Intervju skola B: Klasslärare Anna

Anna arbetar som klasslärare i en årskurs 2 på skola B norra Sverige. Skolan har en hög andel elever som läser svenska som andraspråk. Anna berättar att det är mer än 70 % som läser svenska som andraspråk i hennes klass. De flesta SVA-elever i Annas klass har engelska som skolspråk medan de pratar ett annat språk hemma. Hon är lite osäker på hela skolans statistik gällande svenska som andraspråk och hänvisar till skolans SVA-lärare Lisa. Anna anser dock att klasserna innehåller ungefär antal elever som läser svenska som andraspråk som hennes klass. Under de senaste 3 åren har skolan använt sig av direktintegrering för nyanlända elever när det gäller årskurs ett, två och tre, innan detta använde de sig av förberedelseklass. För nyanlända elever som går i årskurs fyra eller fem gäller fortfarande förberedelseklass.

18 Tema 1. Syn och erfarenhet av förberedelseklass.

Anna har som tidigare nämnt, arbetat på skolan när de endast använde sig av förberedelseklass för de nyanlända eleverna på lågstadiet och inte bara på mellanstadiet och högstadiet som det är i dagsläget. Hon berättar att hon ser en stor skillnad i att undervisa genom direktintegrering och att använda sig av förberedelseklass. Den främsta anledningen till att Anna föredrar direktintegrering av nyanlända elever är på grund av att SVA-eleverna blir helt exkluderade genom att gå i en helt egen klass. Anna förstår tanken som ligger bakom beslutet att nyanlända elever som går i årskurs fyra och uppåt får gå i förberedelseklass för att kunskapsnivån i de olika skolämnena med största sannolikhet inte är densamma som i ordinarie klasserna, samt bristande språkkunskaper i svenska språket. För att förberedelseklass ska vara så effektivt och givande som möjligt, anser Anna att SVA-eleverna måste få slussas ut och ha idrott, musik, slöjd och bild med den ordinarie klassen. Ges inte den möjligheten berättar Anna vidare att förberedelseklassen kan bli för mycket en egen klass och då är det svårt att släppa taget därifrån när det väl är dags att integrera SVA-eleverna i de ordinarie klasserna så småningom. Anna anser att steget från förberedelseklass till ordinarie klass är för stort och för svårt för eleven.

Som klasslärare känner sig Anna ofta otillräcklig för att det inte går att möta upp på den nivå som elever befinner sig på, på grund av isolering i förberedelseklass. Även om SVA-eleverna deltagit på ämnen som idrott, musik, slöjd och bild så anser Anna att det är ett stort steg att komma in i den stora gruppen i klassrumsmiljö och det börjas ställas krav på att SVA-eleven ska hänga med i undervisningen och få ut något av undervisningen. Anna avslutar med att trycka på värdet av att skolan satsar på resurser som finns med i de sociala sammanhangen i det ordinarie klassrummet och inte bara det språkliga och kunskapsmässiga sammanhanget.

Anna anser att alla skolor med SVA-elever borde satsa på att ha en person som finns med på alla svenska lektioner, men vet att ekonomin ofta är det som sätter gränser på vad som tillsätts och inte.

Tema 2. Deltagarens syn på integrering av SVE och SVA.

På skolan Anna arbetar på har de ingen SVA-undervisning utanför det ordinarie klassrummet på lågstadiet utan all SVA-undervisning sker parallellt med den ordinarie svenska undervisningen i det ordinarie klassrummet. Anna tycker det är ett väldigt effektivt arbetssätt, hon betonar att rektorn tycker att det är ”superdyrt” då Anna som klasslärare och SVA-läraren Lisa går dubbelt, men Anna och hennes kollegor anser att det är behövligt för SVA-elevernas fortsatta möjlighet till utveckling, framföra allt språkligt. Planeringsarbetet kan ligga på både Anna och Lisa, det finns inget som säger att de måste planera tillsammans då det sällan finns tid för det. Anna beskriver hur uppdelningen av planeringen ser ut. Den talande delen inom svenskan har SVA-läraren Lisa ansvar över, läsningen har Anna själv hand om och skrivandet delar de på. Anna avslutar med att säga ”så länge det finns en representation för SVE, så kan jag alltid bidra till att eleven kan utmanas och göra något som är svårare”.

Genom att integrera SVE och SVA anser Anna att hon inte behöver ha lika mycket i huvudet.

Anna pratar även gott om Skolverkets material Bygga svenska som ett stort hjälpmedel för att se de framsteg som SVA-eleverna gör, om de så är små så är det framsteg.

Tema 3. Fördelar och nackdelar med integrering av SVE och SVA enligt deltagaren.

19

På nästintill alla svensklektioner som den ordinarie klassen har, är som tidigare nämnt alltid SVA-läraren Lisa närvarande under hela lektionen. Undantag görs för den grupp nyanlända som arbetar med SVA-lärare Lisa en gång i veckan. Allt arbete som görs under svensklektionerna görs tillsammans och Anna och SVA-läraren Lisa försöker komplettera varandra så gott det går. Det finns elever som inte läser SVA som har svårt att nå upp till kunskapskraven i SVE, då anser Anna att den största fördelen med att integrera SVE och SVA, är att alla elever får möjlighet till arbete med mer och mindre krävande arbetsuppgifter. Anna beskriver hur de brukar jämföra arbetena med ett videospel.

Anna: Här får eleverna chans att levla upp, det är lite svårare då begär vi lite mer, kanske ska eleverna skriva en uppgift och här vill vi att det ska finnas en tydlig början, en mitt och ett avslut. Vill eleven göra det svårare vill vi ju också att det ska finnas en personbeskrivning i berättelsen, då säger vi, vi uttalar inte att det är liksom SVA och SVE så, det säger vi aldrig till eleverna utan här kan man göra det svårare eller så kan man göra det lite lättare.

Utifrån citat ovan kan utläsas att alla elever i Annas klassrum har möjlighet att prestera på en högre nivå om eleverna vill, utan att sticka ut på något sätt då ingenting säger om den aktuella uppgiften hör till SVE eller SVA. På så sätt skapar Anna en gemenskap i sitt klassrum där i alla elever kan känna att de är lika delaktiga i det aktuella arbetet, även om det sker på olika nivåer.

Fokus ligger då på individens utveckling och inte om eleven läser SVE eller SVA.

Svårigheterna med integrering av SVE och SVA beskriver Anna främst när det är väldigt många nyanlända i klassen samtidigt, då blir det svårt att kombinera att vara i samma klassrum. Därför har skolan beslutat om att ha en lektion på 50 minuter där de nyanlända eleverna och andra SVA-elever som är i behov av mer undervisning i svenska, går iväg med SVA-läraren Lisa för att träna och bygga grundläggande ord och begrepp inom svenskan. Under denna lektion har klasslärare Anna resterande i klassrummet och undervisar som vanligt svenska. Anna beskriver att detta arbetssätt fungerar ”toppen”, inga andra elever motsäger varför vissa går i väg och Anna beskriver det som ”det är ingen som retar för det eller sådär, och de som går till SVA-läraren tycker att den lektionen är den roligaste lektionen på hela veckan”.

Tema 4. Arbetssätt för att integrera elever i det ordinarie klassrummet.

Anna använder sig av mycket struktur i klassrummet. Hon vill att hennes elever ska känna igen sig i lektionsstrukturen och på så sätt få en ram kring språket och det aktuella de arbetar med i klassrummet. Anna är medveten om att skolspråket svenska tar flera år för nyanlända elever att lära sig, medan ett vardagsspråk kan gå väldigt mycket fortare. Anna betonar även att alla elever är olika och lär sig på olika sätt. Hon har erfarenhet av både introverta elever som inte säger så mycket men samtidigt samlar ord för att sedan släppa hämningarna och börja prata väldigt mycket. Även elever som är utåtriktade från början och försöker använda det svenska språket i klassrummet från start. Förutom struktur använder sig Anna av program med översättningsförmåga som eleverna har på deras ipads, där eleverna själva kan skriva in något de vill översätta eller att Anna pratar in meningar som sedan kan översättas. Detta är en stor fördel för yngre elever som inte behärskar läs- eller skrivkunskaper så bra, även SVA-elever drar stor nytta av denna funktion då de kan få texter eller meningar upplästa på deras eget språk.

Anna och hennes kollegor gör även små instruktionsvideos på olika aktuella språk när det är olika saker som händer många gånger, till exempel läsa för en kompis. Utöver det använder

20

Anna som tidigare nämnt, mycket bildstöd och kroppsspråk för att förstärka budskap. Då många av Annas SVA-elever har engelska som skolspråk blir det lätt att engelskan blir ett språk som används i klassrummet, det vill Anna begränsa då hon anser att om det finns ett gemensamt språk – svenska, så det försöker Anna arbeta bort med eleverna för att få dem att våga prata mer på svenska. Anna berättar att engelska språket blir en krycka för SVA-eleverna att luta sig mot, därför ber hon eleverna fråga på svenska så svarar hon sedan på engelska. Anna tycker metoden fungerar mycket bra men betonar att detta är en process som pågår under flera veckor, det är inget som händer över en vecka.

Tema 5. Studiehandledning på modersmål

Det är placeringsenheten i Annas kommun som beslutar om vilket modersmål som studiehandledningen ska ske på. Sedan ska placeringsenheten hitta en tillgänglig lärare som kan schemaläggas för studiehandledningen, vilket Anna anser inte är det lättaste då nyanlända elever inte kommer till skolan under en och samma period under året, utan det kan närsomhelst under året tillkomma en ny elev. Det är en anledning till att det kan vara svårt att hitta studiehandledare på olika modersmål, då studiehandledarnas schema görs i samband med skolstart. Det gör att många studiehandledare inte kan vara tillgängliga, även om språket överensstämmer med den nyanlända eleven som behöver studiehandledning. Anna betonar att det är en självklarhet att skolan vill att modersmålsundervisningen är något skolan vill komma igång med så snabbt som det är möjligt, men tyvärr brukar det ta flera veckor innan det är igång.

Anna berättar att alla nyanlända elever har rätt till 60 minuters studiehandledning i veckan och skolan har då ett system genom ett delat dokument som är en veckoplanering.

Veckoplaneringen innehåller vad som händer på de olika lektionerna som klasserna har, vilket gör det lite lättare för studiehandledarna att kommunicera med klasslärarna och nå färdiga powerpoints eller annat material som Anna och andra klasslärare har förberett.

Studiehandledaren är då väl medveten om vad Anna vill att denne ska gå igenom på studiehandledningstiden.

Anna berättar om hur det var att arbeta med studiehandledare tidigare och hur det arbetssättet har utvecklats, enligt henne, till det bättre både för elever och klasslärare. Anna började arbeta tillsammans med studiehandledare redan för tio år sedan, men hon berättar att då användes studiehandledaren endast som en översättare i klassrummet som viskade översättningar till de aktuella eleverna som hade studiehandledning. Idag har Anna som klasslärare chansen att kommunicera med en studiehandledare som kan ge förförståelse till eleverna med studiehandledning, om ett område som senare kommer att tas upp i det ordinarie klassrummet.

Då har eleverna med studiehandledning fått en genomgång på de språk som de är starkast på, och det kan göra att de skapar en större förståelse när området sedan tas upp på svenska i det ordinarie klassrummet.