Sammanfattning av studiens analys

Sammanfattningsvis visar studiens analys att hållbarhetsperspektivet och affärsperspektivet samexisterar i respondenternas organisationer, men att affärsperspektivet dominerar.

Konsekvensen blir att hållbarhetschefen anpassar sig till rådande synsätt och samtidigt försöker stärka hållbarhetsperspektivet i organisationen. Att övertyga och sälja in hållbarhet, prioritera, förhandla samt bygga relationer genom att nätverka är strategiska handlingar som vi menar utförs i syfte att förankra hållbarhetsperspektivet och få gehör för hållbarhetsfrågor. På liknande sätt menar vi att den stödjande expertrollen och utbildningsinsatser för att öka kunskapen om hållbarhet grundar sig i att stärka hållbarhetsperspektivet, vilket illustreras i figur 18 ovan. Analysen av hållbarhetschefernas strategiska arbete tyder på att hållbarhetschefen genom sina handlingar försöker förankra hållbarhetsperspektivet och integrera hållbarhet i organisationen. I

71 denna strävan möter hållbarhetschefen utmaningar som är ett uttryck för organisationens interna praxis. Det formar arbetet till att bestå av praktik som syftar till att överbrygga utmaningarna som organisationens interna praxis skapat.

Figur 19 utgår från studiens analys och är en modifierad version av studiens initiala analys- modell.

Figur 19: Modifierad modell av förhållandet mellan praktik och praxis baserat på analys

Modellen illustrerar hur vi identifierat att praxis omgärdar och påverkar hållbarhetschefens praktik. Det innebär en modifiering av det som i figur 2 var område B som utgör förhållandet mellan praktik och praxis. Hållbarhetschefens praktik sker inom ramarna för praxis och aspekterna överlappar inte längre varandra som i figur 1 då vi inte ser tecken på hur praktik påverkar praxis. Praktiken sker snarare inom ramarna av praxis, vilket kan vara en följd av att vi studerat en ögonblicksbild och inte ett skeende över tid.

72

6. Slutsats och bidrag

I detta avsnitt presenteras de slutsatser som svarar mot studiens analys följt av en redogörelse för studiens bidrag. Slutligen presenteras förslag till vidare forskning som utgår från denna studie.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hållbarhetschefen arbetar strategiskt och öka förståelsen för vad som påverkar deras arbete. Utifrån föregående analys presenteras två slutsatser som besvarar studiens frågeställningar.

Hur arbetar hållbarhetschefen strategiskt med hållbarhet i sin organisation?

En första slutsats (1) är att hållbarhetschefen arbetar strategiskt med hållbarhet genom att: ● Övertyga och sälja in hållbarhet i organisationen för att få gehör för hållbarhetsfrågor ● Nätverka och föra dialog för att stärka sitt informella inflytande

● Agera som stöd, utbilda och stärka hållbarhetskompetens för att medvetandegöra och förankra hållbarhetsperspektivet i organisationen

● Förhandla, prioritera och anpassa sitt strategiska arbete till rådande praxis för att få igenom hållbarhetsagendan

● Kommunicera och marknadsföra organisationens hållbarhetsarbete för att stärka organisationens legitimitet

Karaktären av det strategiska arbetet visar att hållbarhetschefen ämnar stärka hållbarhetsperspektivet i sin organisation.

Vad påverkar hur hållbarhetschefen arbetar strategiskt med hållbarhet i sin organisation? En andra slutsats (2) är att interna och externa förutsättningar påverkar hur hållbarhetschefen arbetar strategiskt med hållbarhet i sin organisation och att dessa förutsättningar påverkar arbetet på olika sätt. De externa förutsättningarna bidrar till att legitimera hållbarhetsarbetet och att prioritera frågan för att bemöta externa förväntningar, vilket fungerar som en drivkraft för hållbarhetschefens strategiska arbete. De interna förutsättningarna präglas av organisationernas dominerande affärsperspektiv och påverkar hållbarhetschefens strategiska arbete genom att begränsa det till handlingar som syftar till att berättiga hållbarhetsperspektivet, snarare än handlingar som syftar till att utveckla och förfina en hållbar affärsmodell.

73

6.1 Bidragsdiskussion

Teoretiskt bidrag

Skillnaden i denna studie gentemot tidigare forskning om hållbarhet utifrån Strategy as Practice är att den utgår från hållbarhetschefens perspektiv (Egels-Zandén & Rosén, 2015; Behnam & Rasche, 2009; Elms et al., 2010; Sharp & Zaidman, 2010; Brömer et al., 2019; Silva & Figueiredo, 2017). Studien skiljer sig även från tidigare forskning om hållbarhetschefens roll genom att ta sin utgångspunkt i det praktiknära perspektivet Strategy as Practice (Tams et al., 2011; Wright & Nyberg, 2012; Strand, 2013; Daudigeous, 2013; Brés & Gond, 2014; Miller & Serafeim, 2014; Hahn et al., 2014; Mitra & Buzzanell, 2017, 2018; Risi & Wickert, 2017; Wickert & de Bakker, 2018; Carollo & Guerci, 2018). Studien adresserar därmed behovet av praktiknära forskning om strategiskt hållbarhetsarbete (Egels-Zandén & Rosén, 2015; Engert, Rauter & Baumgartner, 2016; Silva & Figueiredo, 2017) samt efterfrågan om forskning om hållbarhetschefens roll (Miller & Serafeim, 2014; Brès et al., 2019).

Genom att studera hållbarhet utifrån Strategy as Practice utgör denna studie ett generellt bidrag till det nya och relativt outforskade forskningsfältet Sustainability as Practice (Silva &

Figueiredo, 2017). Wickert och Bakker (2018) betonar att tidigare forskning endast ägnat begränsad uppmärksamhet åt potentiella interna barriärer, begränsningar och spänningar som hållbarhetschefer behöver hantera. Denna praktiknära studie bidrar till att öka förståelsen för vilka interna utmaningar hållbarhetchefen kan uppleva och hur hen förhåller sig till dessa. Sammantaget bidrar studien även till litteraturen om hållbarhetschefens roll genom att öka förståelsen för olika aspekter i dennes strategiska arbete.

Praktiskt bidrag

Studiens empiriska beskrivning av hur det är att arbeta som hållbarhetschef ökar kunskapen om hållbarhetschefens arbete i praktiken. Empirin belyser särskilt strategiska tillvägagångssätt för att hantera utmaningar i yrkesrollen. Uppsatsen bedöms därför vara relevant för praktiker som arbetar med hållbarhet eftersom det praktiknära perspektivet kan bidra med insikter som berör deras arbete. Hållbarhetschefer kan ha behållning av studien genom att känna igen sig i sitt arbete och genom att få ökad insikt om sin yrkesroll. Även beslutsfattare kan ha ett intresse av studiens deskriptiva empiri. Underlaget kan öka förståelsen för hållbarhetschefens roll och arbete och användas i beslut. Vidare kan ökad kännedom om ett dominerande affärsperspektiv och

hållbarhetschefens utmaningar på en mer övergripande nivå leda till att intressenter ställer högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det kan i sin tur bidra till ökad press på företagen och en möjlig omställning till hållbart företagande. På lång sikt skulle detta utgöra studiens samhälleliga bidrag.

Vidare menar Antonacopoulou och Balogun (2010) att samarbetet mellan akademin och praktiker inom näringslivet behöver stärkas för att skapa bättre förståelse för strategi i praktiken. Den här studien bidrar till denna samverkan genom hållbarhetschefers medverkan i uppsatsens empiriska

74 insamling. Praktiknära forskning ligger även i linje med akademins huvuduppgifter enligt

högskolelagen som uttrycker att universitet och högskolor ska sprida kännedom om den forskning som bedrivs och hur dessa erfarenheter och kunskaper ska kunna tillämpas utanför akademin (Högskolelag (1992:1434, §2 1 kap)).