Organisationens omvärld

I detta avsnitt beskriver vi hur respondenterna uppfattar det omgivande samhället och vilken roll externa intressenter spelar i hållbarhetsarbetet. Internationella överenskommelser och initiativ i omvärlden såsom FN:s globala mål, Parisavtalet och “Greta Thunberg-effekten”, som Diana benämner den, gör avtryck i företagens hållbarhetsarbete. Flertalet respondenter betonar att det är en stor skillnad jämfört med tidigare. Aron berättar att hållbarhet är i fokus på ett helt annat sätt idag än för 10–15 år sedan.

“Omvärlden intresserar sig mycket mycket mer för hållbarhet än vad de gjorde för tio femton år sen. Du fick aldrig en fråga om hållbarhet av en mainstreamanalytiker.

Nuförtiden är alla mer eller mindre fokuserade på hur businessen och hållbarhetsstatusen för ett så här stort industriföretag funkar. Man kommer liksom inte undan.” (Aron)

Flera respondenter talar om hur de har fått draghjälp av omvärlden med att övertyga

organisationen om vikten av en mer hållbar verksamhet. Bill beskriver hur investerare och kunder har satt press på organisationen, vilket har lett till att de börjat arbeta mer strategiskt med

hållbarhet.

“Det (hållbarhetsarbetet) var ju inte liksom en effekt av en strategisk översyn av allt vi

håller på med och så kom vi fram till att nu ska vi jobba så här, utan vi insåg att det här var efterfrågat av kunder, efterfrågat av investerare, vi borde vara engagerade och så sätter vi igång med det. Sen har vi ju haft en omvärldsutveckling också, som bara förenklar det här förstås. Klimathotet har ju gjort sig påmint var dag kan man säga.” (Bill)

Att klimatfrågan omtalas i samhället förklaras ha bidragit till respondenternas möjligheter att driva på hållbarhetsarbetet. Den förändrade inställningen till hållbarhet verkar dessutom ha gått

49 snabbt. Diana berättar att det är stor skillnad att driva hållbarhetsarbetet nu jämfört med för bara ett par sedan. Både kundernas ökade efterfrågan och klimatrörelsen har gett draghjälp.

“Att göra hållbarhet till den kommersiella agendan har sedan jag började den här tjänsten varit min huvuduppgift, och då hjälper det ju mig att det finns ett tryck från kunderna, att dom är intresserade av de här frågorna. Det har ju förenklats under det här året med den så kallade “Greta Thunberg-effekten” givetvis. Jag har ju fått med mig representanterna i ledningsgruppen på ett helt annat sätt än jag hade fått med mig för två år sedan.” (Diana)

Det är i huvudsak denna typ av omvärldsfaktorer som gör att företagen numera har hållbarhet allt högre upp på sin agenda. Bill förklarar att hållbarhet gått från att främst ha varit en

kommunikationsfråga till att ha blivit mer affärsnära. De externa intressenternas efterfrågan på hållbarhetslösningar har varit drivande i förändringen.

“Jag tror nog insikten av vikten att jobba strategiskt med de här frågorna, det har växt fram under ett antal år. (...) Vi mötte en efterfrågan på den typen av produkt från våra investerare och förstod att, det här är någonting vi behöver vara engagerade i för att kunna tillgodose både kund- och medlemskrav och önskemål från investerare.” (Bill)

Externa rankingar och index påverkar också respondenternas arbete. Det gäller att falla väl ut i förhållande till konkurrenterna. Diana exemplifierar hur de använder resultaten från Sustainable Brand Index. Aron berättar hur en hållbarhetsrankning påverkar inriktningen på hållbarhets- arbetet eftersom rankningen ses som omvärldens krav på vad företaget ska leva upp till. På liknande sätt finns det en diskussion om att sätta ambitiösa transparenta mål som ligger i linje med Paris-avtalet. I Caspers fall har ägaren nyligen beslutat att företaget ska arbeta i linje med Parisavtalet, vilket kommer få stor inverkan på företaget som tar fram en översyn för att utreda vad beslutet får för konsekvenser och följdverkningar i verksamheten. Vad som är säkert är att hållbarhet kommer att få en mer central roll. Aron och Elin diskuterar vetenskapligt förankrade mål, Science based targets, som exempel på hur företag kan visa att de tar klimatkrisen på allvar. Just klimatkrisen är en fråga som står ut, och flera hållbarhetschefer ger uttryck för att företagen inte kan undgå att ta sitt ansvar.

“Det är ju den översta frågan på agendan, det är den som alla pratar om, och då måste vi som de flesta andra stora företag säga att ja, vi har ett ambitiöst mål framöver som gör att vi kan säga att vi gör vår del av det här för att samhället ska klara 1,5 graders-målet.” (Aron)

Henry beskriver hur intressenters hårdare krav bidrar till att driva organisationens hållbarhets- arbete framåt. Investerare, reglerare, centralbanker, och lagstiftare sätter i stor utsträckning företagets hållbarhetsagenda och utvecklingen har gått snabbt. Från att ha varit relativt passiva,

50

nästan icke-existerande, har reglerarsidan blivit en rejäl kraft. Även kundernas efterfrågan har gjort att hållbarhet arbetar sig in i själva verksamheten.

“Efterfrågan även från kundsidan växte till sig något oerhört under 2019. Så det tas in i kärnan på ett helt annat sätt just nu.” (Henry)

Casper som verkar inom samma bransch berättar också hur branschen genomgår ett skifte i sin syn på hållbarhet. I och med att hållbarhet alltmer ses som en finansiell risk så har det blivit lättare för finansbranschen att ta till sig frågan. Casper menar emellertid att kulturen inom banksektorn ligger efter de nya formella kraven på hållbarhet vilken är en anledning till att det fortfarande uppdagas skandaler såsom penningtvätt. Han berättar hur branschen tidigare inte brytt sig om och hanterat hållbarhetsfrågorna på djupet; “på pappret har man det, men inte på riktigt”. Vad gäller FN:s globala mål verkar dessa ha bidragit i hållbarhetsarbetet på flera sätt. Dels har hållbarhet kommit högre upp på dagordningen och dels finns det en gemensam målbild av vad världens länder behöver åstadkomma. Diana menar att de globala målen har blivit en gemensam referensram som kan underlätta kommunikationen och förståelsen för vad hållbarhetsarbetet går ut på.

“De globala målen har blivit ett gemensamt språk för världen att prata om hållbarhet. Jag tror att för företag har det blivit ett gemensamt väldigt viktigt språk där vi kan hjälpa varandra, stötta varandra på ett helt nytt sätt. Det gemensamma språket hade vi inte tidigare.” (Diana)

De globala målen har också blivit ett sätt att kommunicera hållbarhet internt. För att förklara hur företagets hållbarhetsarbete relaterar till de globala målen tar Diana fram case som visar hur deras arbete hänger ihop med respektive mål. Kopplingen mellan det lilla och det stora sätter företagets hållbarhetsarbete i ett större sammanhang vilket syftar till att öka medarbetarnas engagemang.

51

5. Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med stöd av studiens teoretiska referensram. Empiri och teori relateras till varandra i syfte att analysera hållbarhetschefens strategiska arbete och öka kunskapen om vad som påverkar dennes arbete. Vi resonerar också kring

hållbarhetschefens roll i syfte att få en djupare förståelse för det strategiska arbetet.

I föregående empirikapitel presenterades hållbarhetschefernas praktik, följt av de förutsättningar som vi identifierat för hållbarhetschefernas arbete, det vill säga praxis. Detta kapitel har en omvänd struktur där vi inleder med att analysera hållbarhetschefernas förutsättningar för att genomföra sitt arbete, för att därefter analysera hur de bedriver sitt strategiska arbete utifrån sina förutsättningar, det vill säga praxis. De teman som introducerades i empirin illustreras i

respektive cirkel för praktik och praxis i figur 5 nedan. Figur 5: Empirisk utgångspunkt för analys

Med stöd av studiens teoretiska referensram söker vi djupare förståelse för hållbarhetschefens praktik och praxis. Med utgångspunkt i studiens empiri analyserar vi även hur praxis påverkar praktik vilket motsvarar område B i figur 5. Studiens frågeställningar adresserar inte andra praktiker som är involverade i hållbarhetsarbetet utöver hållbarhetschefen. Därav är cirkeln för praktiker i figur 5 förminskad och nedtonad. Inte heller området där alla tre begrepp överlappar,

52 det vill säga “skapande av strategi”, ingår i analysen eftersom det motsvarar en studie av alla tre element; praktik, praktiker och praxis, samtidigt.