Förutsättningar för framtida arbete med icke-etniskt svenska klienter

Detta tema presenterar socionomstudenternas erfarenheter av socialt arbete, vad de anser utgör förutsättningar för deras framtida arbete med klienter som kategoriseras som icke-etniskt svenska samt om de anser att utbildningen har gett dem förutsättningarna som de anser att de behöver i sitt framtida arbete.

5.3.1 Förutfattade meningar på arbetsplatsen

För att undersöka vad respondenterna ansåg var nödvändiga förutsättningar i sin framtida roll som socialarbetare i mötet med klienter som kategoriseras som icke-etniskt svenska, fick de reflektera kring sina extraarbeten inom socialt arbete som de haft under studietiden. Under analysen framkom det att intervjupersonerna hade mött färdigutbildade socialsekreterare som gett uttryck för förutfattade meningar. De berättade om arbetskollegor som säger “rasistiska saker” och andra uttalanden som de upplevde berodde på “oreflekterade föreställningar” om klienter som kategoriseras som icke-etniskt svenska. En respondent hade upplevt att

arbetskollegorna i vissa fall “utgår ifrån att etniska svenskar är bättre”. Några av de förutfattade meningarna som respondenterna hade upplevt handlade om att man i vissa fall förutsätter att människor som uppfattas som icke-etniskt svenska inte kan ha en hög utbildning. En respondent berättar om en socialarbetares möte med en klient som var

nyanländ till Sverige. Socialarbetaren förklarade för klienten att hen måste arbeta för det är så man gör i Sverige.

“’Ja, här i Sverige, här söker vi jobb, det är så det går till utan man är inte arbetslös.

Och så här ser det ut att skriva ett CV och så här gör man’. Och den här klienten var forskare.” (R2)

Respondenten berättade att situationen blev märklig då socialarbetarens antaganden om att klienten inte hade några förkunskaper synliggjordes i sättet socialarbetaren tilltalade personen.

39

En annan respondent säger:

“Tyvärr är det ju så att det finns väldigt mycket rasistiska och stereotypiserande fördomar hos folk och socionomer är inte uteslutna från den kategorin av människor, så det är inte så att socionomer inte är immuna mot att utöva rasism, och framförallt inte när det redan finns en maktrelation mellan en klient och en professionell.” (R4)

En annan respondent uppger att socialarbetare som hen i övrigt uppfattade som kompetenta i sitt yrke kunde uttala sig om klienter och deras bakgrund på ett oreflekterat eller fördomsfullt sätt. Intervjupersonen upplevde att socialarbetarna var inte uppmärksammade på att de i sin förståelse, tolkning och bedömning av klienter “utgick väldigt mycket från sitt eget

perspektiv”.

5.3.2 Medvetenhet

Några respondenter förklarade att begreppet medvetenhet innefattar kunskap om “andra värderingar, andra kulturer, andra erfarenheter”. Dessa respondenter menade att kunskap har en viss förebyggande kraft mot bland annat diskriminering. Samtidigt var det några respondenter som ansåg att man kan behöva särskild kunskap, men endast när det gäller “mer komplexa kulturella frågor som hedersvåld”. Respondenterna var mer negativa till att ha en särskild kunskap för att kunna bemöta klienter som kategoriseras som icke-etniskt svenska.

De menar att i dessa sammanhang är det endast “två människor som möts”. Gällande bemötande uttrycker en respondent så här:

“I samtal så kan ju ett möte mellan två människor vara ett möte mellan två människor, det behöver inte alltid vara att jag är den vita i det här.” (R4)

Respondenten menar att i mötet med personer som tolkas som icke-etniskt svenska behöver inte maktstrukturer relaterat till “vithet” ha någon betydelse för mötet. Dessa respondenter menar att oavsett vilken bakgrund klienten har ska socialarbetaren beakta principen om människors lika värde.

40

“Vi ska ju utgå från människovärdesprincipen. Alla människor har lika mycket värde.

Man ska ju inte behöva tänka, ’ja men nu ska jag träffa en mamma som kommer från Marocko, nu ska jag vara lite extra bra i mitt bemötande’, du ska ju bemöta alla bra.”

(R2)

Flera respondenter menade dock att det i alla sammanhang behövs en “medvetenhet” kring strukturella förutsättningar för individer och grupper som kategoriseras som icke-etniskt svenska. Respondenterna definierar strukturella förutsättningar som hur samhället bemöter olika grupper.

“Det är väldigt tydligt i samhället idag att personer med annan bakgrund än

kontextens färg har en annan utsatt position. Det kan ta uttryck på olika sätt som kan leda till att de personerna får sämre vård, sämre bemötande eller missförstås eller utsätts för rasism eller fördomar på olika sätt.”(R4)

Flera respondenter menade att strukturer och förutfattade föreställningar kan ha en inverkan på den livssituation som vissa människor som uppfattas som “icke-etniskt svenska” kan ha.

5.3.3 Självreflektion

Respondenterna besvarade vilka färdigheter de anser är viktiga för det sociala arbetet med klienter som kategoriseras som icke-etniskt svenska. Samtliga nämnde behovet av att ständigt reflektera kring sin egen position och klientens position. Respondenterna nämner att

självreflektion behövs i kombination med medvetenhet kring strukturella förutsättningar för människor som uppfattas som icke-etniskt svenska.

Självreflektion definieras av en respondent som reflektion kring sin roll som socionom men även kring sina personliga “värderingar, beteende och bemötande”. Dessa aspekter menar respondenten kan påverka yrkesrollen. Följande citat är från en annan respondent som också påpekar betydelsen av självreflektion.

“Men bara det här med att ha en förståelse för behovet av att hela tiden vara självreflekterande och att inte utgå från sin egna bubbla. Bara den kompetensen är väldigt viktig [för yrkesrollen].” (R7)

41

I detta sammanhang påpekar flera respondenter dels den “maktrelationen som finns mellan en professionell och en klient”, dels den maktrelation som finns mellan olika grupper i samhället med olika etniska eller kulturella bakgrunder. Ytterligare ett mönster som framkommer är att det är nödvändigt att ha förmågan till att kunna reflektera kring strukturer samt hur man som enskild person kan bidra till att “utöva rasism”. Samtliga respondenter anser att

självreflektion är något alla som arbetar inom socialt arbete behöver göra, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.

“Jag tror inte man resonerar kring de här begreppen [etnicitet och kultur] i sig självt om man är rasifierad, när man är en självklar del av det. Det blir jätteviktigt för vita och även för rasifierade personer som inte är så insatta i såna frågor.” (R5)

Några av intervjupersonerna påpekar att en socialarbetare har en privilegierad position i förhållande till klienter och behöver reflektera kring situationer där man medvetet eller omedvetet kan agera på sätt som gör att klienterna missgynnas. Några respondenter påpekar svårigheterna som finns med att “erkänna för sig själv” att man kan agera utifrån sina förutfattade föreställningar. Vidare uttrycker respondenterna att självreflektion ska göra de mer uppmärksamma på tankar som är baserade på deras föreställningar och bryta dessa tankemönster.

5.3.4 Medvetenhet och självreflektion i socionomutbildningen

Respondenterna fick dela sina upplevelser om de anser att socionomutbildningen har bidragit till att utveckla förmågor som medvetenhet och självreflektion hos studenterna. Samtliga respondenter uppgav dock att utbildningen hade kunnat ha fler tillfällen för att uppmuntra medvetenhet och självreflektion.

Några respondenter menar att det har funnits få tillfällen som de upplevde att de har fått kunskap kring etnicitet och kultur som har gjort de “medvetna”. Detta har gjorts i någon

“enstaka kurs”, relaterat till något enstaka ämne som till exempel “äldre”.

42

Gällande självreflektion uppgav några studenter att de upplevde att socionomutbildningen främst hade uppmuntrat till självreflektion relaterat till rollen som socialarbetare. Däremot upplevde respondenterna att reflektionerna inte berörde etnicitet och kultur.

“Man har fått reflekterat jättemycket om maktasymmetrier som finns [inom socialt arbete]. Jag tycker man [i socionomutbildningen] har pratat väldigt mycket om gräsrotsbyråkratin, organisatoriska faktorerna och vad det ger för förutsättningar i mötet med klienter. Så det tycker jag att man har pratat om, men inte i relation till etnicitet.” (R6)

En annan respondent säger:

“När vi väl har fått kritiskt tänka kring det [etnicitet och kultur] då har vi fått göra det utifrån ett strukturellt perspektiv och inte reflektera utifrån oss själva.” (R1)

I detta citat menar respondenten att det kritiskt tänkande kring etnicitet och kultur har

förekommit i socionomutbildningen från ett strukturellt perspektiv. Däremot upplevde hen att utbildningen inte har inbjudit till kritiskt tänkande kring hur man personligen resonerar kring etnicitet och kultur.

Vidare, uttryckte några respondenter att en följd av att socionomutbildningen inte har uppmuntrat tillräckligt till självreflektion är de har ägnat sin fritid till att diskutera och reflektera kring etnicitet och kultur.

“Men den förmågan [att vara självreflekterande] som jag känner att jag har relaterat till etnicitet och kultur, är inte tack vare utbildningen utan för att jag har diskuterat med andra som kan relatera för att jag satt in mig in i ämnet på min fritid.” (R7)

Några respondenter var överens om att socionomutbildningen inte hade tillräckligt många undervisningstillfällen för medvetenhet och självreflektion.

43