I detta avsnitt kommer valet av metod att redogöras för, samt vilka val som inte gjort och varför.
Det kommer innehålla underrubriker med metodiska överväganden, urval och intervjupersoner, etiska överväganden, genomförande, databearbetning och analys.
4.1 Metodologiska överväganden
Valet av lämplig metod för en undersökning är inte enkelt, dock väldigt viktigt. Det finns många faktorer att ha i åtanke och det viktigaste är att forskningsproblemet ska styra valet av metod (Stukát, 2011). Andra viktiga faktorer som Stukát anser är bedömning av lämplighet och att vara öppen till möjligheter om att fler metoder kan vara lämpliga att använda. I undersökningen fördjupades hur klasslärare och SVA-lärare ser på och beskriver integrering av SVA och SVE och dess utmaningar och möjligheter i klassrummet. För att kunna besvara mitt syfte valde jag att genomföra intervjuer med klasslärare och SVA-lärare där deras perspektiv på utmaningar och möjligheter med SVA i ordinarie klassrummet var i fokus. Därför valdes den kvalitativa forskningsintervjun med inriktning på semistrukturerad intervju som metod. En kvalitativ undersökning är att föredra när det gäller forskningsområden som inte är nog utforskat (Stukát, 2011). Syftet med kvalitativ undersökning beskriver Stukát är att upptäcka, för att sedan analysera och bearbeta, vilka olika fenomen det finns inom det undersökta området.
Stukát (2011) anser att använda intervjun som arbetsredskap inom utbildningsvetenskap är ett av de vanligaste, men även viktigaste också. Med intervju här, menas forskningsintervju och ingen annan typ av intervju, så som mediaintervju. I en forskningsintervju anses det finnas ett större krav och större bakgrund till varför frågorna ställts och vad dessa resulterar i (Stukát, 2011). Den semistrukturerade intervjumetoden som valdes att använda i min undersökning, är en typ av intervju där jag som intervjuare bestämmer vilket ämne intervjun skulle handla om (Dalen, 2015). Till intervjuerna förbereddes en intervjuguide, som innehåller förutbestämda och centrala frågor (se Bilaga 2) som tillsammans ska täcka området svenska som andraspråk och luta sig till studiens syfte om på vilket sätt andraspråkselevers möjligheter kan stärkas genom kombinerad undervisning i det ordinarie klassrummet (Dalen, 2015). Den semistrukturerade intervjun handlar dock inte bara om att ha förberedda frågor som ställs till intervjupersonerna utan följdfrågorna är lika viktiga. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att jag som intervjuare får möjligheten att avgöra vilka följdfrågor som ska ställas, beroende på vilka svar intervjupersonen ger på de förberedda frågorna (Alvehus, 2019). Genom användningen av en semistrukturerad intervju erhålls ett bättre samspel mellan mig som intervjuare och den som intervjuades, vilket lett till mer utförlig information (Stukát, 2011).
Jag har valt att inte intervjua andraspråkseleverna i min undersökning, dels på grund av faktorer som svårigheter och stor chans till misskommunikation med elevernas vårdnadshavare vad gäller samtyckeskravet, då de inte behärskar det svenska språket. En annan faktor till att elevintervjuerna valdes bort är att jag känner eleverna i en klass sedan tidigare, och vet att risken finns att eleverna kommer svara det de tror att jag vill höra, vilket skulle resultera i ett ej tillförlitligt svar. Undersökningen hade förmodligen kunnat genomföras med strukturerade intervjuer, det vill säga med konkreta svarsalternativ som deltagande fått välja mellan (Bryman, 2011). Jag anser dock att det inte skulle ge ett utförligt och trovärdigt resultat. Nackdelen med att använda strukturerade intervjuer som metod till denna undersökning och dess syfte och
11
frågeställningar, är att svaren från deltagarna inte hade blivit lika utförliga och personliga då svarsalternativen är förvalda av undertecknad.
Enkäter som metod valdes bort då jag eftersökte erfarenheter och utförliga svar från de deltagande lärarna och enkäter hade förmodligen inte kunnat ge undersökningen de fördjupade och breda svar som en intervju möjliggör för. Genom att använda sig av enkäter som datainsamlingsmetod ges inte möjligheten för mig som undersökare att ställa passande följdfrågor eftersom deltagaren endast får ta del av de skriva frågorna på enkäten (Johannessen
& Christoffersen, 2020).
4.2 Urval och intervjupersoner
Jag har valt att använda mig av den systematiska urvalsmetoden när jag tagit fram mina intervjupersoner. Personerna som valts att intervjua är en klasslärare och en lärare i svenska som andraspråk, på tre skolor i norra Sverige, totalt kommer fem lärare att intervjuas. Valet att ta med klasslärare och lärare i svenska som andraspråk, var för att få in två olika perspektiv på SVA-elevers utveckling och möjligheter.
Jag kontaktade den första klassläraren genom mejl. Hen har tidigare varit min handledare under min sista verksamhetsförlagda utbildning på skola A. Hen tackade ja och jag var varmt välkommen att genomföra min undersökning med hjälp av hen. Hen kommer hädanefter att benämnas som klasslärare A. På skola A fanns även en SVA-lärare som jag fick hjälp av klasslärare A att kontakta via mejl. Hen tackade ja till att delta i undersökningen och kommer att benämnas som SVA-lärare A i texten.
Skola B och C kom jag i kontakt med via ett skriftligt inlägg där missivbrev bifogades (se Bilaga 1) på sociala medier (Facebook), i en större stängd grupp med aktiva lärare och studenter.
På skola B var det SVA-lärare B som tog kontakt med mig via mejl och framförde sin vilja delta i undersökningen. Hen sa även att hen skulle sprida mitt missivbrev vidare till aktuella klasslärare på lågstadiet på skola B och det var så kontakten med lärare B etablerades, som även hen ville delta. På skola C var det SVA-lärare C som visade sitt intresse att delta genom en kommentar på facebookinlägget där hen presenterade sig som SVA-lärare och kort om deras arbetssätt på skola C.
Deltagarna i undersökningen kommer att benämnas enligt följande:
Skola A Skola B Skola C
Klasslärare Betty Klasslärare Anna SVA-lärare Urban
SVA-lärare Emil SVA-lärare Lisa
4.3 Etiska överväganden
Den aktuella forskningen måste kunna ifrågasättas och ställas emot individskyddskravet, vilket kan leda till etiska dilemman enligt Stukát (2011). Forskaren har ett ansvar gentemot de deltagande i undersökningen. Deltagande har rätt att inte skadas eller kränkas, enligt individsskyddskravet. Forskaren får inte påverkas av yttre faktorer eller någon typ av manipulering (Vetenskapsrådet, 2017). När en undersökning genomförs är sannolikheten stor att det uppkomma etiska frågor att behandla så som frivillighet, konfidentialitet, anonymitet
12
och integration. De främsta etiska frågorna som ny forskning möter i individsskyddskravet och som all forskning ska ta hänsyn till kan konkretiserad i fyra olika huvudkrav på den aktuella forskningen, dessa är:
Informationskravet: Forskaren har skyldighet att informera deltagare i undersökningen om dess syfte och moment. Deltagarna måste få vetskapen om att deras deltagande är frivilligt och de har rätten att avbryta undersökningen när som helst, oavsett anledning (Bryman 2011).
Undersökningens syfte och hur resultatet kommer att bearbetas måste deltagande bli informerade om (Stukát, 2011).
Samtyckeskravet: Deltagande i studien har rätten att bestämma över sin medverkan. Om deltagaren är under 15 fyllda år, är det vårdnadshavares underskrift och godkännande som gäller. Deltagaren har rätt att bestämma på vilka villkor och hur länge de ska delta (Stukát, 2011). Forskaren har rätt till att försöka motivera de deltagande, men får inte utsätta deltaganden för påtryckning eller liknande (Stukát, 2011).
Konfidentialitetskravet: Uppgifter som de deltagande i undersökningen ska hanteras med största möjliga sekretess och förtroende (konfidentialitet). Alla personliga uppgifter som hanteras i undersökningen får inte finnas tillgängliga för utomstående att ta del av vid publicering av resultatet. Detta innebär att den ansvarige för undersökningen måste avidentifiera deltagande personer och skolor. Ett alternativ är att döpa om deltagarna (Bryman, 2011).
Nyttjandekravet: Den information om deltagare i undersökningen som samlas in under undersökningen, får inte användas till något annat än den aktuella forskningen. Den informations som används får inte lånas ut eller utnyttjas på annat sätt (Stukát, 2011).
När jag kontaktade lärarna för att be om deltagare till undersökningen, skickade jag ett missivbrev (se Bilaga 1) till klasslärare A och SVA-lärare A. I brevet klargjordes de fyra olika individskyddskraven innebörd tydligt och förklarade hur undersökningen kommer gå till och vad de som deltagare har rätt till. Resterande fyra lärare fick jag som tidigare nämnt, kontakt med via en facebookgrupp på sociala medier, där bifogade jag samma information i facebookinlägget som jag gjorde i missivbrevet (se Bilaga 1). Alla deltagare har på så sätt fått samma information om vad som gäller för undersökningen, samt deras rättigheter inför deltagandet i intervjuerna.
4.4 Genomförande
Intervjuerna genomfördes på videolänk via videoprogrammet Zoom och hela intervjuerna spelades in med ljudupptagning genom mobiltelefon. Till alla deltagande intervjupersoner ställdes samma centrala frågor ur frågeguiden (se Bilaga 2). Utifrån de deltagande lärarnas svar på frågorna i intervjuguiden ställdes följdfrågor anpassade efter lärarnas svar.
4.4.1 Databearbetning och analys
Databearbetningen gjordes genom transkribering från inspelat material till text utifrån normenligt skriftspråk, då innehållet som de deltagarna lärarna berättat för undertecknad var det viktiga för undersökningen att analysera och inte hur de förmedlade det. Inläsning av insamlingsmaterialet har skett i flera steg och analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv
13
för att skapa teman som resultatet sedan ska redovisades utifrån undersökningens forskningsfrågor (Andreasson & Johansson, 2020). Exempel på teman är ” Syn och erfarenhet av förberedelseklass”, ”Deltagarens syn på integrering av SVE och SVA”, ”Fördelar och nackdelar med integrering av SVE och SVA enligt deltagaren” eller ” Studiehandledning på modersmål”
14