För att bedöma kvaliteten på samhällsvetenskaplig forskning med kvalitativ inriktning är studiens trovärdighet central. För att bedöma trovärdigheten finns fyra delkriterier; tillförlitlighet,
överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell, 2017). Vi tar stöd av dessa delkriterier i följande avsnitt som diskuterar studiens trovärdighet och kvalitet.
3.5.1 Trovärdighet
Inspelningen av intervjuerna bidrar till studiens tillförlitlighet eftersom den minskar risken att förlora viktig information. Den bearbetade empirin har inte skickats ut till respondenterna för granskning då risken med utskick är att respondenterna ändrar sina utsagor och tillrättalägger den bild som målats upp. Syftet med att inte skicka ut den bearbetade empirin för granskning är att uppnå en icke modifierad bild av respondenternas praktik. Detta tillvägagångssätt kan försvaga studiens tillförlitlighet då resultatet baseras på författarnas förmåga att tillförlitligt tolka och behandla datamaterialet. För att inte riskera att förvränga empirin används många citat, och respondenternas beskrivningar är fylligt återgivna.
Triangulering har tillämpats genom att inhämta och analysera data från intervjuer, enkätsvar och rundabordssamtalet, vilket bidrar till att öka studiens tillförlitlighet (Bryman & Bell, 2017). Eftersom hållbarhetschefen är den som har bäst information om sitt arbete bedöms valet av respondent vara lämplig för att erhålla en fyllig beskrivning av dennes praktik. Andra respondenter från samma organisation skulle kunnat ge oss mer information om praxis, men eftersom studien utgår från hållbarhetschefens perspektiv bedöms värdet av att koncentrera våra resurser till hållbarhetschefen vara större.
Processen för urval, datainsamling och utformning av analys har noggrant beskrivits i detta metodkapitel i syfte att öka överförbarheten, det vill säga generaliserbarheten av studiens resultat till andra sammanhang och situationer. Överförbarheten av en kvalitativ studie är dock
begränsad. Överförbarheten begränsas även av att respondenterna samt tillhörande organisation avidentifieras vilket försvårar jämförelsen av studiens resultat och respondenternas kontext. Den fylliga beskrivningen av hållbarhetschefens förutsättningar i studiens empiri kan i viss
utsträckning kompensera för detta. Bakgrundsinformationen om bransch och antal anställda som presenteras bidrar även till att återge en bild av respondentens sammanhang.
30 En annan följd av avidentifieringen är att den skapat utrymme för respondenterna att tala fritt. Det kan ha gjort att verkligheten porträtterats mer sanningsenligt än vad som annars skulle varit fallet, vilket skulle öka studiens pålitlighet. Vidare ges en fullständig och transparent redogörelse för studien i detta metodkapitel vilket ökar pålitligheten av studiens resultat (Bryman & Bell, 2017). Under studiens gång har opponenter, handledare och forskare kontinuerligt granskat metodologiska val och bedömt kvaliteten i vårt tillvägagångssätt. Denna kvalitetssäkring ämnar öka studiens pålitlighet.
Bryman och Bell (2017) belyser risken för subjektivitet i kvalitativ forskning eftersom intervjustudier möjliggör forskarens egen tolkning av vad som ses som relevant. Kriteriet om konfirmering handlar därför om att säkerställa agerande i god tro med vetskapen om att en fullständig objektivitet kan vara svår att nå (Bryman & Bell, 2017). Tolkning av information i kvalitativa studier kan aldrig bli helt objektiv, men missvisande tolkningar som inte stöds av materialet bör undvikas. I syfte att minska risken för subjektivitet har vi först transkriberat och selekterat materialet individuellt. Därefter har vi diskuterat och läst igenom datamaterialet tillsammans för att rensa bort eventuella feltolkningar och skapa en rättvis bild av
respondenternas berättelser. Tillvägagångssättet har gjort att vi först kunnat bilda oss en egen uppfattning om materialet för att sedan diskutera det tillsammans vilket breddat perspektiven inför studiens analys. Att systematiskt bearbeta studiens empiri tillsammans kan förbättra
studiens kvalitet då samarbete minskar risken för subjektiva bedömningar (Patton, 2002; Bryman & Bell, 2017).
3.5.2 Metodreflektion
I avsnitt 3.5.1 presenterades de metoder som använts för att säkerställa studiens trovärdighet. Trots tillämpningen av dessa metoder kan vår förförståelse och tidigare erfarenheter ha haft en viss påverkan på vilka följdfrågor som ställts och vår tolkning av intervjusvaren. Genom ett transparent tillvägagångssätt i bearbetning av datamaterial, analysmetod och presentation av studiens empiri ger vi emellertid läsare möjlighet att förhålla sig kritiska till studiens resultat. Vidare är generaliserbarheten av resultaten begränsad eftersom forskningsansatsen är kvalitativ (Bryman & Bell, 2017). Vi gör dock inte anspråk på generaliserbarhet utan ser denna explorativa kvalitativa studie som ett avstamp för framtida forskning om hållbarhetschefens roll.
En annan reflektion är att deltagande observation skulle kunnat ge mer detaljerad empiri av hållbarhetschefens aktiviteter. Vi har dock valt att genomföra semistrukturerade intervjuer och i intervjuguiden försökt återskapa observations-liknande sammanhang. I likhet med Paroutis och Pettigrews (2007) studie utgår vi också från antagandet att praktiker är kapabla till att uttrycka sina aktiviteter i efterhand, vilket talar för valet av semistrukturerade intervjuer. Vidare resonerar Czarniawska-Joerges (1998) kring fördelarna med intervjuer respektive observationer och
kommer fram till att det inte behöver vara någon större skillnad mellan empiri som är insamlad med dessa olika metoder.
31 Trots våra förberedelser i form av upplägg, struktur och information till respondenten inför intervjuerna upptäckte vi en viss svårighet att erhålla praktiknära svar. För att motverka risken att intervjun skulle kretsa kring organisationens hållbarhetsarbete på en övergripande nivå blev det tydligt att vi behövde vara noggranna med att betona vårt intresse för vad hållbarhetschefen ägnar sina arbetsdagar åt. Vid ett par intervjutillfällen upplevdes initialt en känsla av ett visst motstånd från respondenten mot att gå in på det dagliga arbetet i detalj. Vi tolkar det som att frågorna kan ha upplevts komma nära individen och således vara utlämnande, vilket skulle kunna förklara den spärr vi stundtals anade. Under intervjuns gång försvann emellertid denna tendens till spärr, och det transkriberade materialet visade på relevant empiri utifrån studiens syfte. Slutligen skulle det kunna vara så att en hållbarhetschef har en benägenhet att skönmåla hållbarhetsarbetet och sin organisation. Efter att ha studerat datamaterialet uppfattar vi att det kan ha förekommit i något enstaka fall, men utan att påverka helheten och således inte heller studiens analys och slutsatser.
32
4. Empiri
I följande kapitel presenteras det bearbetade datamaterialet från studiens empiriinsamling. Kapitlet inleds med en kort redogörelse av enkätsvar och ett rundabordssamtal om
hållbarhetschefens utmaningar. Därefter presenteras empirin från intervjuer med
hållbarhetschefer. Detta avsnitt är uppbyggt utifrån teman som identifierats i en innehållsanalys.