Faktorerna analyserade

Markbristen drabbar b˚ade privata och kommunala, men det ¨ar bara kommunerna som har planmonopolet som ett redskap f¨or att p˚averka behovet. Det betyder att kommunen per definition ¨ar en starkare akt¨or. Vad g¨aller den rent fysiska markbristen kan den, i speciellt utsatta kom-muner, bli den tvingande faktor som skapar ett behov av en kommun-gr¨ans¨overskridande v˚ardmarknad. Faktorn s¨atter ocks˚a en del av mak-ten i h¨anderna p˚a de privata fastighetsakt¨orerna, men om det kommer inneb¨ara att framtiden i st¨orre utstr¨ackning kommer betyda “byggare med samh¨allsansvar” ¨ar sv˚art att spekulera i.

Ideologi: F¨orest¨allningen att kommunen inte alltid ¨ar b¨ast p˚a allt ˚aterfinns ¨aven i Stolt (2009). F¨orklaringen till varf¨or det finns en skillnad

mellan h¨oger- och v¨ansterpartier ¨ar en stor fr˚aga, men p˚a grund av att det till st¨orsta delen ligger utanf¨or syftet med denna uppsats l¨amnas det d¨arh¨an. Ang˚aende fenomenet att en avvikande uppfattning f¨orklaras av respondenterna som att det ¨ar grundat i ideologi kan det betyda att de anser sin egen inst¨allning som den objektivt b¨asta, och en avvikande ˚asikt beh¨over ideologi f¨or att r¨attf¨ardigas. P˚a grund av begr¨ansningar i intervjuunderlaget har inte oppositionens ˚asikt i fr˚agan behandlats. Vad som d¨aremot kan kostateras ¨ar att det inte finns en tydlig koppling mellan blocktillh¨orighet och ˚asikten om ett visst st¨allningstagande ¨ar en ideologisk fr˚aga. Vidare bed¨omms att denna faktor kan potentiellt s¨att f˚a st¨orre inflytande i framtiden, speciellt om ett maktskifte sker i flera av kommunerna i Stockhols- och Uppsalaomr˚adet vid valet 2014, d˚a det finns en skillnad i blockens ˚asikter. Vissa svar som ˚atergavs ger sk¨al att tro att det kommer ligga en sordin p˚a utvecklingen innan valet ¨

ar avklarat. Detta motiverar i sin tur att v˚ardmarknaden inte skall ses som en perfekt marknad i akademins r¨atta bem¨arkelse, och d¨arf¨or ¨ar det l˚angt ifr˚an s¨akert att den inte alltid kan f¨orv¨antas uppvisa de m¨onster som en fri marknad hade gjort.

K¨arnverksamhet: Motivet att beh˚alla kommunal verksamhet f¨or att j¨amf¨ora sig mot privat verksamhet och f¨orst˚a hur kvalitetsuppf¨olj-ning och upphandling, ˚aterfinns hos Henriksson (2010). Det verkar vara s˚a att det som den enskilde kommunen visar sig vara bra p˚a, givet lika f¨oruts¨attningar, kan d˚a anses som k¨arnverksamhet och s˚aledes motive-ras att beh˚allas inom kommunen. Argument kan f¨oras f¨or att det som anses som k¨arnverksamhet grundar sig i de andra faktorerna (ideologi, ekonomi med flera), men po¨angteras b¨or att det finns tendenser mot att kommuner fattar beslut som g˚ar emot exempelvis r˚adighetsfaktorn baserat p˚a k¨arnverksamhetsargument. Detta kan i sin tur ses ur ett ideologiskt perspektiv, men n˚agonstans m˚aste gr¨ansen dras och argu-menten faktoriseras. Baserat p˚a ˚asikter av Blom (2000) ¨ar det rimligt att tro att denna faktor kommer minska i betydelse ¨over tiden, eller skifta inneb¨ord.

Ekonomi: aspekter som p˚averkar ekonomin innebar inga stora ¨over-raskningar, i stort ¨ar de samma som f¨orekommer i Henriksson (2010); Andersson (2009b); Lind (2012); Andersson (2009a). V¨art att po¨angtera ¨ar den potentiellt sett or¨attvisa situationen som kan uppst˚a genom g¨allande momsregler, ¨aven om syftet med just Ludvikamomsen ¨ar att likst¨alla privata och kommunala akt¨orer. En djupdykning i det regel-verket anses dock ligga utanf¨or avgr¨ansningarna f¨or denna uppsats, samt att f¨orfattarens kompetens i det skattetekniska anses f¨or bristf¨allig, varf¨or den problematiken l¨amnas till annan mer djuplodande forskning. Det som d¨aremot ¨overraskade var att enk¨aten inte lyckades bekr¨afta teorin om att hyra ist¨allet f¨or att ¨aga sj¨alv. En m¨ojlig f¨orklaring till det-ta fenomen ¨ar att hyra nyproduktion ¨ar ett relativt ovanligt s¨att att l¨osa

finansieringen, och att m˚anga respondenter saknar erfarenhet i fr˚agan, varf¨or deras si↵ra blir en ren spekulation. Den slutsatsen f¨orst¨arks av det faktum att variansen f¨or respondenternas svar p˚a deras ekonomiska situation var l˚ag (cirka 0,5 f¨or b˚ada), samtidigt som den var h¨og f¨or san-nolikheten att de kommer hyra (2,1). De respondenter som fick fr˚agan varf¨or denna skillnad uppstod f¨oreslog att respondenter anger sin eko-nomiska situation i ljuset av att de ¨ar i en storstadsregion som upplever tillv¨axt och inflyttning, samtidigt som l¨aget i exempelvis avfolknings-kommuner p˚a landet har en sv˚arare situation med vikande skatteunder-lag och en ¨okad andel ¨aldre befolkning. Det beh¨over allts˚a inte betyda att deras ekonomi ¨ar “tillr¨ackligt bra” f¨or att ¨aga sj¨alv, men b¨attre ¨an andra kommuner i landet. Dessutom kan det, som beskrivet av en fas-tighetschef, vara s˚a att vissa kommuner st˚ar inf¨or ett sammantaget s˚a pass stort investeringsbehov att ¨aven om de har ett ovanligt gott ekono-miskt sv¨angrum s˚a tvingas de hyra eftersom de annars m˚aste l˚ana till att betala r¨anta. En annan m¨ojlig f¨orklaring ¨ar att beslutet om det skall hyras eller ¨agas ligger hos kommunstyrelsen, och d¨ar ¨overv¨ags flera olika faktorer vilka kan vara sv˚ara att ¨overblicka eller f¨orutse f¨or den enskilde respondenten. Dessa faktorer blir aspekter att ta h¨ansyn till under sj¨alva diskussionen inf¨or beslut, men om ett beslut analyseras i efterhand (ef-tersom dessa fr˚agor enbart handlar om spekulationer och sannolikhet), s˚a ¨ar det m¨ojligt att ekonomi visade sig vara den betydande faktorn.

R˚adighet: kommunernas ¨onskan att beh˚alla r˚adighet kan orsaka f¨or-delningsproblem d˚a flera privata akt¨orer samtidigt ¨onskar nyttja de kom-munala lokalerna, eftersom en k¨anslig situation kan uppst˚a d˚a kommu-nen f¨orlorar kunder och privata akt¨orer vill hyra utrymme f¨or att bedri-va v˚ard. Vilken akt¨or skall ges f¨ortur? Eftersom kommunen ¨ar en part i m˚alet kan deras agerande bli kontroversiellt p˚a ett s¨att som antagligen inte skulle uppst˚a om en frist˚aende fastighets¨agare hade r˚adighet ¨over lokalerna. Eftersom fastigheten ¨ar en m¨ojligg¨orare, en st¨odjande faktor i v¨ardekejdan, inneb¨ar det i f¨orl¨angningen att kommunerna, vare sig de bedriver v˚arden eller inte, beh˚aller (eller i alla fall ¨onskar beh˚alla) kontrollen ¨over v¨ardekedjan. Fastigheten blir ett domineringsinstrument som det ¨ar b˚ade dyrt och tar tid att bryta sig loss ur. I dagsl¨aget har flera kommuner olika system f¨or hur de hanterar f¨ordelningen, och det har inte framkommit n˚agon sj¨alvklar l¨osning under intervjuerna. Det finns f¨orhoppningar att detta ¨ar ett ¨overg˚aende problem, eftersom det-ta, oavsett hur det l¨oses, m˚aste l¨osas f¨or att tydligg¨ora spelreglerna p˚a marknaden. Att kommunerna beh˚aller ansvaret f¨or den v˚arden som utf¨ors b¨or inte automatiskt betyda att de m˚aste beh˚alla makten ¨over fastigheten, om det inneb¨ar att den l¨osningen bidrar till att skapa en or¨attvis marknad. Det vore konstigt om en l¨osning inte gick att finna p˚a ett annat s¨att, exempelvis att villkora tilltr¨ade till en lokal med att akt¨oren ¨ar certifierad, och att avsiktsf¨orklaringar mellan fastighets¨agare

och kommun tecknas f¨or att skapa f¨oruts¨agbarhet i lokalens l˚angsiktiga nyttjande.

Utformning: det finns kommuner som vill beh˚alla m¨ojligheten att styra utformningen, kanske f¨or att det ¨ar “roligt att bygga” eller att de vill till¨ampa den kunskap som de besitter f¨or utformning. Detta kan de f¨orlora helt eller delvis n¨ar de inte f˚ar vara med under uppf¨orandet, s˚a som kan bli fallet vid en extern ¨agare och tagare. Vid nyproduk-tion ¨ar det sv˚art att f¨orutsp˚a alla problem, m¨ojligheter och behov av en fastighet n¨ar den projekteras. Allt eftersom projektet fortskrider blir det l¨attare att f¨orst˚a vilka val som passar b¨ast, och om en akt¨or ¨

ager processen blir det en fr˚aga om kostnad och tid som drabbar den akt¨oren. Finns det d¨aremot en extern tagare/¨agare av fastigheten som efter uppf¨orandet skall f¨orvalta den kan konflikterande intresse uppst˚a. Det kan betyda att kommunerna v¨aljer att i st¨orsta m¨ojliga m˚an beh˚alla processen internt.

Framtida utformning: Det ¨ar relevant att uppm¨arksamma att ett inf¨orande av LOV ¨oppnar upp f¨or att en privat v˚ardakt¨or kan bygga och driva v˚ardboenden med st¨orre grad av oberoende fr˚an de ¨onskem˚al kring utformning som kommunerna kan ha idag, och att de styrs av ¨

overgripande krav fr˚an Socialstyrelsen, Arbetsmilj¨overket och Boverket. Givet att kommunerna inte v¨aljer att arbeta med nischad utformning kan det f¨orv¨antas en ¨okad variation av boendeutformning i de kommu-ner som inf¨or LOV, f¨orutsatt att de har ett tillr¨ackligt stort underlag av v˚ardtagare f¨or att utformningen skall bli en del i konkurrensen. I mindre kommuner med begr¨ansad m¨ojlighet till f¨ors¨aljning av platser till v˚ardtagare fr˚an andra delar av landet kommer det troligtvis inte spe-la en lika stor roll, eftersom marknaden inte st¨odjer det p˚a samma s¨att. Skapas en kommun¨overskridande marknad f¨or v˚ardval ¨ar det troligt att denna faktor blir viktigare p˚a sikt.

R¨orlighet: N¨ar ¨overkapaciteten blir st¨orre blir detta en viktigare fak-tor. Genom att h˚alla nere ¨overkapaciteten blir r¨orligheten hos v˚ ardtag-are s¨amre, vilket missgynnar kunder och ger mer makt till de f˚a som har en fastighet f¨or att bedriva v˚arden. Att ska↵a ¨overkapacitet blir d¨arf¨or en kostnad som m˚aste motiveras genom en lojalitet mot v˚ardtagarna och inte mot den egna verksamheten. Under intervjuerna tyder sva-ren p˚a att uppfattningen ¨ar att m¨ojligheten att m¨ota r¨orligheten ¨ar b¨attre om kommunen anv¨ander de privata v˚ardtagarna, s˚a l¨ange de har tillg˚ang till lokaler. I teorin (Persson, 2008; Lind, 2012; Andr´en, 2007) f¨orespr˚akas r¨orlighet genom internhyressystemet, och att tomma lokaler skall g˚a tillbaka till fastighetskontoret. M¨ojliga f¨orklaringar till varf¨or det inte f¨orordas att l¨osa problemet p˚a det viset ¨ar att r¨orligheten sett till v˚ardtagare ¨ar snabbare, sker “l¨agenhet f¨or l¨agenhet” och dessutom ¨ar sv˚arare att f¨orutsp˚a, j¨amf¨ort med vanlig kommunal verksamhet. D¨arf¨or framst˚ar det som troligast att kommunerna m˚aste ha ett f¨orh˚allande till

de privata som m¨ojligg¨or en viss form av samarbete, sett till fastigheten och vem som nyttjar den.