Organisatorisk socialisation

Samtliga respondenter belyser sociala aspekter som ett resultat av att verka på United Spaces samt vikten av dessa. Enligt Göran vill United Spaces medlemmar verka i en social kontext, vilket även går att urskilja i respondenternas berättelser. Exempelvis berättar Christina och Simon att det sociala perspektivet är viktigt för deras organisationer. Detta för att kunna skapa nya relationer, knyta kontakter och träffa potentiella medlemmar och kunder. Simon beskriver även att genom relationer till andra ökar förtroendet och viljan att hjälpa andra organisationer, vilket ligger i linje med Lawson et als. (2009) beskrivning av att socialisering och interaktion med andra påverkar det individuella förtroendet positivt. Relationer till andra individer och organisationer på United Spaces ses således som en viktigt del för att trivas där, vilket i sin tur ökar viljan till att dela med sig och hjälpa andra.

Det finns en god stämning, energi och känsla av gemenskap på United Spaces, vilket möjliggör att relationer i affärsmässigt såväl som personligt syfte kan skapas. Detta kan sammankopplas med Lawson et al. (2009) som menar att socialisering ökar motivationen och skapar starkare band inom organisationen. Detta resonemang fokuserar på den enskilda organisationen, men kan också appliceras på United Spaces som helhet. Genom att verka tillsammans med andra organisationer skapas en god stämning och energi inom den enskilda organisationen, men även över organisationens gränser eftersom interaktionen med andra organisationer bidrar till starkare band och relationer. På så vis kan även motivationen att hjälpa andra öka. Exempelvis berättar Tone, Linda, Jacob och Christina att gemenskapskänslan bidrar till en vilja att hjälpa andra organisationer. Den goda stämningen och gemenskapskänslan som flertalet av respondenterna beskriver kan förklaras av den gemensamma kultur som råder på United Spaces. Denna kultur är inte uttalad som någon United Spaces-kultur men det är tydligt att den finns där och den präglar respondenternas berättelser. Exempelvis berättar flera respondenter om vikten att respektera varandra då de arbetar tillsammans. Denna respekt kan tänkas skapas på grund av den kollegiala stämningen som finns på United Spaces och möjliggörs då organisationerna verkar i ett gemensamt ba där de kan utvecklas och stötta varandra. Denna kultur hade således inte hade varit möjlig att skapa om organisationerna inte verkade tillsammans.

Socialisation är enligt Islam, Ahmad och Mahtab (2010) en viktig aspekt för att kunskapsdelning ska kunna ske. Detta kan sammankopplas med Marie, Tone, Emil, Christina och Pers berättelser om att det är viktigt för dem att verka i en social kontext. Dessa

organisationer består av små arbetslag och om de inte hade verkat i ett socialt sammanhang kan det tolkas att det hade varit svårare för dem att dela sin egen kunskap såväl som att få kunskap från andra. Marie beskriver exempelvis att det är mycket viktigt för henne att Marknadsföreningen tillhör ett större sammanhang eftersom de är ett litet arbetslag. Emil delar denna syn och berättar att United Spaces skapar ett sammanhang där olika organisationer kan träffa varandra, exempelvis under evenemangen som anordnas. Detta tyder på att det är de mindre organisationerna som främst söker sig till ett gemensamt ba, således kan dessa organisationer i större utsträckning dra nytta av att verka i ett socialt sammanhang. Detta resonemang stöds av Alexanders berättelse då han berättar att det är mer fördelaktigt för mindre organisationer att verka där än för Trafikkontoret som är en större organisation. Däremot belyser han att Trafikkontoret till viss del har fått kunskap av att verka på United Spaces. Alexanders berättelse kan sammankopplas med Morrisons (2002) beskrivning av att organisatorisk socialisation handlar om hur en individ samlar in den kunskap som krävs för att bli en del av organisationen. En analys av detta är att trots att Trafikkontoret är en stor organisation som har svårare att bli en del av det sociala sammanhanget, har de genom observation och interaktion till viss del kunnat blivit det. Detta indikerar att beroende på hur organisationen ser ut, exempelvis hur stor den är, kan det uppstå olika typer av kunskapsutbyten genom att verka på United Spaces.

Flera av respondenterna belyser att kunskapsdelning sker genom spontana möten med andra. Exempelvis belyser Jacob och Simon att AmCham och Invoke får ett socialt utbyte av att verka på United Spaces, som bidrar till att kunskap kan delas. Detta kan kopplas samman med Islam, Ahmad och Mahtabs (2010) beskrivning om att det krävs stöttande och innovativt arbetsklimat för att kunskap ska delas. Det stöttande arbetsklimatet går att utläsas i Jacobs beskrivning att han gärna hjälper andra organisationer, exempelvis med att korrigera engelska texter. Det innovativa arbetsklimatet går att utläsas i Daniels berättelse om att han, genom att interagera med andra organisationer på United Spaces, fått hjälp med kontaktuppgifter till andra organisationer om han behövt hjälp med något. Enligt de Moraes et al. (2016) är socialisation av största vikt för att kunskap ska skapas. Flera av respondenterna belyser detta, exempelvis beskriver Emil, Christina och Tone hur de genom interaktion får nya idéer och kunskap som respektive organisation kan dra nytta av. Detta kan således ses som att ny kunskap kan skapas i enlighet med de Moraes et als. (2016) beskrivning. Tone menar att genom att vara nyfiken på människor och interagera med andra, exempelvis vid gemensamma aktiviteter kan kunskap delas. Detta ligger i linje med Islam, Ahmad och Mahtabs (2010) beskrivning om att kunskap kan delas vid gruppaktiviteter, då tankar och idéer kan utbytas mellan olika individer. Vidare är det flera av respondenterna som berättar att de får ut mycket av att delta i gruppaktiviteterna som anordnas på United Spaces. Följden blir således att desto mer dessa individer deltar i olika sociala aktiviteter, desto mer kunskap och lärdomar kan de få.

Samarbeten är ytterligare en aspekt som de sociala aktiviteterna medför. Detta belyser Per och Linda som berättar hur de inlett samarbeten och knutit affärskontakter genom att delta i gemensamma sociala aktiviteter. Dessa berättelser kan sammankopplas med Lawson et al. (2009) som beskriver dessa aktiviteter som sociala mekanismer, vilka spelar en avgörande roll för en organisations möjlighet till kunskapsdelning. En analys av respondenternas berättelser är att det är de informella mekanismerna, det vill säga sociala sammankomster, som är av störst

betydelse för kunskapsdelning. Flera av respondenterna beskriver detta som att de stöter på varandra i de gemensamma ytorna, delar en kaffe i loungen eller under de sociala evenemang som anordnas, vilket således stöds av Lawson et als. (2009) teori. En analys av detta är att genom att individerna interagerar med individer från andra organisationer under naturliga former kan ny kunskap skapas och delas samtidigt som lärdomar och nya ba skapas.