1. Inledning
Enligt barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2009), är ett barn en människa under 18 år. De flesta nyanlända barn som kommer till Sverige gör det med familjemedlemmar, med olika anledningar varför de lämnat sitt hemland för att ta sig hit till Sverige. En del människor flyttar till Sverige med anledning av arbetsmöjligheter, medan andra flyr för sina liv med intentionen att rädda sina familjer och skapa ett nytt och förhoppningsvis bättre liv i Sverige (Bunar, 2015).
Den 1 januari 2002 fick nyanlända elever rätten att gå i skolan i Sverige och först i juli 2013 fick även papperslösa barn laglig rätt till utbildning i svensk skola (Bunar, 2015). I Sverige har skolorna valmöjligheten att undervisa elever med svenska som andraspråk i förberedelseklass eller direktintegrera eleverna i det ordinarie klasserna. Med utgångspunkt från den erfarenhet jag har med mig från min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på olika skolor i norra Sverige saknas helt förberedelseklasser. Eleverna som läser svenska som andraspråk lämnar det ordinarie klassrummet för undervisning med enskild lärare och möjligen andra elever som också läser svenska som andraspråk.
Under de senaste åren har det blivit allt mer vanligt förekommande att skolor gått från att använda sig av förberedelseklass till direktintegrering i ordinarie klass med SVA-undervisning individuellt eller i mindre grupper (Nilsson & Axelsson, 2013). Elever med svenska som andraspråk är något som idag finns nästintill i varje klass. Enligt Skolverket (2020) har elever som läser svenska som andraspråk ökat under de senaste åtta åren. Idag är antalet elever 137 000, vilket motsvarar 13 % av den totala siffran över elever i den svenska grundskolan läsåret 2019/2020.
Under min sista VFU var det flera nyanlända elever i klassen som en gång om dagen lämnade klassrummet för att undervisas i svenska som andraspråk med annan lärare. Det satte igång tankebanor och funderingar hos mig, varför svenska som andraspråk endast undervisas utanför klassrummet och inte kombineras med svenska i det ordinarie klassrummet.
1.1 Centrala begrepp
I undersökningen kommer flera olika begrepp att användas. Detta avsnitt kommer att redogöra för vad begreppen innebär. De aktuella begreppen som återkommer i undersökningen är:
Nyanländ, förberedelseklass, direktintegrering, flerspråkig, ordinarie klassrum, SVE, SVA samt SVA-elever.
Begreppet nyanländ i skolkontext definieras av skollagen (SFS 2010:800, kap. 3 § 12 a): ”den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet, och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår han eller hon fyller sju år”. I skolans värld återkommer ofta många olika begrepp. Förberedelseklass är ett alternativ av mottagningsmodell som skolorganisationen kan använda sig av vid mottagning av nyanlända elever. Det innebär att alla nyanlända elever som läser svenska som andraspråk hamnar i samma klass och skiljs åt från resterande ordinarie klassen (Simola & Hansson, 2017). Direktintegrering är den andra mottagningsalternativet som skolorganisationerna kan använda sig av vid mottagning av nyanlända elever. Direktintegrering innebär att nyanlända elever placeras direkt i den ordinarie klassen oavsett förkunskaper (Nilsson Folke, 2019). Sett till skolämnen är det främst SVE och
2
SVA som förekommer som förkortningar i denna undersökning, dessa är förkortningar till de aktuella ämnena. SVE är förkortning av svenska och SVA är förkortning av svenska som andraspråk. Även elever med svenska som andraspråk förkommer i undersökningen och kommer också benämnas som flerspråkiga elever, vilket avses att eleverna kan tala eller skriva flera olika språk. I undersökningen återkommer begreppet ordinarie klassrummet, vilket avser det klassrum där eleverna får majoriteten av sin undervisning tillsammans med resterande av klassen. Med SVA-elever menas de elever som läser ämnet svenska som andraspråk.
1.2 Styrdokument
Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019, i fortsättningen kallad Lgr11, ska lärarna anpassa undervisningen efter alla elevers individuella behov. Elever som är i behov av stöd i svenska som andraspråk har rätt till en tidigt anpassad undervisning enligt skollagen (SFS 2010:800, kap. 3 § 4) där en särskild bestämmelse om garanti för att tidiga insatser ska ske vid behov i lågstadiet (Skolverket, 2019).
Ämnet svenska som andraspråk har i syfte att främja och utveckla elevernas kunskaper i det svenska skrift- och talspråket. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att kunna uttrycka sig, kommunicera, lära och tänka utifrån olika sammanhang på svenska (Skolverket, 2019). undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruket varierar beroende på sociala sammanhang och medier” (Skolverket, 2019, s. 269).
1.3 Kunskapskrav
Inom ämnet svenska som andraspråk finns kunskapskrav i årskurs 1 och 3 för lågstadiet, vilka är detsamma som i svenska. Kunskapskraven för årskurs 1 inom SVA fokuserar mestadels på läsning och skrivning, inga krav ställs på elevens talande språk. Enligt Lgr11 ska eleven i årskurs 1 bland annat ”läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt” (Skolverket, 2019, s. 275).
Eleven ska även ”med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv” (Skolverket, 2019, s. 275).
I årskurs 3 involverar kunskapskraven även det talade språket. Enligt Lgr11 ska eleverna sett till talförmågan, bland annat ha ”ett grundläggande ordförråd som kan användas i samtal om elevnära frågor och ämnen” (Skolverket, 2019, s. 276). Eleverna ska också ”skriva enkla texter med läslig handstil (…) i texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter”
(Skolverket, 2019, s. 275). Sett till elevernas läskunskaper ska eleverna bland annat kunna ”läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt” (Skolverket, 2019, s. 275).
3
I juli 2022 kommer den nya läroplanen Lgr22 att gälla. Där kommer flera förändringar och tillägg att ske för just svenska som andraspråk. Bland annat kommer fokuset skifta från att eleven ”har” till eleven ”visar” (Nationellt centrum för svenska som andraspråk, 2022).
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande undersökning är att, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv ta del av klass- och SVA-lärares syn på fenomenet integrerad undervisning av SVE och SVA i det ordinarie klassrummet. Samt integreringens möjligheter och utmaningar för SVA-elever.
Frågeställningar:
- På vilket sätt kan fenomenet integrering av SVE och SVA bidra till såväl utmaningar som möjligheter för flerspråkiga elever?
- Vad anser och upplever klass- och SVA-lärare om möjligheter för integrerad undervisning av SVE och SVA i det ordinarie klassrummet?
4