Förslag till vidare forskning

I denna studie har organisationer som verkar i ett coworking space studerats, vilket har medfört att en djupgående analys har kunnat genomföras. Med bakgrund i studiens analys och slutsats kan det dock vara av vidare intresse att studera fler coworking spaces för att undersöka om det finns likheter och skillnader i hur kunskap delas och hur organisationer lär av varandra i olika coworking spaces. Vidare skulle det vara intressant att studera om organisationer som verkar i ett coworking space som är inriktat på en specifik bransch delar mer kunskap och lär sig mer, i jämförelse med organisationer som verkar i ett coworking space som inte är branschspecifikt. Då denna studie har fokuserat på hur kunskap delas och hur organisationer lär av varandra hade ytterligare ett intressant perspektiv att studera varit vilken typ av kunskap som delas och vilka typer av lärdomar som uppstår i ett coworking space. Vidare har det under studiens gång visats att ba har stor betydelse för hur organisationer delar kunskap och lär av varandra. Av den anledningen kan det därför vara intressant att föra en djupare analys kring hur dessa ba:n skapas i ett coworking space och hur de tas i uttryck, vilket är ytterligare ett förslag till vidare forskning. Något som framkom under intervjuerna och som valts att inte belysas i stor uträckning i studien, med hänsyn till studiens omfattning, är resurseffektivitet och hållbarhet som en följd av coworking. Detta kan också ses som ett intressant forskningsämne att studera mer ingående i

Referenser

Agrawal, A., Cockburn, I. & McHale, J. (2006). Gone but not forgotten: knowledge flows, labor mobility, and enduring social relationships. Journal of Economic Geography, 6(5), ss. 571- 591.

Agrawal, A., Kapur, D. & McHale, J. (2008). How do spatial and social proximity influence knowledge flows? Evidence from patent data. Journal of Urban Economics, 64 (2), ss. 258- 269.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl., Stockholm: Liber. Alvehus, J. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1 uppl., Stockholm: Liber.

AmCham (2019). Mission. https://www.amcham.se/mission [2019-11-21]

Antonsson, H., Korjonen Eriksson, S. & Rosengren, K. (2012). First-line managers’ experiences of alternative modes of funding in elderly care in Sweden. Journal of Nursing

Management, 20 (6), ss. 737-747.

Berends, H., Boersma, K. & Weggeman, M. (2003). The Structuration of Organizational Learning. SAGE Publications, 56(9), ss. 1035-1055.

Bilandzic, M. & Foth, M. (2013) Libraries as co-working spaces: understanding user motivations and perceived barriers to social learning. Library Hi Tech, 31(2), ss. 254-273. Birkinshaw, J., Zimmermann, A. & Raisch, S. (2016). How do firms adapt to discontinuous change? Bridging the dynamic capabilities and ambidexterity perspectives’. California

Management Review, 58 (4), ss. 36–58.

Bouncken, R. & Aslam, M.M. (2019). Understanding knowledge exchange processes among diverse users of coworking-spaces. Journal of knowledge management, 23(10), ss. 2067-2085. Bouncken, R. B. & Reuschl, A. J. (2018). Coworking spaces: how a phenomenon of the sharing economy builds a novel trend for the workplace and for entrepreneurship. Review of

Managerial Science, 12(1), ss. 317-334.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:2 uppl., Stockholm: Liber AB.

BSCC (2019). About BSCC. https://bscc.info/about/ [2019-11-21]

Butcher, T. (2018). Learning everyday entrepreneurial practices through coworking.

Capdevila, I. (2013). Knowledge dynamics in localized communities: coworking spaces as microclusters. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2414121

Chatti, M.A., Klamma, R., Jarke, M., & Naeve, A. (2007). The Web 2.0 Driven SECI Model Based Learning Process. Royal Institute of Technology, ss. 1-5.

Crossan, M., Lane, H. & White, R. (1999). An Organizational Learning Framework: From Intuition to Institution. The Academy of Management Review, 24(3), ss. 522-537.

de Moraes, C.R.M., Woida, L.M., Velentim, M.L.P., Abreu, A. & da Silva, D.L. (2016) Informational Socialization for Knowledge Creation in The Electrical and Electronics Sector.

Brazilian Journal of Information Science, 10(3), ss. 44-53.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur.

Eisenhardt, K. & Graebner, M.E. (2007). Theory building from cases: opportunities and challenges. Academy of Management Journal, 50 (1) ss. 25-32.

Fiol, C.M. & Lyles, M.A. (1985). Organizational Learning. Academy of Management, 10(4), ss. 803-813.

Frenken, K. (2017). Political economies and environmental futures for the sharing economy.

The Royal Society Publishing, ss. 1-15.

Frenken, K. & Schor, J. (2017). Putting the sharing economy into perspective. Environmental

Innovation and Social Transitions, 23, ss. 3-10.

Funktionskompaniet (u.å.). Om oss. http://www.funktionskompaniet.se/om-oss [2019-11-28] Furumo (2019). Om Per Furumo. http://www.furumo.se/omperfurumo/ [2019-11-21]

Gagné, M. (2009). A model of knowledges-sharing motivation. Human Resource Management, 48(4). ss. 571-589.

Gandini, A. (2015). The rise of coworking spaces: A literature review. Ephemera: theory &

politics in organization, 15(1), ss. 193-205.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24 (2), ss. 105-112.

Grondys, K. (2019.) Implementation of the Sharing Economy in the B2B Sector. The

Management Faculty, 11(14), ss. 1-16

Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research. I Denzin, N.K & Lincoln, Y. (red.) Handbook of Qualitative Research. London: SAGE.

Hall, H. (2001). Input-friendliness: motivating knowledges sharing across intranets*. Journal

of Information Science, 27(3), ss. 139-146

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Hedberg, B. (1981) How organizations learn and unlearn? I Nystrom, P. & Starbuck, W. Handbook of organizational design. London: Oxford University Press.

Hellgren, B. & Löwstedt, J. (1997) Tankens företag - kognitiva kartor och meningsskapande

processer i organisationer. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

Hsieh, H-F. & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative Health Research 15(9), ss.1277 -1288.

Idégroup (2019). Om IDÉ. https://www.idegroup.se/om-ide-meny [2019-11-28]

Invoke (2018). About. https://www.invoke-software.com/corporate/about [2019-11-21]

Islam, Z., Ahmad, Z. A. & Mahtab, H. (2010). The Mediating Effects of Socialization on Organizational Contexts and Knowledge Sharing. Journal of Knowledge Globalization, 3(1), ss. 31-47.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. 1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar? 2 uppl., Lund: Studentlitteratur. Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Lawson, B., Peterson, K. J., Cousins, P. D. & Handfield, R. B. (2009). Knowledge Sharing in Interorganizational Product Development. Teams: The Effect of Formal and Informal Socialization Mechanisms. The Journal Of Product Development & Management Association, 26 (2), ss. 156-177.

Levinthal, D. A. & March, J.G. (1993). The myopia of learning. Strategic Management Journal, 14 (52), ss. 95-112.

Lin, H. (2007). Knowledge sharing and firm innovation capability: an empirical study.

International Journal of Manpower, 28 (3/4), ss. 315-332.

Malecki, E. J. (2010). Everywhere? The geography of knowledge. Journal of Regional Science, 50(1), ss. 493-513.

March, J. (1991). Exploration and Exploitation in Organizational Learning. Organization

Science, 2(1), ss. 71-87.

Marknadsföreningen Stockholm (2018). Om oss. https://mis.se/om-marknadsforeningen- stockholm/ [2019-11-21]

Merkel, J. (2015). Coworking in the city. Ephemera, 15(2), ss. 121-139.

MiL Institute (u.å.). Ledarskapsutveckling och organisationsutveckling. https://www.milinstitute.se/ledarskapsutveckling-och-organisationsutveckling [2019-11-21] Miljödepartementet (2017). Från värdekedja till värdecykel - så får Sverige en mer cirkulär

ekonomi. (SOU 2017:22). Stockholm: Regeringskansliet.

Morrison, E. (2002). Newcomers' Relationships: The Role of Social Network Ties during Socialization. The Academy of Management Journal, 45(6), ss. 1149-1160.

Müllern, T. & Östergren, K. (1995). Lärandekulturer: En studie av organisatoriskt lärande

under institutionella betingelser. Umeå universitet.

Navarro, D.J., Newell, B.R. & Schulze, C. (2016). Learning and choosing in an uncertain world: An investigation of the explore–exploit dilemma in static and dynamic environments. Cognitive

Psychology, 85, ss. 43-77.

Neergaard, H. and Ulhoi, J.P. (2007), Handbook of Qualitative Research Methods in

Entrepreneurship. 13 uppl., Cheltenham, Northampton: Edward Elgar Publishing Limited.

Nonaka, I. & Konno, N. (1998). The Concept of “Ba”: Building a Foundation for Knowledge Creation, California Management Review, 48(3), ss. 40-54

Nonaka, I. & Takeuchi, H. (1995) The knowledge-creating company: how Japanese companies

create the dynamics of innovation. Oxford, New York: Oxford University Press, Inc.

Nonaka, I. & Teece, D. (2001) Managing industrial knowledge: creation, transfer and

utilization. London, Thousand Oaks, New Delhi: SAGE Publications Ltd.

Nonaka, I., & Toyama, R. (2003). The knowledge-creating theory revisited: knowledge creation as a synthesizing process. Knowledge Management Research & Practice, 1(1), ss. 2-10.

Nonaka, I., von Krogh, G., & Voelpel, S. (2006). Organizational Knowledge Creation Theory: Evolutionary Paths and Future Advances. SAGE Publications, 27(8), ss.1179-1208.

O’Reilly III, C. A. & Tushman, M. L. (2008). Ambidexterity as a dynamic capability, Research

in Organizational Behavior, 28, ss. 185-296.

Parrino, L. (2015). Coworking: assessing the role of proximity in knowledge exchange.

Knowledge Management Research & Practice, 13(3), ss. 261-271.

Raisch, S., Birkinshaw. J., Probst, G. & Tuschman, M.L. (2009). Organizational Ambidexterity: Balancing Exploitation and Exploration for Sustained Performance. Organization Science, 20(4), ss. 685-834.

Recruitive (2019). Om oss. https://www.recruitive.se/om-oss/ [2019-11-21]

Titi Amayah, A. (2013). Determinants of knowledges sharing in a public sector organization.

Journal of Knowledge Management, 17(3), ss. 454-471.

Trafikkontoret (2019). Trafikkontoret.

https://stad.stockholm/organisation/fackforvaltningar/trafikkontoret/ [2019-11-21] Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

United Spaces (2019). About us. https://www.unitedspaces.com/about-us [2019-11-21]

United Spaces (2019). United Spaces slår upp portarna i Uppsala. https://www.unitedspaces.com/news/united-spaces-slar-upp-portarna-i-uppsala [2019-12-20] Van den Hooff, B. & De Ridder, J. A. (2004). Knowledge sharing in context: the influence of organizational commitment, communication climate and CMC use on knowledge sharing.

Journal of knowledge Management, 8 (6), ss. 117-130.

Walsh, J. (2015). Designing Work: A study of collaboration and concentration in open-plan offices. Iterations, 2, ss. 44-49.

Yin, R.K. (2003) Case Study Research: Design and Methods, 3 uppl., Thousand Oaks, London, New Delhi: SAGE Publications.