4.1 Metodval
Med utgångspunkt i studiens syfte att undersöka socionomstudenters subjektiva upplevelser av kunskap om etnicitet och kultur i socionomutbildningen har en kvalitativ forskningsstrategi valts (Bryman, 2011). Genom den kvalitativa metoden producerar vi kunskap genom att låta deltagarnas erfarenheter, upplevelser och beskrivningar av ett socialt fenomen synliggöras (Jacobsen, 2012; Kvale & Brinkmann, 2014). För att fånga de subjektiva upplevelserna har individuella intervjuer genomförts. Kvalitativa forskningsintervjuer syftar till att öka
förståelsen kring ett socialt fenomen utifrån intervjupersonernas perspektiv och samtidigt få täta och fylliga beskrivningar av det studerade fenomenet (Ahrne & Svensson, 2015; Bryman, 2011).
4.2 Urval
Urvalet i denna studie har utgjorts av ett målstyrt urval. Ett målstyrt urval kan beskrivas som ett strategiskt urval vars syfte är att medvetet välja respondenter som besitter en viss kunskap om det ämne som ska studeras (Bryman, 2011). Urvals- eller inklusionskriterierna i denna studie har avgränsats till socionomstudenter som går i termin sju. Dessa studenter valdes eftersom att de har genomfört större delen av socionomutbildningen och kan därför i större utsträckning reflektera kring utbildningens helhet. Utifrån detta kriterium skulle även
socionomstudenter från termin sex kunna inkluderats i studien men vi valde bort denna grupp då vi själva studerar i termin sex och med större sannolikhet har en anknytning till dem.
I denna studie valde vi att endast studera socionomstudenter från Stockholms universitet.
Detta val baserades på det faktumet att socionomutbildningens utformning varierar mellan olika lärosäten (SFS 1993:100). Om ytterligare ett lärosäte hade inkluderats i studien hade eventuella skillnader i socionomstudenternas utsagor kunna haft sin förklaring i olikheterna i kursplanerna. Detta hade varit relevant i en jämförande studie, men det har inte varit syftet med den föreliggande studien.
24
För att komma i kontakt med respondenterna på valt lärosäte har informationsbrev (se bilaga 1) skickats ut digitalt via socionomstudenternas studentplattform samt på en facebookgrupp för studenter som studerar socionomprogrammet i termin sju på Stockholms Universitet.
Respondenterna som deltagit i studien har frivilligt tagit kontakt med oss efter att de tagit del av vårt informationsbrev.
En svaghet med kvalitativa studier enligt Bryman (2011) är svårigheter med att avgöra antalet personer som ska intervjuas. Målet är att uppnå teoretisk mättnad, däremot är det nästintill omöjligt att veta hur många personer som ska intervjuas (ibid.). I vår studie bedömde vi det som rimligt att intervju sex till åtta personer. Sammanlagt hörde tio studenter av sig till oss antingen via Facebook eller vår gemensamma uppsatsmejl. Vi valde att intervju de sju första personerna som tog kontakt med oss. Detta beslut grundade sig dels i vår ambition att slutföra uppsatsen inom given tidsram, dels vår upplevelse av att vi nått en teoretisk mättnad efter att ha genomfört sju intervjuer. Detta då intervjupersonerna i helhet hade en samstämmig upplevelse av det studerade ämnet samt vår upplevelse av att ytterligare datainsamling inte skulle generera i mer fördjupad kunskap.
4.3 Genomförande
Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide bestående av teman med tillhörande frågor (Se bilaga 2). Den semistrukturerade intervjun tillåter både intervjuaren och den som blir intervjuad att vara flexibel i undersökningstillfället. Detta innebär att
intervjuaren ges möjlighet att avvika från intervjuguiden i syfte att lyfta det respondenterna själva tillskriver relevans relaterat till forskningsfrågan (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2014). Respondenterna fick således möjlighet att tala relativt fritt om sina tankar och
upplevelser av kunskap om etnicitet och kultur i socionomprogrammet.
Inledningsvis, genomfördes en pilotintervju i syfte att testa och modifiera intervjuguiden.
Efter en omarbetning av intervjuguiden skickades teman i intervjuguiden till respondenterna.
Syftet med att i förväg skicka ut teman var att ge studenterna möjlighet att tänka och
reflektera kring utbildningens helhet då det kan vara svårt att minnas kurser och kursinnehåll från de första terminerna. Därefter genomfördes sex intervjuer i avskilda rum i lärosätets lokaler och en intervju genomfördes per telefon. Telefonintervjun bedömdes vara en lämplig
25
lösning då intervjupersonen fick förhinder vid det planerade intervjutillfället. Respektive intervju varade i cirka 60 minuter och resulterade i sammanlagt 118 sidor transkriberad text.
Innan intervjun sattes igång bjöd vi respondenterna på fika samtidigt som vi småpratade.
Detta gjorde vi för att reducera den spänning som kan uppstå under intervjun till följd av den maktasymmetri som en intervju innebär (Kvale & Brinkman 2014). Respektive intervju inleddes därefter med informationsgivning om informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (se “etiska överväganden”). Genom att godkänna detta inhämtas ett muntligt samtycke.
För att kunna säkerställa respondenterna ordagranna utsagor har intervjuerna spelats in. Detta för att kunna bevara vad som har sagt men även hur det har sagts (Bryman, 2011). Genom användningen av ljudinspelare har vi kunnat vara uppmärksamma på att följa det som respondenterna säger under intervjutillfället. Användning av inspelningsverktyg kan dock begränsa intervjupersonernas öppenhet då respondenterna är medvetna över att det de säger kommer förvaras i inspelad- och transkriberad form (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2014). Men för att kunna analysera det som respondenterna har sagt har vi bedömt att inspelningen är nödvändig (Kvale & Brinkmann, 2014). Det inspelade materialet har sedan transkriberats separat för att kunna slutföra arbetet inom den tidsram som getts. För att erhålla respondenternas exakta ordalag och lyfta studenternas perspektiv har transkriptionen gjorts ordagrant. Däremot har ordlösa uttryck som skratt och utfyllnadsord som “ehm” och “mm” i de flesta fall inte transkriberats då dessa inte är av betydelse för denna studie (Bryman, 2011).
I våra citat som senare presenteras i resultatet har vi valt att ändra vissa ord från talspråk till skriftspråk, detta i syfte att göra citaten läsvänliga.
4.4 Tematisk analys
I vår bearbetning och analys av det empiriska materialet har vi utgått från Braun & Clarkes (2006) redogörelse för fem faser i en tematisk analys. En tematisk analys inleds med att bekanta sig med materialet. Detta gjorde vi genom en noggrann läsning av våra
transkriberingar. Därefter skapade vi initiala koder. Kodningen gjordes genom att ge respondenternas utsagor ett nyckelord som sammanfattade innehåller i utsagan. Studiens författare kodade materialet var för sig för att därefter jämföra och diskutera de framtagna koderna. Exempel på koder som vi identifierade var “västerländskt perspektiv”,
26
“intersektionalitet”, “relevans” och ”medvetenhet”. Därefter gick vi vidare till den tredje fasen som syftar till att sortera och organisera de koder vi funnit i materialet. De framtagna koderna som tolkats ha en liknande innebörd har sammanfogats och satts in i grupper i form av teman. Dessa teman har i fjärde fasen granskats för att säkerställa att det finns en intern homogenitet (koder inom ett visst tema hänger ihop) och extern heterogenitet (tydliga
skillnader mellan teman). I det sista stadiet definierade och namngav vi våra teman (Braun &
Clarke 2006). Den tematiska analysen av datamaterialet resulterade i följande tre
övergripande huvudteman: “Skildringen av etnicitet och kultur i socionomutbildningen”,
“Synpunkter på hur kunskap om etnicitet och kultur kan göras betydelsefullt” och
“Förutsättningar för framtida arbete med icke-etniskt svenska grupper”.
4.5 Kvalitetsgranskning
Kvalitativa studiers kvalitet kan diskuteras med hjälp av begreppet tillförlitlighet (Bryman, 2011). Tillförlitlighet utgörs av fyra delkriterier. Ett av dessa är trovärdighet som innebär att läsaren ska kunna avgöra om resultaten i studien är trovärdiga (ibid.). För att höja studiens trovärdighet kan forskare använda sig av respondentvalidering. Det innebär enligt Bryman (2011) att respondenterna ges möjlighet att bekräfta forskarens tolkningar av deras utsagor genom att ta del av materialet. I vår studie har vi dock valt att validera respondenternas utsagor under intervjun genom att ställa tolkande frågor (Kvale & Brinkmann, 2014).
Tolkande frågor syftar till att verifiera att vi som forskare tolkat respondenternas utsagor korrekt (ibid.). Ett annat sätt att öka trovärdighet är att följa de regler som finns för forskningen. Litteratur kring hur forskning ska utföras och riktlinjer från Stockholms Universitet har varit vägledande i utformandet av studien.
Överförbarhet är ett annat kriterium med fokus på huruvida forskningen producerar rika och fylliga beskrivningar. Med fylliga redogörelser kan andra avgöra om resultaten kan överföras till andra kontexter (Bryman, 2011).
Pålitlighet motsvarar begreppet reliabilitet inom kvantitativ forskning. Det innebär att forskarna ska anta ett granskande synsätt (Bryman, 2011). Något som kan ha påverkat
pålitligheten i studien är att en av intervjuerna genomfördes via telefon. Detta medför att man inte kan utläsa intervjupersonens ansiktsuttryck och kan endast förlita sig på röst och tonläge (ibid.). Vidare har studien genomgående strävat efter att utförligt redogöra för de olika faserna
27
i forskningsprocessen. En redogörelse av forskningen ska öka transparensen och underlätta för extern granskning (ibid). Föreliggande studie har under hela forskningsprocessen granskats av vår handledare.
Det sista kriteriet konfirmerbarhet syftar till att forskaren säkerställer att studien genomförts i god tro. Det innebär att forskaren inte medvetet ska ha låtit personliga värderingar eller den teoretiska inriktningen påverka studien och slutsatserna (Bryman, 2011). Med vår anknytning till socionomutbildningen finns en risk att våra egna uppfattningar och upplevelser påverkar studien. Att vara fullständigt objektiv till sin forskningsfråga kan anses vara ouppnåeligt (ibid.). För att forskningen ska bedömas vara trovärdig så finns det sätt att minska risken för att egna tankar och värderingar ska påverka studien. Detta har uppnåtts genom att vi
genomgående under forskningsprocessen har varit medvetna om våra personliga värderingar.
Detta har vi har gjort genom att i dialog med varandra diskuterat våra värderingar, upplevelser och erfarenheter av socionomutbildningen. Slutligen har vi använt teorin som grund för analysen av resultatet.
4.6 Etiska överväganden
Bryman (2011) redogör för fyra etiska principer som är av central betydelse i forskning. De etiska principerna består av informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (ibid.).
Informationskravet innebär att respondenterna ska bli informerade om studiens syfte och villkoren för deras deltagande (Bryman, 2011). Respondenterna har vid förfrågan om medverkan i studien tilldelats ett skriftligt informationsbrev (se bilaga 1) samt under intervjuns inledning fått muntlig information om studiens syfte och villkoren för deras deltagande. Vid intervjutillfället säkerställdes att respondenterna förstått den angivna informationen samt getts möjlighet att ställa frågor om sitt deltagande. Utöver detta, har respondenterna fått erbjudande om att få ta del av de sammanställda resultaten och den färdiga studien.
Samtyckeskravet innebär att forskarna inhämtar deltagarnas samtycke att delta i studien.
Kravet innebär även att deltagarna själva bestämmer över sin medverkan (Bryman, 2011;
Vetenskapsrådet, 2002). Genom informationsbrevet har deltagarna kunnat ta ställning till
28
deras deltagande. De respondenter som kontaktat oss med förfrågan om att delta har gett sitt samtycke. Vid intervjutillfället tillfrågades respondenterna än en gång om deras samtycke.
Konfidentialitetskravet syftar till att inte röja deltagarnas personuppgifter (Bryman, 2011). En risk med vårt specifika urval är att socionomstudenter som inte medverkat i studien eller lärare från institutionen kan få information om respondenternas identitet. Detta kan medföra skada för respondenterna om de skulle framföra kritik mot institutionen. För att säkerställa att detta inte sker har det insamlade materialet avidentifierats så att utomstående inte ska kunna känna igen respondenterna. Information om hur deras konfidentialitet skyddas har förmedlats i informationsbrevet.
Nyttjandekravet uppfylls när respondenter får information om deras roll i studien och i vilket ändamål deras utsagor ska användas (Bryman, 2011). De bandade inspelningarna och de transkriberade intervjuerna ska endast användas för forskningens ändamål. Innan intervjun informerade vi respondenterna att allt forskningsmaterial kommer att raderas när studien är examinerad och godkänd.
29