Sverige har varit aktivt inom Helcom och Ospar sedan 1980-talet för att bl.a. identifiera och åtgärda källorna till övergödning i havet. De regionala överens- kommelserna inom havsbassängerna är viktiga målsättningar för att komma tillrätta med näringsbelastningen. De har införlivats i HVMFS 2012:18 genom miljökvalitetsnormen A.1 och indikatorn A.1.1.
Länderna inom Helcom har genom Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) kommit överens om ett gemensamt mål för hur mycket näringsbelastningen till Östersjön behöver minska. Enligt överenskommelsen i Helcom ska den totala belastningen till Östersjön minska med 41 procent för fosfor och 13 procent för kväve. Minskningsbe- hov fördelas enligt den relativa belastningen ifrån respektive land.
Inom Ospar finns en äldre överenskommelse som kallas PARCOM (rekom- mendation 88/2). Den syftar till att minska näringsbelastningen med 50 pro- cent i förhållande till 1985 års utsläppsnivåer. Uppföljningen är dock proble- matisk, eftersom beräkningsmetoderna för näringsbelastning har ändrats un- der de 25 år som gått sedan rekommendationen accepterades.
Belastningen till både Nordsjön och Östersjön har minskat sedan år 2000 både som följd av åtgärdsarbete och som följd av socioekonomiska förändring- ar (Helcom 2013a).
Åtgärder för att minska belastningen till havet genom luftdeposition finns un- der UN-ECE LR TAP19, Göteborgsprotokollet samt EU:s utsläppstaksdirektiv. För att ytterligare minska den atmosfäriska kvävebelastningen, diskuterar med- lemsländerna i de regionala havskonventionerna ansökningar till IMO om infö- randet av NOx Tier III utsläppskontroll – så kallat NECA-område – för sjöfart inom Östersjön och Nordsjön. Att Östersjön blir ett NECA-område ingår i beräk- ningarna för BSAP: utan NECA skulle näringsbelastningen behöva minskas yt- terligare. Man har dock ännu inte lyckats enas om att skicka in ansökan till IMO.
Nationellt åtgärdsarbete
Den dominerande näringsbelastningen till havet kommer från land och åt- gärdsarbetet för att minska näringsbelastningen från land till hav finns inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Därmed täcker vatten- förvaltningens åtgärdsprogram huvuddelen av de åtgärder som behöver vidtas för att minska tillförseln av näringsämnen till havet.
Under andra cykeln av vattenförvaltningens åtgärdsprogram förväntas den sammanlagda effekten av åtgärderna resultera i att näringsbelastningen från land till hav ytterligare minskas. Tabell 10 jämför den förväntade minskningen med det åtgärdsbehov som Sverige antagit inom ramen för BSAP. Redan 2010 hade Sverige uppnått målen för kväve och fosfor i de flesta Helcom-områden. För fosfor återstår omkring 400 ton till målet i Egentliga Östersjön. När det gäller kväve har målen nåtts för alla bassänger utom Egentliga Östersjön.
I tabell 9 verkar dock belastningen av fosfor till Bottenviken ökat. Belastnings- ökningen till Bottenviken antas dock inte bero på ett nytt eller utökat utsläpp utan snarare på att enstaka mätningar under 2010 har påverkat siffrorna. Siff- rorna kommer att revideras i kommande belastningsdata 2011–2013.
Tabell 9. Åtgärdsbehov under BSAP i ton/år jämfört med förväntade minskningar från vattenför- valtningens åtgärdsprogram (baserat på beräkningar i december 2015 från vattenmyndig- heternas övergödningsgrupp). BSAP minskningskrav visar minskningskravet baserat på belast- ningen mellan 1997–2003 samt hur mycket av detta krav som återstod 2010 (från Helcom 2015). Siffrorna för 2027 visar totaleffekten av åtgärderna 2015–2027 och innebär en relativt liten änd- ring efter 2021. Rest står för kvarvarande minskningsbehov för att uppfylla BSAP till 2021.
Region Fosfor Kväve
BSAP minsk- ningskrav
Förväntade från VF ÅP
Rest BSAP minsk- ningskrav Förväntade från VF ÅP Rest ’97–’03 ’2010 2021 2027 2021 ’97–’03 ’2010 2021 2027 2021 Bottenviken 0 76 10 10 66 0 -2424 8 21 0 Bottenhavet 0 -171 28 30 0 0 -3618 230 280 0 Eg. Östersjön 530 400 206 236 194 835620 2916 1050 1800 1866 Öresund 0 -22 31 35 0 0 -1437 730 850 0 Kattegatt 0 -72 85 96 0 826 -4989 1400 2000 0 [Skagerrak] - - 31 32 - - - 130 190 - Summa (exkl. Skagerrak) 360 407 3418 4951
Föreslagna åtgärder under vattenförvaltningen räcker långt för att nå Sveriges belastningsmål under miljökvalitetsnormen A.1 (baserat på beräkningar i de- cember 2015 från vattenmyndigheternas övergödningsgrupp) men måste im- plementeras fullt ut. Även om det genomförs kommer omkring 190 ton fosfor och 1800 ton kväve att återstå för att nå den inom Helcom överenskomna belast- ningsgränsen till Egentliga Östersjön år 2021. Delvis kan detta hanteras med hjälp av överenskommelsen 2013 där de länder som har minskat belastningen till bassänger utöver kravet i BSAP, får ”räkna av” åtgärdsöverskottet i bassängerna där reduktionsmålen har varit svårare att nå. Avräkningen baseras på näringsre- tention och transporten mellan bassängerna. En sådan avräkning skulle innebära att 50 procent av den fosforbelastningsminskning på nästan 200 ton som gjorts till Bottenhavet får tillgodoräknas Egentliga Östersjön. Det skulle i så fall inne- bära att det kvarstående fosforbetinget 2021 skulle vara under 100 ton.
Det innebär att det krävs ytterligare åtgärder för att nå fosforbetinget. Föru- tom åtgärder inom vattenförvaltningen förväntas också restaurering att ha viss effekt och förbättra näringsretentionen i kustvatten betydligt. Förbudet mot toalettömning i havet från fritidsbåtar införs 2015 och förväntas minska belast- ningen av fosfor med ytterligare 3,7 ton per år.
När det gäller kväve så har Sverige minskat kvävebelastningen med omkring 12000 ton sedan referensperioden ’97–’03 och planerar ytterligare att ytterli- gare minska belastningen med 3000 ton till 2021. Det gör att vattenmyndig- heternas åtgärder runt om i landet troligtvis kommer att ta hand om återstå- ende beting till Egentliga Östersjön.
20 Det fanns även ett krav att Sverige behövde minska atmosfärisk kvävebelastning till Finska viken med 63 ton/år. Kravet är redan uppfyllt.
De åtgärder som i åtgärdsprogrammet för havsmiljön riktas mot vattenbruk syf- tar både till att minska vattenbrukets miljöpåverkan, och till att nyttja vatten- brukets möjlighet att reducera näringsbelastningen genom att föra bort näring.
Internbelastningen är ett problem både i vissa kustområden och i Östersjön som helhet. Det finns flera förslag för hur man skulle kunna hantera internbe- lastningen och därigenom snabbare nå god miljöstatus för övergödning21. Som bland annat Rydin (2014), påpekat behövs försöksarbete under kontrollerade förhållanden för att utreda möjligheten att ta hand om dessa interna källor för att snabba på återhämtningen.
Andra in-situ åtgärder med potential för näringsupptag i Västerhavet och södra Östersjön är restaurering av habitat, främst avseende ålgräs. Arbetet med ålgräs i Odensefjord, Danmark, bedömdes att kunna ta upp 663 ton kväve per år (Knudsen och Lemming 2013).
Det behövs också ytterligare kunskapsuppbyggande arbete, särskilt vad gäller interaktion mellan högre trofiska nivåer och övergödning. Ytterligare arbete kan göras vad gäller vägledning för tillsynsmyndigheter vid bedömning av belastning vid prövning av verksamheter (främst för vattenbruk). Tabell 10 ger en överblick pågående åtgärdsarbete mot belastning av närsalter och organiskt material. Tabell 10. Sammanställning (urval) av befintliga regelverk och pågående åtgärdsarbete mot belastning av närsalter och organiskt material.
Titel , existerande åtgärd Belastning Omfattning
De åtgärdsprogram som tagits fram av de regionala vatten- myndigheterna med stöd avvattenförvaltningsförordningen (Förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmil- jön; vattenförvaltningsförordningen).
Tillförsel av närings
ämnen Nordsjön och Öster- sjön Ramdirektivet för vatten 2000/60/EC samt dotterdirektiv införli-
vade genom införlivat som Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) med tillhörande föreskrifter och vägledningar samt relaterade direktiv, ex nitrat-, badvatten-, översvämnings-, avloppsvattendirektivet et al.
Industriutsläppsdirektiv 2010/75/EU samt de 7 direktiv som den ersätter, tillsammans med Konventionen om gränsöverskri- dande luft förorening och Göteborg protokollet
Ospars rekommendationer PARCOM 88/2, 89/4 och 92/7 Ospar belastnings-
mål och åtgärder Nordsjön Helcoms rekommendationer och Aktionsplanen för Östersjön
(BSAP) Helcom belastnings-mål och åtgärder Östersjön