (2021). Studiehandledning på modersmålet: teori och praktik. Natur &

Kultur.

Rosén, J. & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: ett kritiskt perspektiv. Liber.

SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Simola, H. & Hansson, A. (2017). Nyanlända elever i förberedelseklass. I P. Lahdenperä, & E.

Sundgren (Red.), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

(s139-164). Liber.

Skolförordning (2011:185) Svensk författningssamling 2011:2011:185 t.o.m. SFS 2021:884 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en

trygg miljö. Rapport 2009:3

Skolinspektionen (2010). Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:16.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

(6.,[rev.] uppl.) Skolverket.

Skolverket. (2020). (17 februari, 2022) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2019/20.

https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9149d0/1585039519 111/pdf6477.pdf

35

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. (2., [rev.] uppl.) Studentlitteratur.

Stier, J. (2019). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. (3. uppl).

Studentlitteratur.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Sundgren, E. (2017). Flerspråkighet . föreställningar och attityder. I P. Lahdenperä, & E.

Sundgren (Red.), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

(s. 49-72) Liber AB

Svensson, M. & Eastmond, M. (2013). "Betwixt and Between": Hope and the meaning of school for asylum-seeking children in Sweden. Nordic Journal of Migration Research, 3(3), 162–170.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/

God-forskningssed_VR_2017.pdf

Von Brömssen, K. (2016) Identiteters konfigurationer. I H. Lorentz, & B. Bergstedt (Red.), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (2. Uppl.

s. 53–73). Studentlitteratur AB.

Bilagor:

Bilaga 1: Missivbrev till rektor och lärare

”Hej!

Mitt namn är Klara och studerar min sista termin på grundlärarutbildningen F-3 vid Luleå Tekniska Universitet. Nu under våren är det dags för mig att skriva mitt examensarbete, och till detta behöver jag få tag på några aktiva lärare som vill ställa upp som deltagare i min undersökning genom en intervju. Intervjun/undersökningen handlar om elever som läser svenska som andraspråk och deras möjligheter och svårigheter språkligt sett i det ordinarie klassrummet. Jag söker en SVA-lärare och en klasslärare på lågstadiet (som gärna samarbetar med varandra) som vill ställa upp i en separat intervju var. Intervjuerna planeras att genomföras mellan v.9 och v11 och kan ske på plats på aktuell skola eller via zoom om det hellre önskas.

Intervjun förväntas tas mellan 30–45 minuter.

Deltagarna i intervjuerna kommer att hanteras med sekretess, vilket innebär att namn på deltagare och skola kommer avidentifieras i examensarbetet. Deltagarnas medverkan är helt frivillig och kan avbrytas när som helst, även under pågående intervju, oavsett anledning. All information som kommer fram av deltagare i undersökningen kommer endast användas till mitt examensarbete och inget annat. Hela intervjuerna kommer datainsamlingen ske genom ljudupptagning, och det i form av inspelning via mobiltelefon.

Examensarbetet i sin helhet kommer att publiceras på universitetets databas.

Jag kommer innan intervjun skicka ut mitt frågeformulär för att du ska kunna förbereda sig i fall du vill eller känner behov av det.

Låter det intressant och något som du skulle tänka dig att delta i? Hör gärna av dig till mig på klalar-8@student.ltu.se så bokar vi in en tid för intervju.

Vänligen, Klara Larsson

Grundlärarstudent F-3 vid Luleå Tekniska Universitet”

Bilaga 2 Intervjuguide

1. Hur många elever har ni på skolan som läser svenska som andraspråk?

2. Hur sker ”inskolning” med elever som har svenska som andraspråk emot på eran skola - Förberedelseklass eller integrering i ordinarie klass?

- Varför det valet?

3. Hur ser det ut med studiehandledning på modersmål på eran skola?

4. Hur/på vilket sätt arbetar du som klasslärare för att elever med svenska som andraspråk ska utveckla sina språkliga kunskaper i det ordinarie klassrummet, utanför SVA undervisningen?

4. (Hur/på vilket sätt arbetar du som SVA-lärare för att elever med svenska som andraspråk på ett lättare sätt ska integrera med de elever som pratar svenska i klassrummet, ger material till klasslärare etc?)

5. Ser du några möjligheter med att kombinera SVA och SVE i det ordinarie klassrummet?

Om ja, vilka? Hur kan dessa sedan utvecklas sett till elevernas fördel?

Om nej, hur går ditt tankesätt?

(Varför/varför inte? Kan du utveckla?)

6. Ser du några svårigheter med att kombinera SVA och SVE i det ordinarie klassrummet?

Om ja, vilka? Hur kommer det sig? Kan du utveckla?

Om nej, hur kommer det sig att du inte ser några svårigheter?

7. Vad anser du om att kombinera SVA och SVE i det ordinarie klassrummet?

Om ja, vilka? Hur kommer det sig? Kan du utveckla?

Om nej, hur tänker du?

8. På vilket sätt hade kombinerad undervisning av SVE och SVA försvårat/förenklat ditt arbete som klasslärare?

Hur kommer det sig?

9. Har du någon erfarenhet om förberedelseklass? Vad är dina tankar och erfarenheter om det sättet att undervisa i SVA?

10. Hur upplever du det som klasslärare att undervisa elever i samma klassrum men utifrån olika kursplaner?