Intervju skola B: SVA-lärare Lisa

Lisa arbetar som lärare på samma skola B som klassläraren Anna. Lisa undervisar SVA-elever på låg- och mellanstadiet, medan högstadiet har en annan SVA-lärare. Totalt har skolan cirka 70 elever som läser svenska som andraspråk, vilket motsvarar ungefär hälften av låg- och mellanstadiets totala antal elever. Lisa har arbetat på skolan i två år och har då endast varit med så länge skolan använd direktintegrering av SVA-elever.

21 Tema 1. Syn och erfarenhet av förberedelseklass.

Det är som klassläraren Anna tidigare nämnt, direktintegrering som gäller på lågstadiet. Lisa berättar att mellanstadiet hade under tidigare år förberedelseklass, som även Anna lyfte, men att det numera heter förberedelsegrupp. Eleverna har dock fortfarande en klasstillhörighet men går till förberedelsegruppen och har vissa lektioner. Dessa lektioner kan vara olika beroende på behovet, men Lisa berättar att det ofta kan vara NO och SO lektioner där det kan behövas lite mer förförståelse på grund av mycket textbearbetning och mycket ämnesspråk.

Tema 2. Deltagarens syn på integrering av SVE och SVA.

Lisa anser att det är en styrka i att vara två lärare i ett klassrum där både SVE och SVA undervisas. Om två lärare är närvarande i klassrummet, finns det två par ögon som kan se saker och två par öron som kan höra saker istället för ett par av vardera. Samspelet mellan två närvarande lärare gör att det blir lättare att diskutera och få en annan synvinkel på saker som händer eller ska hända i klassrummet. Saker som en lärare ser, kanske inte den andra gör. Även klassläraren Anna kan se styrkor som inte SVA-läraren Lisa gör och tvärtom. Lisa anser att det blir ett bättre driv framåt av att vara två lärare i klassrummet under SVE- och SVA-undervisningen. Det blir lättare att upptäcka saker som den andra läraren kanske inte ser eller upptäcker, för att sedan arbeta utvecklande från den punkten.

Tema 3. Fördelar och nackdelar med integrering av SVE och SVA enligt deltagaren.

Lisa ser många möjligheter med att integrera SVE och SVA. Lisa har under tidigare arbetserfarenheter arbetat så att hon som SVA-lärare tagit ut elever en och en, eller i mindre grupp för SVA-undervisning. Under senare år har mycket ny personal tillkommit, Lisa berättar att de kollegor hon arbetar med idag är också för arbetssättet att kombinera SVE- och SVA-undervisningen. Grunden till beslutet om att integrera SVE och SVA ligger hos de anställda på skolan.

Intervjuare: Är detta ett rektorsbeslut, eller är det ni lärare och personal som tog det beslutet att ni hellre arbetar SVA och SVE tillsammans?

Lisa: Precis, det kom från oss och rektorn är väldigt lyhörd och vill lyssna in och höra hur vi skulle vilja organisera och sådär. Då vägde vi för och nackdelar och då ville vi köra lite mer tvålärarsystem liksom. Så nu jobbar jag som SVA-lärare i klass två och i klass tre och sen har vi två ettor och då är det en annan SVA-lärare som jobbar i dom ettorna med dom klasslärarna.

Utifrån citat ovan kan utläsas att Lisa och hennes kollegor drev frågan om att de önskade att undervisa SVE och SVA i samma klassrum, vilket rektorn ansåg var en bra idé och litade på så sätt på sina anställda och beslöt att SVE- och SVA-undervisningen skulle kombineras.

En stor fördel som Lisa anser att integrering av SVA och SVE innebär, är att både SVA-läraren och klassläraren blir mer flexibla i sin undervisning. Lisa ser också en stor vinning i att använda detta undervisningssätt när eleverna går på lågstadiet, för att alla elever ska få vara en del av det sociala sammanhanget så tidigt i elevernas utbildning som möjligt. Det gör även det lättare att skapa grupperingar i klassrummet. Lisa beskriver hur hon arbetar när hon håller i lektion.

Hon arbetar mycket med grupperingar och arbetssätt som exempelvis cirkelmodellen där eleverna får arbeta med flera olika förmågor under samma lektion. Det gynnar alla elever inte

22

bara SVA-eleverna. Det blir ett mer inkluderande arbete och elever behöver inte lämna klassrummet och på så sätt bli placerade i onödiga fack.

Svårigheterna är färre, men Lisa säger att det alltid finns risker med arbetssätt. Ibland kan SVA-eleverna inte alltid få den undervisning de har rätt till. I alla klassrum kan situationer uppstå som kräver lärarens uppmärksamhet lite mer, och på sätt tappar resterande av eleverna i klassrummet lärarens uppmärksamhet. Det kan vara elever som kräver mer uppmärksamhet eller är i svårigheter. Då kan det bli svårt som SVA-lärare att endast fokusera på SVA-eleverna då alla elever är både klass- och SVA-lärarens ansvar. Lisa betonar att innan beslutet fattades att utforma SVA-undervisningen på detta sätt så väger ändå fördelarna tyngre än nackdelarna.

Tema 4. Arbetssätt för att integrera elever i det ordinarie klassrummet.

På skolan är det mycket in- och utströmning av nyanlända elever, anledningen kan vara att människor är på flykt, pågående undersökningar via stadens närmaste universitet eller andra anledningar. När en nyanländ elev kommer till skolan sker först ett välkomstsamtal innan första skoldagen för eleven där klasslärare, SVA-lärare, rektor och skolsköterska deltar. Första skoldagen är det SVA-läraren Lisas uppgift att ta emot eleven på morgonen och sedan följa med eleven hela den första dagen för att skapa ett tryggt mottagande. Lisa är med i klassrummet och ser till att eleven får rätt material, går igenom bänken och dess innehåll samt tavlan. Lisa berättar att hon brukar skapa en karta med namn på resterande elever i klassen så den nya eleven får namn på vilka som sitter runt om hen. Ett annat sätt att integrera nyanlända elever är att samarbeta med studiehandledare för att få hjälp med att förbereda eleven på hens starkaste språk för att hen lättare ska kunna prata med sina klasskompisar.

I nuläget har Lisa, som tidigare nämnt, en lektion i veckan med endast de SVA-elever som är nya i språket. Denna lektion handlar om att eleverna ska få träna på sitt utflöde av svenska, Lisa beskriver SVA-eleverna som väldigt försiktiga i början när svenska språket är så pass nytt för dem. På denna lektion kan även Lisa fokusera på att arbeta mer med förståelsen inom svenska språket. Lisa beskriver ett exempel på lektionens innehåll:

Lisa: Om jag vet att klassläraren imorgon ska gå igenom vinklar på matten till exempel, då kan passa på att jämföra liksom vad det heter på deras modersmål och så skriva vad det heter, vad heter rät, trubbig vinkel och sådär.

Utifrån citat ovan kan avläsas att Lisa använder lektionstillfället med de nyanlända till att skapa förförståelse och förbereda eleverna inför det ämne som komma skall i det ordinarie klassrummet. Men också för att de nyanlända eleverna ska känna sig mer integrerade när lektionsinnehållet tas upp på svenska i det ordinarie klassrummet. Genom att Lisa arbetar med denna grupp elever på detta sätt, kan Lisa lättare upptäcka när eleverna tycker att ett ämne är mer svårförstått än andra. Det gör att Lisa kan fortsätta att arbeta med ämnet i efterhand, att fortsätta repetera med eleverna under den lektionen som Lisa har tillsammans med de nyanlända elever som behöver träna mer på svenska.

Lisa berättar, som även Anna, att de i stort sett arbetar med samma material. Det som skiljer sig mest är arbetet som Lisa gör med nyanlända elever när de precis kommit till skolan. Då är det främst uppgifter där svenska språkkunskaper inte är ett krav. Exempel på uppgifter kan vara att

23

eleven ska dra streck från prick till prick eller handstilsträning. Det ska inte kräva att eleven ska behöva förstå så mycket, utan eleven ser vad som ska göras. Lisa har även ansvaret för utvecklingssamtalen med några av de nyanlända eleverna som tillkommit senast, vilket är ett sätt att hjälpa klassläraren Anna när det handlar om att styra upp utvecklingssamtalen och utföra dem.

Tema 5. Studiehandledning på modersmål

Alla nyanlända elever får 60 minuters studiehandledning på deras modersmål. Även Lisa tar, som Anna, upp svårigheter med att förhålla sig till studiehandledarens eget schema, så att det samtidigt läggs under en ordinarie lektion som det är mer tillåtet att eleven går ifrån. Det händer att lärarna inser att det blir en krock när det kommer till schemaläggande med studiehandledning och exempelvis svenska som är en viktig lektion. Då gäller det att försöka anpassa och flytta studiehandledningen till en tid där det passar bättre, vilket kan vara svårare. Lisa berättar också att det beror mycket på vilken studiehandledare som de har att göra med, alla är olika rutinerade och olika benägna till samarbete. Som även Anna nämnde i intervjun innan anser också Lisa har den gemensamma delade veckoplaneringen hjälper studiehandledarna att se innehållet på kommande lektioner. Om Lisa ska gå igenom strukturer i sagoberättande på torsdagens lektion, så planerar Lisa och studiehandledaren att detta ska gås igenom på modersmål under studiehandledningen dagen innan, på onsdagen för att ge eleverna möjlighet till förförståelse på deras egna språk, innan det tas upp på svenska. Lisa berättar dock att olika studiehandledare vill arbeta på olika sätt. En del vill arbeta som tidigare beskriver med förförståelse och en del vill vara närvarande i klassrummet och mer översätta till eleverna. Men hon betonar att studiehandledningen är, oavsett arbetssätt, 60 minuter.