Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer undersökningens frågeställningar, på vilket sätt kan integrering av SVE och SVA bidra till möjligheter, respektive svårigheter för flerspråkiga elever? Och vad anser klass- och SVA-lärare om möjlig integrering av SVE och SVA i det ordinarie klassrummet?

diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Detta genom resultatet som uppkommit av de semistrukturerade intervjuer som gjorts med de deltagande klass- och SVA-lärarna.

6.2.1 Inkludering och exkludering hos SVA-elever

Inkludering och social interaktion hos alla elever är viktigt och de deltagande lärarna är eniga om detta. Det går även att läsa i Lgr11 att det mest centrala målet för skolans alla åtgärder är arbetet med nyanlända elever och integration och inkludering i det svenska samhället (Skolverket, 2019). Inom förberedelseklassen finns det goda förutsättningar att skapa inkludering, men i förhållande till resterande av skolan och de ordinarie klasserna skapas exkludering samt isolering (Nilsson Folke, 2015). Nilsson Folke (2015) beskriver SVA-elevernas vistelse i förberedelseklass som en tröskel som eleverna måste ta sig över för att komma in i den ordinarie skolan. Denna tröskel upplever lärarna i undersökningen är för hög, att det är för stort hopp med för stora krav på SVA-eleverna mellan förberedelseklass och ordinarie klass (Nilsson Folke, 2015).

29

Flera av de deltagande lärarna både känner och upplever den exkludering som Von Brömssen (2016), Rosén och Wedin (2015) samt Stier (2019) tar upp. Detta genom att SVA-eleverna tyr sig mer tillvarandra och inte kommer in i den sociala interaktionen som finns i ordinarie klass.

Men även när SVA-eleverna succesivt integreras in i ordinarie klass från förberedelseklass.

Lärarna upplever att processen att integrera SVA-eleverna tar lång tid och att steget mellan förberedelseklass och ordinarie klass är för stort, vilket även detta leder till exkludering genom att SVA-eleverna inte vågade ta för sig i den ordinarie klass och på så sätt kunde känna sig exkluderade.

En liten del av de deltagande lärarna anser att SVA-elever hade behövt gå i förberedelseklass till en början för att stärka sitt svenska språk. Att direktintegreras i ordinarie klass behöver dock inte alltid vara klassat som inkludering. Det finns SVA-elever som direktintegreras och känner sig mer exkluderade i det ordinarie klassrummet, då läraren och de andra eleverna talar och skriver på svenska som SVA-eleven inte förstår (Kaya, 2016). Att som SVA-elev inte förstå vad undervisande lärare eller klasskamrater säger, och samtidigt inte ha ett tillräckligt ordförråd eller vardagsspråk för att kunna umgås med andra kan vara väldigt påfrestande för många (Kaya, 2016). En grund till den exkludering som SVA-elever kan känna i den ordinarie klassen kan också bero på att lärare visar ett motstånd till inkludering (Simola & Hansson, 2017). Det kan bero på strukturella faktorer som exempelvis skolstrukturens tidigare organisationsval eller personliga erfarenheter. Läraren spelar så till vida en stor och viktig roll och även lärare måste få kunskap samt stöd för att kunna förändra nuvarande negativa åsikter (Simola & Hansson, 2017).

6.2.2 Direktintegrering eller förberedelseklass

De elever som kommer till Sverige som nyanlända måste placeras i en klass. Kommunerna löser detta genom att antingen placera SVA-eleverna i förberedelseklass eller direktintegreras i ordinarie klass. De som placeras i förberedelseklass är inskrivna i den ordinarie klass de sedan ska gå i.

Majoriteten av de deltagande lärarna i undersökningen upplever att direktintegrera SVA-eleverna i den ordinarie klassen är det mest givande sättet sett till SVA-elevernas individuella behov.

Rosén och Wedin (2015) benämner att synen på flerspråkig klassrumsintegrering brukar ses från tre olika perspektiv, antingen som ett problem, rättighet eller resurs. Utifrån undersökningens resultat kunde utläsas att en tydlig majoritet av de deltagande lärarna hade en positiv inställning till integrering av SVE och SVA i det ordinarie klassrummet. Detta kan bero på en vilja att inkludera alla elever, oavsett bakgrund, etnicitet, förutsättningar eller tidigare kunskaper. En annan anledning till lärarnas positiva syn kan vara att lärarna anser att integrering är en form av resurs för de elever som läser SVA, men även för de resterande eleverna, i form av kunskaper och erfarenhet av andra elever där svenska inte är modersmål. Att resterande elever i den ordinarie klassen får kunskaper och erfarenheter från elever med annat modersmål än svenska, är även det något som ett par lärare i undersökningen har erfarenhet av. Det ger alla elever perspektiv på exempelvis hur det kan vara att flytta till ett annat land på grund av krig, flykt, arbete eller relationer.

Alla deltagande lärare i undersökningen ser ett stort värde i att SVA-eleverna får ett stort och varierat ordförråd. Detta för att SVA-eleverna dels enklare ska följa med i undervisningen, dels

30

för att fortsätta utveckla deras språkliga möjligheter inom svenska språket. Deras åsikter delar sig dock när frågan om hur SVA-eleverna ska få detta goda ordförråd, om det är via förberedelseklass eller direktintegrering. Minoriteten av de deltagande lärarna anser att det vore bra om SVA-eleverna får en möjlighet att gå i förberedelseklass för att öka sitt ordförråd samt vardagliga fraser på svenska, för att sedan integreras in i ordinarie klass. Vikten av ett varierat ordförråd är inget som kännetecknar sig endast för andraspråkstalare, utan är minst lika viktigt för förstaspråkstalare. Ett brett ordförråd förenklar förståelse både skriftligt och talat i olika sammanhang för den enskilda individen (Enström, 2013). Desto fler ord en SVA-elev kan på svenska, desto mer förberedd och rustad är eleven inför kommande krävande situationer, både i skolan och i samhället (Enström, 2013). Enström (2013) betonar betydelsen och behovet av ett brett ordförråd hos SVA-elever för att följa med i undervisningen, både i grundskolan och gymnasiet. Nilsson Folke (2019) beskriver hur tillvägagångssättet förberedelseklass har stött på mycket kritik genom åren. Detta främst för att det har ansetts vara utdragen och en grund för segregation inom skolan. Att förberedelseklass skapar segregation i skolan är något som de deltagande lärarna i intervjuerna delgav att de har erfarenhet av, både klasslärarna och SVA-lärarna. Ett par lärare beskriver att SVA-eleverna blir en egen grupp som endast umgås med andra SVA-elever i förberedelseklassen då de känner sig utanför gentemot de ordinarie klasserna. På vilket sätt kan skolor som använder sig av förberedelseklass arbeta för att motarbeta segregationen mellan SVA-eleverna och de svenska eleverna? Ett sätt att motarbeta den segregationen kan vara att lärare i ordinarie klass och lärare i förberedelseklass samarbetar och har en gemensam samsyn. Detta är även något Bunar (2015) stödjer. Ett organiserat fadderskap mellan elever i ordinarie klass och förberedelseklass hade även det varit ett sätt att underlätta den sociala integreringen enligt Simola och Hansson (2017).

6.2.3 Stödåtgärder för SVA-elever

Undervisningen i svenska klassrum genomförs mestadels på svenska, därför är det viktigt att SVA-eleverna har en grundförståelse för svenska språket (Enström, 2013). Det är även viktigt för undervisande lärare och pedagoger samt resurser att stötta upp med hjälpmedel för att underlätta inlärningen för SVA-eleverna (Rosén & Wedin, 2015).

Genom att skolorganisationen använder sig av tillvägagångssättet direktintegrering ger det även möjligheter till resurser i form av studiehandledning på SVA-elevens modersmål (Nilsson Folke, 2019). De deltagande klasslärarna i undersökningen beskriver hur de arbetar tillsammans med studiehandledaren till SVA-eleverna. Detta då lärarna anser att det stärker både deras syn som lärare över elevens kunskaper, det underlättar även för den aktuella eleven som får studiehandledning då det ofta handlar om att få förkunskaper inom ett område på sitt modersmål. Att SVA-eleverna får förkunskaper inom ett område som ska undervisas i det ordinarie klassrummet anser Nilsson och Axelsson (2013) vara en viktig resurs som borde tas vara på. Utifrån undersökningens resultat kan utläsas att många SVA-elever får ingå i en gemensam grupp under studiehandledningstiden istället för individundervisning, vilket är ett givande arbetssätt för att skapa mer social interaktion mellan SVA-eleverna. Lärarna upplever att genom flera SVA-elever får studiehandledning under samma undervisningstid, skapar det en social interaktion och eleverna öppnar upp sig och försöker mer i det ordinarie klassrummet när eleverna kan använda de förkunskaper de fått genom studiehandledningen på modersmål.

31

Studiehandledning på modersmål är en form av stödåtgärd som används och det är SVA-elevernas rättighet. Lärarna i undersökningen berättar hur de arbetar tillsammans med studiehandledaren för att få ut den mest kvalitativa undervisningen för SVA-eleverna, vilket även Reath Warren (2021) stödjer. Reath Warren (2021) beskriver vikten av att planera och anpassa studiehandledningen på modersmål efter individernas förutsättningar, tänkande och tidigare erfarenheter. Lärarna i undersökningen är dock oeniga om vilka ämnen de prioriterar för studiehandledning på modersmål. Ett par lärare anser att matematik är det viktigaste ämnet att SVA-eleverna skapar förförståelse i, eftersom det är ett ämne som kan överskridas och användas inom andra ämnen. Medan andra anser att matematiken är ett språk för sig och inte konkret svenska, och därav prioriterar en del lärare So- och No-ämnena där det kräver mer läsförståelse och förkunskaper inom olika områden. Alla lärare använder dock studiehandledningstiden som ett tillfälle för SVA-eleverna att gå igenom aktuella områden inom ett ämne på deras modersmål, för att SVA-eleverna sedan ska vara med på lektionen i det ordinarie klassrummet där genomgången sker på svenska.

Utifrån resultatet från denna undersökning kan ett par slutsatser dras. Vi kan utläsa att vikten av social inkludering genom interaktion mellan SVA-elever och undervisande lärare, närvarande pedagoger, resurser och inte minst mellan andra elever i den ordinarie klassen (Nilsson Folke, 2021). Inkludering och interaktion är grunden för att andraspråkselever ska kunna utvecklas och fortsätta stärka sitt andraspråk (Nilsson Folke, 2021)

När det gäller alternativen förberedelseklass eller direktintegrering beskriver Nilsson Folke (2019) att det inte finns nog forskning i området för att säga vilket tillvägagångssätt som är mer effektivt än det andra, förskoleklass eller direktintegrering. Hon menar på att det oftast handlar om hur organisationen ser ut och att det styrande idealet blir utifrån den individuella anpassningen. Utifrån resultaten i denna undersökning uppstår frågor om varför skolorganisationerna och kommunerna som är för eller emot antingen direktintegrering eller förberedelseklass inte har prövat båda tillvägagångssätten och sett vilket sätt som möjligen skulle passa deras organisation och elever bäst. Viktigt i processen med SVA-elever som antingen ska placeras i förberedelseklass eller direktintegreras i den ordinarie klassen, handlar mycket om att skolpersonal måste göra en korrekt överlämning samt lära känna de nya SVA-eleverna och deras förkunskaper och förutsättningar.