Fastighetens koppling till valfrihet: LOV och

Vissa komplikationer och f¨oljder kopplat till LOV har redan behandlats i det teoretiska avsnittet LOV - Lagen om valfrihetssystem, sida 27, men ˚asikter fr˚an respondenterna ˚aterst˚ar att avhandla. Under intervjuerna

framkom, enkelt sett, tre grupper av ˚asikter.

Den f¨orsta gruppen respondenter ans˚ag att LOV p˚a det hela taget inte beh¨ovdes (och i vissa fall ¨aven beskrevs som direkt d˚alig lagstiftning), eftersom m˚alet med reformen var valfrihet och det kunde uppn˚as ¨and˚a, exempelvis genom att knyta till sig privata v˚ardgivares platser genom LOU.

Den andra gruppen ans˚ag att LOV inneh¨oll vissa f¨orb¨attringar gente-mot f¨oreg˚aende lagstiftning, och de nyttjade d¨arf¨or LOV f¨or vissa verk-samheter (exempelvis enbart hemtj¨ansten), men negativa aspekter f¨or v˚ardboenden gjorde att de inte inf¨ort LOV fullt ut. Den aspekten pre-senteras n¨armare i stycket nedan.

Den tredje gruppen ¨ar respondenter som anser att LOV fungerar bra, och de har eller h˚aller p˚a att inf¨ora den i kommunen f¨or v˚ardboenden och hemtj¨anst. Alla respondenter som ber¨ort valfrihet, i mening att ge de bist˚andsbed¨omda v˚ardtagare r¨att att v¨alja utf¨orare och/eller boende, ¨ar i grunden positiva till det, ¨aven om viss ifr˚agas¨attande av nyttan med total valfrihet ocks˚a f¨orts p˚a tal. Hindret ligger s˚aledes inte i det ¨overgripande m˚alet, men i hur v˚ardtagarna kan ges det utan att negativa aspekter tar ¨overhanden.

Den vanligast f¨orekommande negativa aspekten av LOV som respon-denterna ˚aterkommer till ¨ar behovet av ¨overkapacitet, vilket ¨ar starkt kopplat till fastighetsfr˚agan. Flera respondenter anser att “riktig val-frihet kr¨aver en ¨overkapacitet av platser”, eftersom ¨akta valval-frihet ¨ar att kunna v¨alja platser fritt (n˚agot som ¨aven fastst¨alls i regeringens utredning om LOV, Ankarberg Johansson (2008)). Detta ¨ar ¨aven re-levant i avseende p˚a de rena konkurrenskrafterna som f¨orb¨attras av ¨overkapacitet, vilket ger positiva f¨oljde↵ekter (Arthursson, 2004; Win-blad, 2012). Andra kommuner anser att de erbjuder valfrihet genom att v˚ardtagaren f˚ar ¨onska en placering, men att det i slut¨andan h¨anger p˚a vart vakanser uppst˚ar.

Efter ¨overkapaciteten talas det mycket om hur lokalers¨attningen inom LOV skall se ut, samt hur f¨ordelningen av kommunens lokaler skall se ut (det vill s¨aga vem som ska f˚a r¨att att hyra dem). I en kommun pr¨ovades en lokalers¨attning baserat p˚a lokalernas kostnad och skick, men detta

visade sig problematiskt och ¨overlag verkar Stockholms stads metod, med en fast ers¨attning, vara den som flest kommuner kommer anv¨anda sig av. Den viktigaste fr˚agan f¨or lokalers¨attningen ¨ar att den s¨atter en kostnadspress p˚a lokalerna, anser en privat v˚ardgivare.

Vad som ¨ar intressant ¨ar att just lokalfr˚agan och tillg˚angen till kom-munala lokaler ¨ar, enligt m˚anga respondenter, en v¨aldigt viktig aspekt som dessv¨arre l¨amnas utanf¨or den o↵entliga debatten samt inte alls be-aktas n¨armare i den ¨over 400 sidor l˚anga o↵entliga utredningen inf¨or inf¨orandet av LOV (Ankarberg Johansson, 2008).

12.3.1 ¨Ar valet ¨onskv¨art?

LOV ¨ar ett s¨att f¨or kommunerna att erbjuda den av alla ¨onskade val-friheten. Det ¨ar ocks˚a ett s¨att att skapa en marknad d¨ar kommunala och privata akt¨orer likst¨alls. De olika svaren som respondenterna givit visar p˚a hur olika f¨oruts¨attningar och syn p˚a varje kommuns situation borgar f¨or att kommunerna kommer att n¨arma sig valfriheten och lik-st¨allandet p˚a olika s¨att och olika mycket. Det finns tecken p˚a att LOV idag ¨ar s˚a pass politiskt laddat att ett regeringsskifte skulle kunna om inte avska↵a, s˚a i alla fall f¨or¨andra lagstiftningen. M˚anga respondenter ¨

ar eniga i uppfattningen att ett likst¨allande och valfrihet fungerar b¨ast i st¨orre kommuner med st¨orre befolkningsm¨angd och -t¨athet. I just dessa omr˚aden finns det ocks˚a underlag f¨or de privata fastighets¨agarna att agera f¨or att l¨osa fastighetsproblemet, f¨orutsatt att de f¨orst˚ar kommu-nernas syfte och m˚al; att skapa en likst¨alld marknad med valfrihet. Det ¨ar inte l˚angsiktigt att skapa l¨osningar som passar b¨attre f¨or en kommu-nal eller en privat v˚ardgivare. Det m˚aste passa b˚ada akt¨orernas behov och f¨oruts¨attningar, och d¨ar kommer fastigheten och dess utformning in.

Det sunt att ha med sig tanken att ett val per definition inte alltid ¨ar ¨onskv¨art, det m˚aste vara relevant f¨or den v¨aljande, det vill s¨aga alter-nativen (utfallen) m˚aste uppfattas som olika, och den v¨aljande m˚aste k¨anna att dennes egna val medf¨or ett mer informerat utfall.

13. Sammanst¨allning, ¨overgripande analys och

rekommendationer

Kunde uppsatsen besvara fr˚agest¨allningarna?

1. Hur ser de kommunala och privata v˚ardgivarna p˚a sitt behov av fastigheter?

2. Vilka faktorer p˚averkar deras behov av fastigheter?

3. Vad inneb¨ar konkurrensen f¨or kommunen och de privata v˚ ardgiv-arna i avseende p˚a v˚ard av ¨aldre?

4. Kan kvalitet, valfrihet och konkurrens inom ¨aldrev˚arden kopplas till fastigheten, och i s˚a fall hur?

Svaret blir ett otvetydligt ja! Det visade sig dock att behovet inne-bar mer ¨an eninne-bart ett numer¨art antal. Det handlade om att finna den b¨asta l¨osningen sett till vem som skulle utf¨ora v˚arden, och ur det an-greppss¨attet f¨oljde fastigheten med i paketet som en underordnad (men viktig) del. Det empiriska materialet har visat att det ¨ar ett behov som m˚aste ses som summan av flera val. Att, s˚a som i vissa delar av te-orin, se fastighetsfr˚agan och v˚arden som isolerade fr˚agor om enskilda utf¨orare eller kommunala utf¨orare och privata eller kommunala fastig-hets¨agare visade sig inte lika enkelt i praktiken. Vidare bekr¨aftades att ¨aldrev˚arden kommer inneb¨ara en stor utmaning, framf¨orallt baserat p˚a fastighetens kapitaltyngd och r¨orligheten hos v˚ardtagarna.

Att analysera faktorerna som p˚averkar behovet visade sig l˚angt vikti-gare ¨an vad som kunde anats i b¨orjan av detta uppsatsskrivande. Flera faktorer visar tecken p˚a att den situation som r˚ader idag inte ¨ar till bel˚atelse f¨or alla akt¨orer, b˚ade privata och kommunala. Analysen visa-de ocks˚a p˚a hur sv˚art det ¨ar att f¨orutse ett visst agerande, samt hur kommunerna skiljer sig ˚at i sin syn p˚a vad som ¨ar b¨asta l¨osningen. Det gl¨adjande var att det teoretiska ramverket, d¨arhelst det var till¨ampbart till stor del gick att bekr¨afta. Undantaget som stack ut mest var enk¨aten kopplat till ekonomin och att hyra. H¨ar framkom ocks˚a den insikten att fastigheten anv¨ands som ett domineringsinstrument p˚a marknaden och att fastigheten visade sig vara en tung spelpj¨as som kunde bidra till att skapa obalans.

Ang˚aende konkurrensen var denna fr˚agest¨allning intressant att be-svara, framf¨orallt eftersom utbytet och sammarbetet mellan privata och kommunala v˚ardgivare fick en mycket st¨orre roll ¨an v¨antat, och att det f¨orv¨antade fokuset (kunder och ekonomi) fick mindre uppm¨arksamhet

¨an v¨antat. Att kostnadspress till f¨orm˚an f¨or kunderna (v˚ardtagarna) inte lyftes fram var intressant. Marknaden och det inslag av privata v˚ardgivare ¨ar fortfarande under uppbyggnad och kraftigt omdebaterat, och os¨akerheten ¨ar fortfarande stor. Detta ¨ar en mycket intressant si-tuation som b¨or f¨oljas av akademiska ¨ogon f¨or att skapa f¨orst˚aelse f¨or parters agerande.

Empirin som analyserades f¨or att besvara fr˚agest¨allning 4 visade att fastigheten absolut har en roll; sett till valfrihet som attraherare ge-nom utseende, nisch och l¨age samt skapare av ¨overkapacitet, sett till kvalitet som en m¨ojligg¨orare av e↵ektiv v˚ard med god ¨overblick och som motiverare till personalen, och sett till konkurrens som ett domi-neringsinstrument p˚a marknaden. Till vilken grad varje koppling sker ¨

ar en fr˚aga om personlig uppfattning, men det st˚ar klart att fastighe-ten inte skall r¨aknas bort ur en ekvation d¨ar ett eller fler av dessa tre omr˚aden f¨orekommer. Det empiriska materialet har gett flera uppslag till hur denna koppling kan se ut.