Faktablad nr 13, ÅPH 13, Havs- och vattenmyndigheten. Kod: BALSE-013; ANSSE-013 Åtgärd Att ta fram vägledning kring hur förändrade hydrografiska förhållanden på-
verkar biologisk mångfald och ekosystem.
Motivering Åtgärden bidrar till ett bättre beslutsunderlag vid prövning av verksamheter som kan komma att ge upphov till storskalig hydrografisk påverkan. Det saknas väg- ledning för hur hydrografisk påverkan av verksamheter/projekt bör beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En bra beskrivning möjliggör att en bedöm- ning av påverkan på MKN D.3 kan göras. Förutsatt att möjlig påverkan uppmärk- sammas i MKB:n och att hänsyn tas till slutsatserna i MKB vid prövning så bidrar åtgärden till att bibehålla god miljöstatus. Så kan ske i form av att exempelvis verksamheter med för stor negativ påverkan inte tillåts eller att tillstånd förenas med försiktighetsmått i form av relevanta verkningsfulla villkor för att motverka negativ påverkan av de hydrografiska förändringarna på biologi och ekosystem. Åtgärden minskar därmed risken för att tillstånd ges till verksamheter som kan ge upphov till storskalig hydrografisk påverkan som kan påverka bl.a. biologisk mångfald och ekosystem negativt.
Miljökvalitetsnorm D.3 (HVMFS 2012:18, bilaga 3).
Åtgärden är dock ”bred” det vill säga vägledningen tar inte enbart upp hydrogra- fisk påverkan utan riktar sig även mot andra miljökvalitetsnormer (relaterade till biologisk mångfald, havsbottens integritet med flera).
Genomförande Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret. Avstämningar ska hållas med Naturvårdsverket angående vägledningens status och innehåll. I åtgärden ingår att belysa/konkretisera behovet av ytterligare kunskaps- eller metoduppbyggnad som kan förenkla och effektivisera konsekvens- bedömningar vid storskaliga projekt till havs. Exempelvis:
• Utifrån hydrodynamisk modellering av Östersjön, Kattegatt och Skagerak och habitatkartering, identifiera riskområden inom vilka hydrografiska förändringar bör undvikas. I sådana områden sam- manfaller hög biologisk känslighet/höga marina naturvärden med hög risk för hydrografisk påverkan vid olika typer av exploatering. • Harmonisera det nationella arbetet med grannländer, med syfte att
bedöma/utförligare beskriva god miljöstatus och eventuellt bidra till utvecklingen av Helcom/ Ospar beslutsstödssystem för hydraulisk påverkan. Detta eftersom storskalig hydrografisk påverkan lämpli- gen hanteras på en internationell nivå eftersom den typen av på- verkan kan ha gränsöverskridande effekter. Detta bör kopplas till åtgärd ÅPH14, om vägledning kring kommunal havsplanering I åtgärden ingår spridning av vägledning till länsstyrelser, kommuner, rele- vanta konsulter och verksamhetsutövare. Åtgärden är kopplad till befintliga tillståndsgivningsprocesser där MKB ingår som beslutsunderlag. Avgräns- ning av vilka aspekter och hur dessa tas upp i MKB avgörs i de enskilda fallen.
Genomförandet av åtgärden ska även underlätta för verksamhetsutövare genom ökad tydlighet kring vilka krav på beskrivning som ställs. Åtgärden ska genomföras under 2016–2017.
Lagstiftning/regelverk 6 kap miljöbalken
Miljömål Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan
Bakgrund Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken vid tillståndprövning enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken är det främsta styrmedlet för att säkerställa att etablering av infrastruktur i utsjön sker på ett sådant sätt att statusen för miljökvalitetsnorm (MKN) D.3 inte försämras. Kraven att genomföra MKB ställs för verksamheter som bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan. I MKB ska all betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivas och bedömas så att den som beslutsunderlag kan påverka prövningen av verksamheten.
På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har SMHI analyserat ett antal befintliga MKB för större marina projekt och dragit slutsatsen att kopplingen mellan hydrografisk påverkan och påverkan på biologisk mångfald och ekosystemen sällan beskrivs i tillräcklig utsträckning.
Geografisk omfattning Nationellt/havsregionnivå. Åtgärden gäller i territorialhavet och ekonomisk
zon (inte i kustzonen).
Koordinering
EU-direktiv Stärker tillämpningen av MKB-direktivet 2011/92/EU
Regional koordinering I genomförande av åtgärden tas hänsyn till relevanta rekommendationer till
exempel: Ospars rekommendation 2010/5 om hänsyn till hotade arter och
habitat vid miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning.
Bieffekter Åtgärden bedöms enbart ha potentiell positiv miljöpåverkan
Samhällsekonomiska
konsekvenser Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet.
Uppföljning Åtgärden kan utvärderas genom att om ett antal år utvärdera dels om väg- ledningen bidragit till bättre och mer enhetligt beslutsunderlag dels om det påverkat utfallet och hänsyn tagits till potentiell hydrografisk påverkan i tillståndsbesluten. Ett uppdrag har lagts på SMHI hösten 2014 att gå igenom ett antal befintliga MKB för att bedöma hur hydrografisk påverkan hanteras i dessa. Resultatet kan utgöra referensvärde vid utvärderingen av åtgärden.
Faktablad nr 14, ÅPH 14, Boverket. Kod: BALSE-014; ANSSE-014
Åtgärd Att i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten ta fram en vägledning för kommunal havs- och kustplanering enligt PBL.
Motivering Det finns behov av att se havet ur ett helhetsperspektiv och samordna nation- ell havsplanering med den kommunala enligt plan- och bygglagen (PBL), särskilt i kustzonen, för att tillse att planeringen bidrar till att miljökvalitets- normer för havsmiljön ska kunna följas. Vägledning kan också bidra till ökade kommunala aktiviteter rörande kommunal havs- och kustplanering.
Miljökvalitetsnorm D.3 (HVMFS 2012:18, bilaga 3).
Åtgärden är dock ”bred” det vill säga vägledningen tar inte enbart upp hydrogra- fisk påverkan utan riktar sig även mot andra miljökvalitetsnormer (gällande biologisk mångfald, havsbottens integritet med flera).
Genomförande Boverket har det övergripande ansvaret. Havs- och vattenmyndigheten ska bidra till att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen bör utgöra en samverkans part i arbetet eftersom den har en betydelsefull roll både i nationell och kom- munal havsplanering.
Den nationella havsplaneringen överlappar i stora delar av territorialhavet med den kommunala fysiska planeringen. Aktiviteter i kustzonen påverkar möjlig- heten att följa miljökvalitetsnormen i utsjön. Boverket (som ansvarar för reglering av kommunal fysisk planering) föreslås att tillsammans med Havs- och vatten- myndigheten ta fram en gemensam vägledning om kommunal havs- och kust- planering. Avstämningar bör ske med länsstyrelser och kommuner.
Frågor som kan tas upp i vägledningen inkluderar process- och underlagsfrågor liksom mer specifika avvägnings/exploateringsfrågor om olika typer av nyttjande av vattenområden, ändrad avrinning från land, utveckling av skyddade områ- den, småbåtstrafik, dagvatten- och avloppshantering. Vägledningen ska bidra till att det blir tydligt hur den kommunala havs- och kustplaneringen kan påverka havets miljöstatus. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan tillämpas för att visa på koppling mellan ekosystem och lokal/regional samhällsnytta. Åtgärden minskar risken för att havsområden i planer avsätts till användningar som kan motverka att god miljöstatus bibehålls respektive uppnås.
Arbetet bör ta sin utgångspunkt i kunskap från genomförda relevanta projekt och forskningsprogram. Till exempel forskningsprogrammet SUCOZOMA – Bärkraftig förvaltning av kustresurser som genomfördes i två faser 1997–2000 och 2001–2004 med Göteborgs universitet som programvärd.
Åtgärden bör samordnas med relaterade åtgärder i de åtgärdsprogram som tas fram med stöd av vattenförvaltningsförordningen.
Åtgärden ska starta under 2016 (vid resursbrist senast 2017) och avslutas 2018.
Lagstiftning/regelverk Plan- och bygglag (2010:900).
Miljömål Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan
Bakgrund Det saknas idag en vägledning för kommunal kust- och havsplanering. Samti- digt är flera kommuner i startgroparna med att påbörja sin planering av kust och hav.
Geografisk omfattning Nordsjön och Östersjön, inklusive kustzonen. I dagsläget omfattas inte kust-
zonen av miljökvalitetsnorm D.3. Eftersom vägledningen har en bredare tematisk avgränsning och kustzonen på sikt måste inkluderas ur ett hydrogra- fiskt/hydromorfologiskt perspektiv så bör den dock ingå i åtgärdens geogra- fiska avgränsning.
Koordinering
EU-direktiv EU-direktiv om nationell havsplanering 2014/89/EU om upprättandet av en ram för havsplanering.
Regional koordinering • Ospar rekommendation 2010/5 om hänsyn till hotade arter och
habitat vid miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning • Helcom rekommenation 34E/1 om hänsyn till fågelhabitat och
flyttvägar vid etablering av vind- och vågenergi (inte relevant för hydrografisk påverkan)
Bieffekter Inga negativa.
Samhällsekonomiska
konsekvenser Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet.
Uppföljning Åtgärden kan utvärderas genom att om ett antal år utvärdera nyttan av väg- ledning genom att följa upp den kommunala tillämpningen och bedöma effek- tiviteten av denna.