Förutsättningar för hållbarhetschefens arbete
6.2 Förslag till vidare forskning
Vi ser denna explorativa studie som ett steg i att studera hållbarhetschefens roll och arbete i praktiken. Studien är bred och skapar därför ett smörgåsbord av möjliga ingångar för framtida studier om hållbarhetschefens roll och arbete. Ett förslag till vidare forskning är att välja ett av de teman som identifierats i studiens empiriska material och fördjupa sig inom detta. En
observationsstudie kan vara ett lämplig för att fördjupa insikterna om hållbarhetschefens strategiska arbete i praktiken. Anledningen är att observationsstudier ger möjlighet att komma nära forskningsobjektet och få en fyllig bild av praktiken.
I datamaterialet från intervjustudien har vi observerat en tendens att hållbarhetchefen även är inblandad i produktutveckling och innovation. Det skulle kunna ses som ytterligare en praktik och således vara en del av smörgåsbordet. Vår observation gäller specifikt finansbranschen, men om det är en tillfällighet eller inte går inte att avgöra. Denna praktik har inte kunnat studeras närmare då vår empiri är för begränsad. Vi bedömer dock att det vore intressant att fördjupa sig i hållbarhetchefen som produktutvecklare och innovatör för att få kunskap om denna roll är vanligt förekommande och om den innebär något annat eller ytterligare för hållbarhetschefen och dennes förutsättningar i organisationen. Det mogna hållbarhetsstadiet kategoriseras av innovation (Miller
& Serafeim, 2014), vilket vi menar gör en fördjupad studie inom denna praktik särskilt intressant om det skulle innebära att det pågår en större omställning till hållbart företagande.
De spänningar som är kopplade till hållbarhetschefens yrkesidentitet och som identifierats både i vår empiri och i tidigare forskning (Carollo & Guerci, 2018) upplever vi som intressanta att fördjupa sig inom. Syftet skulle vara att öka förståelsen för hållbarhetschefens komplexa roll och hur de spänningar och paradoxer som uppstår kan hanteras. Då denna studie avgränsats till att studera praktik och praxis och därmed inte fördjupat sig i praktikern har möjligheten att studera hållbarhetschefens yrkesidentitet varit begränsad. Spänningarna kan studeras genom att
kombinera ett paradox-teoretiskt perspektiv med ett praktikperspektiv då paradoxperspektivet kan hjälpa till att förstå hur hållbarhetschefen hanterar dessa spänningar i sin yrkesroll och arbete. Vidare skulle det vara intressant att studera hur mjuk reglering påverkar företagens
hållbarhetsarbete och hållbarhetschefens roll. Detta då det blivit vanligt att företag förbinder sig till frivilliga riktlinjer och ramverk som förutsätter ett ambitiöst hållbarhetsarbete vilket sannolikt inverkar på hållbarhetschefens roll. Inom ramen för denna studie har vi inte haft den möjligheten. Ett förslag på framtida studier är därför att rikta in sig på olika varianter av mjuk reglering och hur dessa påverkar hållbarhetschefens roll, arbete och ansvar. En studie skulle även kunna
75 fördjupa sig i ett frivilligt ramverk och studera om införlivandet driver på en viss typ av
hållbarhetsfrågor men tränger undan andra aspekter som inte är en del av ramverket och vad det skulle kunna få för konsekvenser.
I analysen av hur externa och interna förutsättningar påverkar hållbarhetschefens strategiska arbete (avsnitt 5.1) har vi givit exempel på hur praxis påverkar praktik, och beskrivit hur det kan ta sig uttryck. Enligt teorin bakom Strategy as Practice kan även det motsatta äga rum, det vill säga att praktik påverkar praxis (Whittington, 2006). I denna studie skulle det översättas till att hållbarhetschefens arbete kan förändra organisationens inställning till hållbarhet och därigenom på sikt förändra intern praxis. I longitudinella studier är det möjligt att studera hur en praktik kan förändra en organisations praxis över tid (Egels-Zandén & Rosén, 2015). I studiens empiri har vi endast identifierat ett exempel på hur en hållbarhetschef efter en lång tid av påverkansarbete lyckades förändra företagets praktik. Sannolikt beror det på att vi främst studerat ögonblicks- bilder och inte strategiskt arbete över tid. Ett sista förslag på framtida studier är därför att studera om och i så fall hur hållbarhetschefens praktik kan forma praktik och intern praxis. Det kräver dock sannolikt att studien medger observation under en längre tidsperiod.
76
Källförteckning
Ait Sidhoum, A., & Serra, T. (2018). Corporate Sustainable Development. Revisiting the Relationship between Corporate Social Responsibility Dimensions. Sustainable Development, 26(4), 365–378.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok (Upplaga 2.). Stockholm: Liber.
Antonacopoulou, Elena & Balogun, Julia. (2010). Collaborating to discover the practice of strategy and its impact. Advances in Strategic Management 27:391-410
Balogun, J., & Johnson, G. (2004). Organizational restructuring and middle manager sensemaking. Academy of Management Journal, 47(4), 523-549.
Balogun, J., & Johnson, G. (2005). From intended strategies to unintended outcomes: The impact of change recipient sensemaking. Organization Studies, 26(11), 1573-1601.
Bansal, P. (2003). From issues to actions: The importance of individual concerns and
organizational values in responding to natural environmental issues. Organization Science, 14: 510–527.
Battilana, Julie, & Dorado, Silvia. (2010). Building sustainable hybrid organizations: The case of commercial microfinance organizations. (Report). Academy of Management Journal, 53(6), 1419-1440.
Behnam, M., & Rasche, A. (2009). ‘Are Strategists from Mars and Ethicists from Venus?’ – Strategizing as Ethical Reflection. Journal of Business Ethics, 84(1), 79-88.
Bobby Banerjee, S. (2001). Corporate environmental strategies and actions. Management Decision, 39(1), 36-44.
Bonini, S., Gorner, S. & Jones, A., (2010). How companies manage sustainability. McKinsey Global Survey Results.
Borglund, T. (2006). Aktieägarvärden i fokus: Internationell påverkan på intressentrelationer genom förvärv och fusion. 2006.
Borglund, T., De Geer, H., Halvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR - Hur företag tar socialt ansvar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Borglund, T., De Geer, H., Sweet, S., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E. & Windell, K. (2017). CSR och hållbart företagande. Uppl. 2. Stockholm: Sanoma utbildning AB.
77 Brès, L., & Gond, J. (2014). The visible hand of consultants in the construction of the markets for virtue: Translating issues, negotiating boundaries and enacting responsive regulations. Human Relations, 67(11), 1347-1382.
Brès, L., Mosonyi, S., Gond, J., Muzio, D., Mitra, R., Werr, A., & Wickert, C. (2019). Rethinking professionalization: A generative dialogue on CSR practitioners1. Journal of Professions and Organization, Journal of Professions and Organization, 06/30/2019.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber AB.
Brömer, J., Brandenburg, M., & Gold, S. (2019). Transforming chemical supply chains toward sustainability—A practice-based view. Journal of Cleaner Production, 236, Journal of Cleaner Production, 01 November 2019, Vol.236.
Carollo, L. & Guerci. (2018). ‘Activists in a Suit’: Paradoxes and Metaphors in Sustainability Managers’ Identity Work, Journal Business Ethics.
Carter, C., Clegg, S. R., & Kornberger, M. (2008). So!apbox: editorial essays: Strategy as practice? Strategic Organization, 6(1), 83–99.
Chia, R. (2004). Strategy‐as‐practice: Reflections on the research agenda. European Management Review, 1(1), 29-34.
Clegg, S., Kornberger, M., & Rhodes, C. (2007). Business Ethics as Practice. British Journal of Management, 18(2), 107-122.
Clegg, S., Vieira de Cunha, J., & Cunha, M. (2002). Management paradoxes: A relational view. Human Relations, 55(5), 483-503.
Collier, J., & Esteban, R. (2007). Corporate social responsibility and employee commitment. Business Ethics: A European Review, 16(1), 19-33.
Crane, A., Palazzo, G., Spence, L., & Matten, D. (2014). Contesting the value of "creating shared value.". California Management Review, 56(2), 130-153.
Crutzen, N., Zvezdov, D. & Schaltegger, S. (2017). Sustainability and management control. Exploring and theorizing control patterns in large European firms. Journal of Cleaner Production, 143, 1291-1301.
Czarniawska-Joerges, B. (1998). A narrative approach to organization studies (Qualitative research methods; v. 43). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
78 Daudigeos, T. (2013). In Their Profession's Service: How Staff Professionals Exert Influence in Their Organization. Journal of Management Studies, 50(5), 722-749.
Davis, G. (2009). Managed by the Markets: How Finance Reshaped America.
De Matos, J., & Clegg, S. (2013). Sustainability and Organizational Change. Journal of Change Management: Sustainability as a Real Opportunity: How Can Management Foster What Politics Cannot?, 13(4), 382-386.
Deng, H. (2015). Multicriteria analysis for benchmarking sustainability development. Benchmarking: An International Journal, 22(5), 791-807.
Denzin, N. (1978) Sociological Methods: A Sourcebook. NY: McGraw Hill.
DiMaggio, P., & Powell, W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160. Dyllick, T., & Muff, K. (2016). Clarifying the Meaning of Sustainable Business: Introducing a Typology From Business-as-Usual to True Business Sustainability. Organization & Environment, 29(2), 156-174.
Eccles, Robert & Perkins, Kathleen & Serafeim, George. (2012). How to Become a Sustainable Company. MIT Sloan Management Review. 53.
Egels-Zanden, N., & Rosen, M. (2015). Sustainable strategy formation at a Swedish industrial company: Bridging the strategy-as-practice and sustainability gap. 96, 139.
Elbasha, T., & Avetisyan, E. (2018). A framework to study strategizing activities at the field level: The example of CSR rating agencies. European Management Journal, 36(1), 38-46. Elms, H., Brammer, S., Harris, J., & Phillips, R. (2010). New Directions in Strategic Management and Business Ethics. Business Ethics Quarterly, 20(3), 401-425.
Engert, S., Rauter, R., & Baumgartner, R. (2016). Exploring the integration of corporate sustainability into strategic management: A literature review. Journal of Cleaner Production, 112(P4), 2833-2850.
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre, A. (2015). Organisation och organisering (4., uppdaterade uppl. ed.).
Fassin, Y., & Gosselin, D. (2011). The collapse of a European bank in the financial crisis: An analysis from stakeholder and ethical perspectives. Journal of Business Ethics, 102, 169-191.
79 Frostenson, M. (2019). SDGs and accounting: A theoretical explanation for why the SDGs are integrated into corporate operations—or not. European Business Ethics Network Research Conference 2019, Roskilde, Denmark, September 26-28, 2019.
Giannarakis, G., & Theotokas, I. (2011). The effect of financial crisis in corporate social responsibility performance. International Journal of Marketing Studies, 3, 2-10.
Globala målen. (u.å.). Globala målen. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ [2020- 01-08]
Globalreporting. (u.å.) Global Reporting Initiative.
https://www.globalreporting.org/Pages/default.aspx [2020-03-23]
Gond, J., El Akremi, A., Swaen, V., & Babu, N. (2017). The psychological microfoundations of corporate social responsibility: A person‐centric systematic review. Journal of Organizational Behavior, 38(2), 225-246.
Gond, J., Cabantous, L., & Krikorian, F. (2018). How do things become strategic? ‘Strategifying’ corporate social responsibility. Strategic Organization, 16(3), 241-272.
Greenhouse Gas Protocol (u.å).
https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards_supporting/FAQ.pdf [2020-01-08]
Hahn, T., Figge, F., Pinkse, J., & Preuss, L. (2010). Trade‐offs in corporate sustainability: You can't have your cake and eat it. Business Strategy and the Environment, 19(4), 217-229.
Hahn, T., Figge, F., Pinkse, J., & Preuss, L. (2018). A Paradox Perspective on Corporate Sustainability: Descriptive, Instrumental, and Normative Aspects. Journal of Business Ethics, 148(2), 235-248.
Hahn, T., Preuss, L., Pinkse, J., & Figge, F. (2014). Cognitive frames in corporate sustainability: Managerial sensemaking with paradoxical and business case frames. Academy of Management Review, 39(4), 463-487.
Hahn, T., Pinkse, J., Preuss, L., & Figge, F. (2015). Tensions in Corporate Sustainability: Towards an Integrative Framework. Journal of Business Ethics, 127(2), 297-316.
Hahn, T., Figge, F., Pinkse, J., & Preuss, L. (2018). A Paradox Perspective on Corporate Sustainability: Descriptive, Instrumental, and Normative Aspects. Journal of Business Ethics, 148(2), 235-248.
Hamel, G. (2001). Leading the revolution. Strategy & Leadership, 29(1), 4-10.
Hargie, O., Stapleton, K., & Tourish, D. (2010). Interpretations of CEO public apologies for the banking crisis: Attributions of blame and avoidance of responsibility. Organization, 17, 721-742.
80
Henderson, R., Gulati, R., & Tushman, M. (2015). Leading sustainable change : An organizational perspective (First ed.).
Hsieh, H., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
Högskolelagen (1992:1434).
Iasbech, P., & Lavarda, R. (2019). Strategy as Practice and the Role of Middle Manager in Organizations: The future of the field. Revista De Administração Da UFSM, 11(4), 1125. ISO. (u.å.). International Organization for Standardization. https://www.iso.org/standards.html.
[2020-03-23]
Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar? - Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2.1. Lund: Studentlitteratur AB.
Jarzabkowski, P. (2005). Strategy as Practice; An Activity Based Approach. London: Sage. Jarzabkowski, P. (2004). Strategy as Practice: Recursiveness, Adaptation, and Practices‐in‐ Use. Organization Studies, 25 (4), 529–560.
Jarzabkowski, P., Balogun, J., & Seidl, D. (2007). Strategizing: The Challenges of a Practice Perspective. Human Relations, 60 (1), 5‐27.
Jarzabkowski, P., Kaplan, S., Seidl, D., & Whittington, R. (2016). On the risk of studying practices in isolation: Linking what, who, and how in strategy research. Strategic Organization, 14(3), 248-259.
Jarzabkowski, P., & Paul Spee, A. (2009). Strategy‐as‐practice: A review and future directions for the field. International Journal of Management Reviews, 11(1), 69-95.
Johnson, G., Langley, A., Melin, L. & Whittington, R. (2007). Strategy as practice: Research directions and resources. Cambridge: Cambridge University Press.
Johnson, G., Melin, L., & Whittington, R. (2003). Micro Strategy and Strategizing: Towards an Activity‐Based View. Journal of Management Studies, 40(1), 3-22.
Jones, D.A., & Rupp, D.E. (2018). Social Responsibility in and of Organizations: The Psychology of Corporate Social Responsibility among Organizational Members.
Kiron, D., Unruh, G., Reeves, M., Kruschwitz, N., Rubel, H., & ZumFelde, A. M. (2017). Corporate sustainability at a crossroads. MIT Sloan Management Review, 58(4), n/a-0.
Lê, J., & Jarzabkowski, P. (2015). The Role of Task and Process Conflict in Strategizing. British Journal of Management, 26(3), 439-462.
81 Lewis, M. (2000). Exploring paradox: Toward a more comprehensive guide. Academy of
Management Review, 25(4), 760-776.
Lindgreen, A., Swaen, V. & Maon, F. (2009). Corporate Social Responsibility Within the Organization. Corporate Reputation Review, 12(2), 83-86.
Lindkvist, K. (1981). Approaches to textual analysis. In K. E. Rosengren (Ed.), Advances in content analysis (pp. 23-41). Beverly Hills, CA: Sage
Linnenluecke, M., & Griffiths, A. (2010). Beyond Adaptation: Resilience for Business in Light of Climate Change and Weather Extremes. Business & Society, 49(3), 477-511.
Liubertė, I. (2018). Theorising Practice and Developing Practically Relevant Insights in Organisational Research. Organizacijø Vadyba: Sisteminiai Tyrimai, 79(1), 55-70. Mantere, S. (2005). Strategic practices as enablers and disablers of championing activity. Strategic Organization, 3(2), 157-184.
Mantere, S. (2008). Role Expectations and Middle Manager Strategic Agency. Journal of Management Studies, 45(2), 294-316.
Martinuzzi, A., Schönherr, N. & Findler, F. (2017). Exploring the interface of CSR and the Sustainable Development Goals. Transnational Corporations. 24. 33-47. 10.18356/cfb5b8b6-en. Miller, K., & Serafeim, G. (2014). Chief Sustainability Officers: Who Are They and What Do They Do?. Harvard Business School Working Paper, No. 15-011, August 2014.
Mintzberg, H. (1978). Patterns in Strategy Formation. Management Science, 24(9), 934-948. Mintzberg, Henry. (1994). Pitfalls and fallacies. (Rethinking Strategic Planning, part 1). Long Range Planning, 27(3), 12.
Mitra, R., & Buzzanell, P. (2017). Communicative tensions of meaningful work: The case of sustainability practitioners. Human Relations, 70(5), 594–616.
Naturskyddsföreningen. (2019). FN-rapport: Krisen för biologisk mångfald hot mot mänskligheten. https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/fn-rapport-krisen-biologisk- mangfald-hot-mot-manskligheten [2020-03-08]
Naturvårdsverket. (u.å.). Parisavtalet. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-
miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/ [2020-01-08]
Nilsson, A. (2008). Projektledning i praktiken: Observationer av arbete i korta projekt. Studier i företagsekonomi. Serie B, 2008.
82 OECD. (u.å.). Organization for economic Co-operation and Development.
https://www.oecd.org/sweden/. [Hämtad 2020-03-23]
Paiva Duarte, F. (2015). Barriers to Sustainability: An Exploratory Study on Perspectives from Brazilian Organizations. Sustainable Development, 23(6), 425-434.
Paroutis, S., & Pettigrew, A. (2007). Strategizing in the multi-business firm: Strategy teams at multiple levels and over time. Human Relations, 60(1), 99–135.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE. Porter, Michael E., & Kramer, Mark R. (2011). Creating shared value: How to reinvent capitalism - and unleash a wave of innovation and growth. (The Big Idea) (Cover story). Harvard Business Review, 89(1 2), 62.
Porter, M., & Kramer, M. (2014). A response to Andrew Crane et al.'s article by Michael E. Porter and Mark R. Kramer. California Management Review, 56(2), 149-151.
Rasche, A., Morsing, M., & Moon, J. (2017). Corporate social responsibility: Strategy, communication, governance. Cambridge: Cambridge University Press.
Reckwitz, A. (2002). Toward a Theory of Social Practices: A Development in Culturalist Theorizing. European Journal of Social Theory, 5(2), 243-263.
Risi, D., & Wickert, C. (2017). Reconsidering the ‘Symmetry’ Between Institutionalization and Professionalization: The Case of Corporate Social Responsibility Managers. Journal of Management Studies, 54(5), 613-646.
Rothaermel, Frank T. (2018). Strategic management (4. uppl.. ed.).
Rouleau, L. (2005). Micro-practices of strategic sensemaking and sensegiving: How middle managers interpret and sell change every day. Journal of Management Studies, 42(7), 1413-1441. Sandberg, J., & Alvesson, M. (2011). Ways of constructing research questions: gap-spotting or problematization? Organization, 18(1), 23-44.
Sciencebasedtargets. (u.å.). Science based targets. https://sciencebasedtargets.org/ [Hämtad 2020- 03-25]
Schatzki, T., Knorr-Cetina, K. & Savigny, E. (2001). The practice turn in contemporary theory. New York: Routledge.
Sharp, Z., & Zaidman, N. (2010). Strategization of CSR. Journal of Business Ethics, 93(1), 51- 71.
83 Silva, M., & Figueiredo, M. (2017). Sustainability as Practice: Reflections on the Creation of an Institutional Logic. Sustainability, 9(10), 1839.
Smith, Wendy K., & Lewis, Marianne W. (2011). Toward a dynamic theory of paradox: A dynamic of equilibrium model of organizing. (Report). Academy of Management Review, 36(2), 381.
Sroufe, R. (2017). Integration and organizational change towards sustainability. Journal of Cleaner Production, 162, 315–329.
Statskontoret. (2018). FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter - utmaningar i statens arbete. http://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2018/fns- vagledande-principer-for-foretag-och-manskliga-rattigheter--utmaningar-i-statens-arbete/. [Hämtad 2020-01-08]
Steffen, W., Richardson, K., Rockström, J., Cornell, S. E., Fetzer, I., Bennett, E. M., Biggs, R., Carpenter, S. R., de Vries, W., de Wit, C. A., Folke, C., Gerten, D., Heinke, J., Mace, G. M., Persson, L. M., Ramanathan, V., Reyers, B. and Sörlin, S. (2015) Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science,347(6223).
Strand, Robert. (2011). Exploring the Role of Leadership in Corporate Social Responsibility: A Review. Journal of Leadership, Accountability and Ethics. 8.
Strand, R. (2013). The Chief Officer of Corporate Social Responsibility: A Study of Its Presence in Top Management Teams. Journal of Business Ethics, 112(4), 721-734.
Strand, R. (2014). Strategic Leadership of Corporate Sustainability. Journal of Business Ethics 123: 687-706
Strategy as Practice International Network (u.å.) www.s-as-p.org [Hämtad 2020-02-28] Tams, S., Marshall, J., Khapova, S., & Arthur, M. (2011). Responsible careers: Systemic reflexivity in shifting landscapes. Human Relations, 64(1), 109-131.
Thornton, P., Ocasio, W., & Lounsbury, M. (2012). The institutional logics perspective: A new approach to culture, structure and process. Oxford: Oxford University Press.
Vallentin, S., & Spence, L. (2017). Strategic CSR: Ambitions and Critiques. In Corporate Social Responsibility: Strategy, Communication, Governance (pp. 63-85). Cambridge University Press. Van Der Byl, C., Slawinski, N., Bertels, S., & Bowen, F. (2015). Embracing Tensions in
Corporate Sustainability: A Review of Research From Win-Wins and Trade-Offs to Paradoxes and Beyond. Organization & Environment, 28(1), 54-79.
84 Van De Ven, A. H., & Johnson, P. E. (2006). Knowledge for theory and practice. The Academy of Management Review, 31(4), 802–821.
Visser, W. & Crane, A. (2010) Corporate Sustainability and the Individual: Understanding What Drives Sustainability Professionals as Change Agents, SSRN Working Paper Series, 25 February 2010. First published on SSRN at: http://ssrn.com/abstract=1559087
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: [Forskningsprocess, människa, samhälle] (1. uppl..). Malmö: Gleerup.
WCED. (1987). Report of the world commission on environment and development: our common future. Oxford University Press.
Wickert, C., & De Bakker, F. (2018). Pitching for Social Change: Toward a Relational Approach to Selling and Buying Social Issues. Academy of Management Discoveries, 4(1), 50-73.
Wickert, C., & Schaefer, S. (2015). Towards a progressive understanding of performativity in critical management studies. Human Relations, 68(1), 107-130.
Winn, Monika I., & Angell, Linda C. (2000). Towards a Process Model of Corporate Greening. Organization Studies, 21(6), 1119-1147.
Whittington, R (1996) Strategy as Practice, Long range Planning, 29(5), 731
Whittington, R (2003) The work of strategizing and organizing: for a practice perspective, Strategic organization, Vol 1(1), 117-125.
Whittington, R (2006) Completing the practice turn strategy research, Organization studies (27) 5, 613-634.
Wright, C., & Nyberg, D. (2012). Working with passion: Emotionology, corporate environmentalism and climate change. Human Relations, 65(12), 1561-1587.
Wright, C., Nyberg, D., Grant, D., Wittneben, B., Okereke, C., Banerjee, S., & Levy, D. (2012). “Hippies on the third floor”: Climate Change, Narrative Identity and the Micro-Politics of Corporate Environmentalism. Organization Studies, 33(11), 1451-1475.
Zeimers, G., Anagnostopoulos, C., Zintz, T., & Willem, A. (2019). Examining Collaboration Among Nonprofit Organizations for Social Responsibility Programs. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 48(5), 953-974.
85
Bilaga
1. Intervjuguide
Vår studie utgår från hållbarhetschefens vardag och det är det vi är intresserade av. Det betyder att vi ställer praktiknära frågor om ditt arbete som hållbarhetschef, så du vet att vissa frågor kommer vara praktiskt lagda och till och med kräva en titt i kalendern. Vi kommer att avidentifiera alla svar.
Innan vi kör igång vill jag bara fråga om det går bra att vi spelar in intervjun? Det är för att vi ska kunna koncentrera oss på att prata med dig och inte behöva anteckna samtidigt. Inspelningen kommer att raderas så fort vi transkriberat och avidentifierat intervjun. Om du har några frågor längs vägen eller tycker någonting är oklart är det bara att du säger till, så det är mer som ett samtal än en intervju.
Bakgrundsfrågor
● Kan du berätta lite om din bakgrund? T.ex. utbildning.
o Hur länge har du arbetat i företaget?
o Hur länge har du haft din nuvarande position?
o Hur har ni organiserat ert hållbarhetsarbete? (Organisationsstruktur)
● Har du t.ex. en arbetsgrupp/avdelning? ● (Vilken roll spelar du här?)
● Vem rapporterar du till? Praktik - huvudfokus
● Välj ut en vecka i början av februari som inte avvek starkt från andra arbetsveckor; vad ägnade du den åt?
● Eventuella följdfrågor beroende på hur samtalet utvecklas och vad som sägs
● Innehåll i aktiviteter/möten? ● Vad pratade ni om?
● Vad var syftet med mötet/vad kom ni fram till? ● Vad betyder det?
● Vad tog du med dig därifrån?
86 ● Vilka är inblandade i det arbetet?
● Varför?
● Vad består ditt arbete av?
Praktiker - Fortsatt fokus utifrån kalender
● Vilka är de andra som deltar i mötet?
● Vad jobbar de med?
● Finns det andra nyckelpersoner för hållbarhetsarbetet i organisationen? Om, vilka är dessa?
● Vad gör dem till nyckelpersoner?
● Vilka är dina närmaste medarbetare? Vad gör de? Praxis - huvudfokus
● Vilka ramar, regler och liknande förhåller ni er till när ni arbetar med hållbarhet? (lagar, regler, certifieringar, redovisningskrav, andra organisationers krav där ni är
medlemmar)
● Vad är din uppfattning om andras förväntningar på ditt arbete som hållbarhetschef? ● Andras förväntningar och krav
● Hur uppfattar du att det du säger tas emot i olika sammanhang?
● I sammanhang inom organisationen som inte är direkt hållbarhetsrelaterade? Både uppåt, nedåt och “åt sidan” i organisationen (dvs ledning, medarbetare osv)
● t.ex. i sammanhang externt?
● Vilka är utmaningarna i ditt jobb?
● Hur gör du för att hantera utmaningarna?
● Om det kommer upp; hur gör du för att hantera resursbrist och tidsbrist?
● Hur upplever du organisationens inställning till hållbarhet?
Avslutande fråga