Denna bilaga innehåller faktablad med beskrivning av respektive åtgärd i åt- gärdsprogrammet för havsmiljön.
Faktablad ÅPH 1–3 främmande arter
Faktablad nr 1, ÅPH 1, Havs- och vattenmyndigheten. Kod: BALSE-001; ANSSE-001
Åtgärd Att ta fram ett pilotprojekt för att utveckla metoder för kontroll och lokal bekämpning av invasiva främmande arter.
Motivering Ett pilotprojekt behövs för att utveckla metoder för kontroll och lokala reducerings- åtgärder av invasiva främmande arter. Metoder i syfte att hålla en etablerad art eller nyligen introducerad art under kontroll eller för att lokalt reducera bestånd i utvalda miljöer krävs för att miljökvalitetsnorm C.1 ska kunna nås. I dagsläget är erfarenheterna av sådana åtgärder begränsade.
Miljökvalitetsnorm C.1 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)
Genomförande Havs- och vattenmyndigheten
• tar fram ramar för pilotprojekt,
• har det övergripande ansvaret för att utveckla nödvändiga metoder samt • har det samordnande ansvaret för arbetet nationellt.
I många fall har invasiva främmande arter blivit så spridda och etablerade i naturen att det är svårt att utrota dem. Däremot kan man behöva begränsa dem för att minimera skadorna på miljön eller socioekonomiska värden. Ett pilotprojekt ska utveckla tekniskt genomförbara metoder för kontroll och lokal reducering av vissa invasiva främmande arter samt utvärdera dess effekt.
Metoderna ska vara proportionerliga i förhållande till dess miljöpåverkan, baseras på en kostnadsnyttoanalys samt ta hänsyn till icke-målarter och deras livsmiljöer.
Genomförande: 2016–2021.
Lagstiftning/-
regelverk EU:s förordning om invasiva och främmande arter (1143/2014)
Miljömål Åtgärden har en stark koppling till framförallt till ”Ett rikt växt och djurliv”, men även till ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.
Bakgrund Förebyggande åtgärder är det viktigaste och mest kostnadseffektiva i att förhindra spridning och etablering av invasiva främmande arter. Detta är något man ska sträva efter, men det är dock inte alltid möjligt. I de fall man inte hinner sätta in snabba åtgärder mot en invasiv främmande art och den lyckas etablera sig gäller det att minimera ska- dorna genom att försöka begränsa antalet och utbredningen lokalt. Erfarenheter av metoder för att utrota och/ eller begränsa spridningen av främmande invasiva arter är begränsade eller saknas, särskilt i vattenmiljöer.
Åtgärder för att reducera bestånd kan även vara aktuellt ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Geografisk omfatt-
ning Åtgärden genomförs i kustvatten i Nordsjön och Östersjön. Projekt av lokal karak-tär, men resultat ska tas till vara nationellt och även kunna delas med grannländer. Behovet av dessa metoder är särskilt stort i hotade livsmiljöer, områden med hög biologisk diversitet, eller andra områden med höga naturvärden, för att minska påverkan av invasiva främmande arter.
Koordinering
EU-direktiv Enligt bl.a. artikel 19 i EU:s förordning om invasiva främmande arter (1143/2014) ska medlemsstaterna infört effektiva hanteringsåtgärder.
Regional koordine-
ring Information och erfarenheter kan delges andra länder där arten utgör, eller kan bli, ett problem.
Bieffekter Möjliga positiva bieffekter
• Den biologiska mångfalden bevaras genom att bland annat arter och ekosystem gynnas, särskilt i områden med höga naturvärden och relate- rade ekosystemtjänster.
• Positiva effekter för turism och rekreation, bland annat sportfiske, sport- dykning och bad.
Samhällsekonomiska
Faktablad nr 2, ÅPH 2, Havs- och vattenmyndigheten. Kod: BALSE-002; ANSSE-002
Åtgärd Att utveckla tekniskt verktyg för att i ökad grad tillgängliggöra samt komplet- tera information om främmande arter.
Motivering En ökad medvetenhet och förståelse hos allmänheten leder till minskad introduktion av främmande arter.
Miljökvalitetsnorm C.1 (HVMFS 2012:18, bilaga 3).
Genomförande Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret.
Tillförlitlig och tillgänglig information är viktig för myndigheternas arbete med att planera och genomföra åtgärder för att förhindra eller minska skador av främmande arter. Lättillgänglig information ökar dessutom allmänhetens, näringens och intressenters kunskap och är nödvändigt för att få deras stöd att följa regleringar, att få hjälp med rapportering om förekomsten samt hjälp med utrotning.
Det tas kontinuerligt fram information som riktas för att nå olika målgrupper och satsningar görs för att sprida kunskapen till allmänheten. Utöver detta och den information som tillgängliggörs på kunskapsportalen Främmande arter i svenska hav (www.frammandearter.se) bör även informationen upp- dateras och kompletteras samt även förenklas för att nå en större målgrupp. Även tekniska verktyg behöver utvecklas och kan med fördel samordnas med möjligheter att rapportera in fynd med hjälp av allmänheten (ofta refe- rerat till som crowdsourcing och citizen science).
Åtgärden kopplar till Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper, NV 5910. Åtgärden kompletteras av åtgärder i åt- gärdsprogrammen som tas fram med stöd av vattenförvaltnings- förordningen.
Genomförande: 2016–2021.
Lagstiftning/regelverk EU:s förordning om invasiva och främmande arter (1143/2014) (svensk lagstiftning kommer).
Miljömål Åtgärden har en koppling till ”Ett rikt växt och djurliv” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.
Bakgrund Idag finns det en webportal som tillhandahåller information om främmande arter i främst marin- och brackvattensmiljö (www.frammandearter.se). Por- talen har tidigare administrerats av de regionala Informationscentralerna för Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Sverige deltar även i internationella samarbeten bl.a. North European and Baltic Network on Invasive Alien Species portal (NOBANIS, www.nobanis.org).
Projektet Rappen, är ett utvecklingsprojekt som startades under våren 2015 för att prova crowdsourcing av vattenlevande organismer och användningen
av en mobilapplikation. Projektorganisationen består av bl.a. Havs- och
vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Värmland, Göteborgs universitet, Sveri- ges Lantbruksuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet. I slutet av 2015 ska Rappen utvärderas och rekommendationer ska tas fram för framtida ut- veckling.
Geografisk omfattning Åtgärden tillämpas inom den svenska delen av Nordsjöns och Östersjöns kust- och utsjövatten.
Koordinering
EU-direktiv EU:s förordning om invasiva och främmande arter (1143/2014) ställer krav att informera allmänheten.
Regional koordinering Samordnas med arbete som genomförs regionalt t.ex. NOBANIS.
Bieffekter Möjliga positiva bieffekter
• Den biologiska mångfalden bevaras genom att bland annat arter och ekosystem gynnas, särskilt i områden med höga naturvärden och relaterade ekosystemtjänster.
• Positiva effekter för turism och rekreation, bland annat sportfiske, sportdykning och bad.
Samhällsekonomiska kon-
Faktablad nr 3, ÅPH 3, Havs- och vattenmyndigheten. Kod: BALSE-003; ANSSE-003
Åtgärd Att utveckla ett nationellt varnings- och responssystem för tidig upptäckt av nya invasiva främmande arter samt hanterings- och beredskapsplaner för dessa.
Motivering Att berörda myndigheter får kännedom om nya fynd av främmande arter för att vid behov snabbt kunna sätta in åtgärder för att bekämpa dessa är en nyckelfaktor för att miljökvalitetsnormen C.1 och C.2 ska kunna följas. Detta då bekämpning eller kontroll av etablerade invasiva främmande arter ofta är mycket svårt och i vattenmiljöer näst intill omöjligt. Det har hittills saknats ett ramverk för detta arbete i Sverige.
Miljökvalitets-
norm C.1 och C.2 (HVMFS 2012:18, bilaga 3).
Genomförande Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret.
Ett nationellt varnings- och responssystem behöver utvecklas för att få ut information till berörda myndigheter direkt när en främmande invasiv art upptäcks. Därtill behövs be- redskaps- samt hanteringsplaner tas fram som innehåller information om arten och dess risker, spridningsvägar, bekämpningsåtgärder och ansvarsfördelning vilket är en förut- sättning för att snabbt komma till åtgärder vad gäller de främmande arter som utgör eller väntas utgöra en påtaglig risk för den genetiska och den biologiska mångfalden.
• Varningssystemet ska generera en varning till berörda myndigheter på alla ni- våer och organisationer som därefter genomför snabba responser som är åt- gärder för utrotning, kontroll eller annan respons i enlighet med eventuella be- redskapsplaner som har utvecklats. Varningssystemet kopplas till ett nationellt rapporteringssystem, den nationella övervakningen, samt till nationella bered- skapsplaner.
• Beredskapsplaner behövs för de främmande invasiva arter som väntas utgöra en påtaglig risk för den genetiska och den biologiska mångfalden. Urvalet av arter som omfattas av dessa bygger på den nationella riskbedömda listan. I planerna behöver bland annat information om arten, information om vektorer och spridningsvägar, åtgärd för att förhindra introduktion, bekämpningsåtgär- der samt åtgärder för kontroll och begränsning av artens negativa effekter ingå.
Åtgärden kompletteras av åtgärder i åtgärdsprogrammen som tas fram med stöd av vattenförvaltningsförordningen.
Genomförandet påbörjas 2016–2017. Genomförandet kommer troligen pågå in på nästa programperiod.
Lagstiftning/-
regelverk EU:s förordning om invasiva och främmande arter (1143/2014) (svensk lagstiftning kommer).
Miljömål Åtgärden har en koppling till ”Ett rikt växt och djurliv” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.
Bakgrund En god beredskap behövs för att kunna agera på ett precist och ändamålsenligt sätt vid introduktion eller spridning av främmande arter. Att direkt få ut information när en invasiv främmande art upptäcks är av särskild betydelse när flera myndigheter och organisa- tioner är berörda av beslut om åtgärder som t.ex. utrotning. Bedömningen av vilka arter som ska prioriteras och vilka åtgärder som ska sättas in ska baseras på riskanalyser, konsekvensanalyser och kostnads- nyttoanalyser.
De arter som omfattas av förteckningen över invasiva främmande arter av unions- betydelse enligt EU:s förordning (1143/2014) kommer omfattas.
Geografisk om-
fattning Åtgärden tillämpas inom den svenska delen av Nordsjöns och Östersjöns kust- och utsjövatten.
Koordinering
EU-direktiv Enligt artikel 13 i EU:s förordning om invasiva främmande arter (1143/2014) ska med-lemsstater identifiera spridningsvägar för främmande invasiva arter av unionsbetydelse; tidig upptäckt, övervakning och rapportering av invasiva främmande arter krävs enligt artiklarna 16 och 17 i EU:s och rådets förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
Regional koordi-
nering Informationsutbyte över landsgränserna är viktigt, där bl.a. EU:s, Helcom och NOBANIS kontaktnät kan utnyttjas. Ett varningssystem bör utvecklas till att fungera även regionalt, för att tillförsäkra effektiviteten. Sverige bör driva frågan inom Ospar och Helcom.
Bieffekter Möjliga positiva bieffekter
• Den biologiska mångfalden bevaras genom att bland annat arter och ekosy- stem gynnas, särskilt i områden med höga naturvärden och relaterade eko- systemtjänster.
• Positiva effekter för turism och rekreation, bland annat sportfiske, sportdyk- ning och bad.
Samhällseko- nomiska konse- kvenser
Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällseko-